Роль мотивации в изучении иностранного языка (немецкого) у студентов ВГМУ

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka och få en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att få svar på detta har vi undersökt hur uppväxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har påverkat föräldrarnas uppmärksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppväxt har påverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och är idag mellan 22-30 år. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer där fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod. Resultatet diskuterades utifrån systemteori, KASAM, anknytningsteori och social responsivitet. I studien framkom att intervjupersonerna tog ansvar för de placerade barnen samt att de på olika sätt blivit påverkade av att växa upp i ett familjehem. Studiens resultat visar på att biologiska barn och placerade barn ska vara lika i ett familjehem men ändå är de inte det.

Förskolegårdens utrymme och utformning i tät stad

Idag finns ett bristande intresse i stadsplaneringen att skapa utrymme för barn. Att barn behöver fysisk aktivitet är idag omtalat, i samband med att barns tillgång till TV och datorer medför stillasittande, under tiden då barn inte befinner sig i förskolan. Idag tillbringar fler barn längre tid i skolan, vilket utgör skolgården till en betydelsefull arena för barns lek och rörelse. Att skolgårdar varierar i storlek beror dels på en otydlig lagstiftning som inte garanterar barns rätt till en egen skolgård, samt att kommuner runt om i Sverige kan själva utforma egna riktlinjer för hur mycket utrymme gården bör erbjuda skol- och förskolebarn. Kommunernas riktlinjer är idag baserade på olika underlag, men gemensamt är att de saknar medicinsk evidensbaserade grund. Studiens syfte är att belysa hur utrymmet och utformningen påverkar barns fysiska aktivitet på förskolegårdar i tät stad. Arbetet är uppdelat i två större delar som består av en litteraturöversikt och en observationsstudie. Den valda metoden för observationsstudien är CARS-metoden som registrerar barns fysiska aktivitet i fem olika intensitetsnivåer. Registreringen utförs på en ”Behavior mapping” som är uppdelad i zoner, för att på ett strukturerat sätt registrera den fysiska aktiviteten i en bestämd följd med upprepade platsbesök över gårdens olika delar. Tillsammans med observationsundersökningen har både samtal med pedagoger och barn samt egna noteringar av de olika lekarna, varit av stort värde för att förstå hur gården används. För att belysa konsekvenserna av barns utrymme på förskolegården diskuteras även vilka nya forskningsfrågor som kan behövas i framtiden. Resultatet visar att utrymmet påverkar aktiviteter inom kategorin vidlyftig, med sekvenser av lekens händelseförlopp från lugn till fartfylld. Utrymmet spelade även stor roll för de fartfyllda lekarna som cykelaktivitet och kull-lekar. Undersökningen visade att det fanns ett stort värde i att sammanlänka cykelstråken med funktionerna på gården. Dock visade studien att det finns negativa konsekvenser för barns rörelsefrihet att anlägga små staket som rumsavdelare på gården och att gårdens tillrätEn pilotstudie som utforskar barns fysiska aktivitettalagda miljö skapar svårigheter för barn att utforska sin närmiljö med lösa material. Att begränsa tillgången på mobila lekredskap visade sig vara positivt för social interaktion mellan barnen och en större vilja att utforska de gröna miljöerna på skolan. Trenden kring att ersätta gårdens utrymme med samnyttjande ytor är idag aktuellt i den täta staden. Dock finns ett värde i att undersöka hur utrymmet på skolgården främjar barns spontana aktivitet i jämförelse med de samnyttjande ytorna. Vidare finns det ett stort forskningsbehov att undersöka hälsorelaterade sjukdomar som fetma, socioekonomiska skillnader, i samband med varierande storlekar på skolgården samt kommuners investeringsintresse i barns miljöer.Todays urban planning shows a lack of interest to ensure space for children. The fact that children need physical activity is well-discussed today, in relation to children's access to television and computers, causes sedentary activity, while children are not in preschool. Nowadays more children spend extra time in school, which makes the schoolyard an important arena for children's play and physical activity. The reason why schoolyards vary in size depends partly on unclear legislation that does not guarantee children's right to schoolyards. Municipalities in Sweden can further set their own guidelines for how much space is needed for preschool children. The municipalities' guidelines are today based on different backgrounds, but in common they lack medical evidence-based ground. The purpose of the study is to illustrate how the space and design affect the physical activity of children in dense urban areas. The work is divided into two major parts consisting of a literature and observation study. The chosen method of observation is the CARS method that records children's physical activity in five different intensity levels. The registration is performed on a Behavior mapping, divided into zones, in order to record the physical activity in a structured manner, with repeated visits to the various parts of the yard. Together with the observation study, both discussions with teachers and children and descriptions of the various games have been of great value to understand how the yard is used. In order to highlight the consequences of the child's space in preschool yards, suggestions for further research questions is presented. The result of the study shows that the space affects “vidlyftiga” activities, with sequences of the game's course of events from calm to speedy. The space also played a big role for the fast-paced games like cycling and tag-games. The survey showed that there is a great value in linking the bicycle paths with other functions at the preschool yard. However, the study showed that there are negative consequences for children's liberty of movement to construct the small fence as space divisions in the yard and that the yard's adapted environment creates difficulties for children to explore their immediate environment with loose material. Limiting access to mobile play equipment proved beneficial for social interaction between the children and a greater willingness to explore the green environments at the preschool yard. The trend of replacing the schoolyard with utilizing areas for more people is today a current solution in the dense city. However, there is value in researching how the space in the schoolyard promotes children's spontaneous activity in comparison with the utilized areas. Furthermore, there is a great need of research to investigate health-related diseases such as obesity, socioeconomic differences, in connection with varying sizes of the schoolyard and municipalities' investment interests in children's environments

