Baltijas Psiholoģijas žurnāls

Contents: Viesturs Reņģe, Ivars Austers. Social Representations of Science and Psychology: Anchoring and Personification ; Aleksandrs Koļesovs. Gender Differences in Time Perspective of High School Students in Latvia ; Daina Škuškovnika. Comparison of State and Trait Anxiety of Latvians and Russians Residing in Latvia ; Mary Balaisis, Juris Dragūns, Solveiga Miezītis. Students’ Adjustment at Vilnius University: The Role of Self-Orientation, Locus of Control, Social Support and Demographic Variable

Long-term follow-up of very low birthweight children : A prospective study from the southeast region of Sweden

Background: The survival rates for very low birthweight (VLBW; birthweight ≤1500 g) children are increasing, but they run a greater risk than controls of developing neurosensory disabilities and other functional problems during childhood. However, there is a great need for more knowledge regarding long-term outcome to adulthood in VLBW subjects. Aims: To evaluate long-term outcomes in a regional cohort of VLBW children born in 1987-88 regarding hospital readmissions, morbidity, neurological conditions, cognitive function, reading skills, school achievements, behaviour, growth, general health, and social functioning in relation to gender, neonatal risk factors, disability and Magnetic Resonance Imaging (MRI) findings. Study design: Prospective longitudinal case-controlled long-term regional follow-up. Material and Methods: A total of 86 (80.4%) children (47 boys out of 60 and 39 girls out of 47 live-borns) survived the neonatal period and were recruited to the follow-up study. A total of 86 term controls (45 boys and 41 girls) were included from the newborn period. Readmissions, hospital diagnoses, need of habilitation and child psychiatric care were checked in registers to 15 years of age. The VLBW children were enrolled in the follow-up study at 40 weeks gestational age and at 4, 9, and 15 years of age in assessing neurological conditions. At 15 years of age, the groups were assessed in cognition (WISC III), reading skills, school outcome, behaviour, vision and growth. Fifty-nine (69%) VLBW children were examined using cerebral MRI. Physical and mental health, weight and height, education, and socio-economic situation were assessed at 20 years of age in 77/85 VLBW and 69/84 control subjects by means of postal questionnaires. Results: VLBW boys had three times more readmissions compared with control boys (p=0.003). Gestational age below 30 weeks, birthweight less than 1000 g, and mechanical ventilation were neonatal risk factors for readmissions. Five (5.8%) children had moderate/severe cerebral palsy, 5 (5.8%) had attention deficit hyperactivity disorder, and 1 was blind due to retinopathy of prematurity. VLBW children were inferior in neurological function in comparison with controls at 40 weeks of gestational age and 4 and 15 years of age. Fourteen of 56 (25%) VLBW children without overt disability had abnormal MRI findings. Mechanical and/or intraventricular haemorrhages (IVH) were significantly related to less favourable neurological outcome. VLBW children performed significantly lower than their controls on a few reading variables and on WISC III. Half of them had IQ lower than 85. Ten VLBW children with IQ < 70 had not been clinically identified earlier and a majority of these children attended mainstream school. Small head circumference correlated with low IQ. Mechanical ventilation and IVH correlated with lower IQ and poorer reading skills. At 20 years of age, the VLBW subjects did not differ significantly from the controls in self-perceived health, education, occupation and way of living. Conclusions: Most VLBW subjects were without major health problems up to 20 years of age and had attended mainstream schools. The presence of IVH and mechanical ventilation during the neonatal period negatively influenced health outcomes. VLBW children without overt neurological disability performed somewhat less well in neurological examinations in comparison with controls. VLBW children achieved poorer results in cognitive tests, but reading skills made a catch-up to 15 years of age. A majority