Plants that benefit bird life in elderly care outdoor environments

När man blir äldre får man svårare att röra sig och blir mer beroende av andras hjälp. Det är vanligt att man med åldern blir mindre aktiv då vardagliga sysslor blir svårare och mer ansträngande att genomföra. Detta leder ofta till att äldre människor vistas mindre ute. Att fysisk aktivitet är hälsofrämjande är allmänt känt, genom aktivitet kan äldres hälsa och välbefinnande påverkas. Aktiviteter och vistelse i naturlika miljöer har positiv effekt på människors hälsa. Faktorer som väder, tillgänglighet till utemiljön, utemiljöns utformning och humör är många gånger avgörande för om äldre personer går ut eller inte. Idag finns mycket skrivet om hur man designar en bra och stimulerande utemiljö för äldre med vårdbehov. Djur i vårdsammanhang är ett ämne som även det är väl omskrivet, i dessa fall ligger fokus främst på husdjur. För att ge ämnet kring utemiljöer för äldre med vårdbehov en annan infallsvinkel kommer här ges förslag på hur äldre personer kan få mer liv och rörelse i sin närmiljö genom att gestalta med växter som lockar till sig småfåglar. Hur kan småfåglar lockas till äldres närmiljö? Fåglars grundbehov ligger i att hitta mat, bygga bo och överleva. De är i ständig jakt efter föda och om det regelbundet finns mat att tillgå på en plats återkommer de. De föredrar också tät vegetation där de kan söka skydd mot rovfåglar och andra hot. Boplatser och häckningsplatser är något som är avgörande för om en fågel trivs på en plats och genom blandad vegetation kan många olika fågelarters behov tillfredställas. Genom att locka småfåglarna till närmiljön kan man skapa en upplevelse och aktiviteter för de äldre. Upplevelser och aktiviteter kopplade till naturen är hälsofrämjande. Att ta hand om fåglarna ger en känsla av att behövas vilket kan upplevas positivt. Genom att utgå från växter som är tilltalande för så väl småfåglar som äldre personer har ett gestaltningskoncept till en plantering utformats. Gestaltningen är en mall för en plantering som kan appliceras på olika platser med liknande förutsättningar och behov. Gestaltningskonceptet har i förslagsdelen applicerats på ett äldreboende i Göteborg för att visa på hur den kan anammas på en specifik plats. Den närliggande utemiljön vid äldreboendet utnyttjas inte aktivt av de boende och de boende och personalen är missnöjda med hur utemiljön sköts om. Detta är ett förslag för hur den idag dåligt använda uteplatsen på äldreboendets baksida kan förbättras med lämpligt växtmaterial. Arbetet och studien ska fungera som ett hjälpmedel för de som jobbar med att gestalta just utemiljöer för äldreboenden. Detta material kan även komma att användas när man gestaltar andra gröna miljöer som parker eller privata trädgårdar där fågellivet är önskvärt. Genom att ha fåglarna i åtanke när man designar utemiljöer skapas ett mervärde i designen

Arbetsbild : En studie om tradenomstuderandes syn på arbete och arbetsliv

Ökade krav från organisationens medarbetare i fråga om exempelvis meningsfullt arbete, lärande och självutveckling ses som en av de största utmaningarna för organisationer idag. För att skapa effektiva organisationer behöver således inte bara organisationens egna krav och syften med verksamheten uppnås, utan också den enskilda individens. I den tid vi lever och verkar i är det varje företags utmaning att se, utveckla och tillvarata varje individs unika potential och se till att den kommer organisationen till godo. Detta examensarbete handlar om vad Generation Y, personer födda mellan år 1980-2000, värderar i dagens arbete och arbetsliv och hur dessa värderingar ställer och formar kraven på arbete och arbetssituationen. Dessa värderingar och krav måste organisationer förstå och anpassa sig efter för att lyckas attrahera, utveckla och hålla kvar sina unga medarbetare och skapa effektiva och konkurrenskraftiga organisationer. På ett sådant sätt formas arbetsbilden för dagens unga, examensarbetets syfte. Metoderna som används i examensarbetet är litteraturstudier samt en kvantitativ undersökning, i form av ett enkätformulär som avgränsades till studerande vid utbildningsprogrammet i företagsekonomi vid Yrkeshögskolan Novia i Åbo. Examensarbetets teoridel består av material från både böcker och elektroniska källor och behandlar hur arbete och arbetsliv förändrats och hur kunskap och lärande fått en allt mer betydande roll. Som en möjlig lösning på utmaningen om hur organisationer kan anpassa sig till den nya generationens krav lyfter jag upp fenomenet lärande organisation. Vidare presenteras också en definition av värderingar och arbetsvärderingar samt en teoriredogörelse över Generation Y i arbetslivet. Examensarbetets resultat ger en redogörelse för vad tradenomstuderandena värdesätter inför sitt kommande arbetsliv där faktorer som goda arbetskamrater, personlig utveckling, intressanta arbetsuppgifter, deltagande i beslutsprocesser samt en bra ledning är mest framträdande. Ett lämpligt sätt för organisationen att möta dessa krav är att utveckla en lärande organisation.Increased demands from the organization’s employees regarding issues such as meaningful work, learning and self-development are seen as one of the greatest challenges for organizations today. In order to create effective organizations today, not only the organization’s own requirements and objectives of the business needs to be achieved, but also the individual employee’s as well. In the time we live and work, it is every company’s challenge to identify and utilize each individual’s unique potential. This thesis is about what Generation Y, people born 1980-2000, value in today’s work life and how these values shape requirements on work and work situation. Organizations must understand and adapt to these values and demands in order to successfully attract, develop and retain their young employees and create effective and competitive organizations. The methods used in the thesis are literature studies and a quantitative survey, a questionnaire which was limited to students in the business administration degree program at Novia University of Applied Sciences in Turku. The theory part of the thesis consists of material from both books and electronic sources and discusses how work and work life has changed and how knowledge and learning gained a more significant role. As a possible solution to the challenge of how organizations can adapt to the new generation’s demands, I present the learning organizations. Furthermore, I also present a definition of values and work values and a theory discussion regarding Generation Y at the workplace. The result of this study gives a commentary on what business students value in their future work life where factors like good colleagues, personal development, interesting tasks, participation in decision making and good management are most outstanding. An appropriate way for an organization to meet these requirements is to develop a learning organization

A Smartphone App to Promote Healthy Weight Gain, Diet, and Physical Activity During Pregnancy (HealthyMoms): Protocol for a Randomized Controlled Trial

Background: Excessive gestational weight gain is common and associated with adverse outcomes both in the short and long term. Although traditional lifestyle-based interventions have shown to mitigate excess gestational weight gain, little is known about whether mobile Health (mHealth) apps can promote healthy weight gain, diet, and physical activity during pregnancy. Objective: The primary aim of the HealthyMoms trial is to determine the effectiveness of a smartphone app (HealthyMoms) for mitigating excess gestational weight gain during pregnancy. Secondary aims are to determine the effectiveness of the app on dietary habits, physical activity, body fatness, and glycemia during pregnancy. Methods: HealthyMoms is a two-arm randomized controlled trial. Women are being recruited at routine visits at the maternity clinics in Linköping, Norrköping and Motala, Sweden. Women are randomized to the control or intervention group (n=150 per group). All women will receive standard care, and women in the intervention group will also receive the HealthyMoms smartphone app. Results: Recruitment of participants to the trial was initiated in October 2017, and 190 women have so far completed the baseline measurement. The baseline measures are estimated to be finalized in December 2019, and the follow-up measures are estimated to be completed in June 2020. Conclusions: This project will evaluate a novel smartphone app intervention integrated with existing maternity health care. If successful, it has great potential to be implemented nationally in order to promote healthy weight gain and health behaviors during pregnancy

Eye movement behavior in a real-world virtual reality task reveals ADHD in children

Peer reviewe

Effects of an exercise program on cardiometabolic and mental health in children with overweight or obesity: a secondary analysis of a randomized clinical trial

Importance: Childhood obesity is a risk factor associated with type 2 diabetes, cardiovascular disease, and mental disorders later in life. Investigation of the parallel effects of a defined exercise program on cardiometabolic and mental health in children with overweight or obesity may provide new insights on the potential benefits of exercise on overall health. Objective: To investigate the effects of a 20-week exercise program on cardiometabolic and mental health in children with overweight or obesity. Design, Setting, and Participants: This secondary analysis of a parallel-group randomized clinical trial was conducted in Granada, Spain, from November 1, 2014, to June 30, 2016. Data analyses were performed between February 1, 2020, and July 14, 2022. Children with overweight or obesity aged 8 to 11 years were eligible, and the study was performed in an out-of-school context. Intervention: The exercise program included 3 to 5 sessions/wk (90 min/session) of aerobic plus resistance training for 20 weeks. The wait-list control group continued with their usual routines. Main Outcomes and Measures: Cardiometabolic outcomes as specified in the trial protocol included body composition (fat mass, fat-free mass, and visceral adipose tissue), physical fitness (cardiorespiratory, speed-agility, and muscular), and traditional risk factors (waist circumference, blood lipid levels, glucose levels, insulin levels, and blood pressure). Cardiometabolic risk score (z score) was calculated based on age and sex reference values for levels of triglycerides, inverted high-density lipoprotein cholesterol, and glucose, the mean of systolic and diastolic blood pressure, and waist circumference. An additional cardiometabolic risk score also included cardiorespiratory fitness. Mental health outcomes included an array of psychological well-being and ill-being indicators. Results: The 92 participants included in the per-protocol analyses (36 girls [39%] and 56 boys [61%]) had a mean (SD) age of 10.0 (1.1) years. The exercise program reduced the cardiometabolic risk score by approximately 0.38 (95% CI, -0.74 to -0.02) SDs; decreased low-density lipoprotein cholesterol level by -7.00 (95% CI, -14.27 to 0.37) mg/dL (to convert to mmol/L, multiply by 0.0259), body mass index (calculated as weight in kilograms divided by height in meters squared) by -0.59 (95% CI, -1.06 to -0.12), fat mass index by -0.67 (95% CI, -1.01 to -0.33), and visceral adipose tissue by -31.44 (95% CI, -58.99 to -3.90) g; and improved cardiorespiratory fitness by 2.75 (95% CI, 0.22-5.28) laps in the exercise group compared with the control group. No effects were observed on mental health outcomes. Conclusions and Relevance: In this secondary analysis of a randomized clinical trial, an aerobic plus resistance exercise program improved cardiometabolic health in children with overweight or obesity but had no effect on mental health. Trial Registration: ClinicalTrials.gov Identifier: NCT02295072.This project was supported with grants DEP2013-47540, DEP2016-79512-R, DEP2017-91544-EXP, and RYC-2011-09011 from the Spanish Ministry of Economy and Competitiveness and the Fondo Europeo de Desarrollo Regional (FEDER) and by grant PID2020-120249RB-I00 from the MCIN/AEI /10.13039/501100011033. Additional funding was obtained from the Andalusian Operational Programme supported with grant B-CTS-355-UGR18 from the European Regional Development Fund (FEDER in Spanish). Dr Cardenas-Sanchez is supported by grant FJC2018-037925-I from the Spanish Ministry of Science and Innovation and by a grant from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under the Marie Sklodowska Curie grant agreement No 101028929. Dr Migueles is supported by grant FPU15/02645 from the Spanish Ministry of Education, Culture and Sport, and grant 2012–00036 from the Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare. Dr Torres-Lopez is supported by grant FPU17/04802 from the Spanish Ministry of Science, Innovation and Universities. Dr Rodriquez-Ayllon was funded by grant DEP2017-91544-EXP from the Ramón Areces Foundation. Additional support was obtained from grant ALICIAK-2018 from the Alicia Koplowitz Foundation, University of Granada, Plan Propio de Investigación 2016, Excellence actions: Units of Excellence, Unit of Excellence on Exercise, Nutrition and Health, the Junta de Andalucía, Consejería de Conocimiento, Investigación y Universidades; and grant DEP2005-00046/ACTI from the EXERNET Research Network on Exercise and Health in Special Populations. This research was supported by grant CB22/03/00058 from the Centro de Investigación Biomédica en Red de Fisiopatología de la Obesidad y Nutrición, Instituto de Salud Carlos III, Ministerio de Ciencia e Innovación and Unión Europea–European Regional Development Fund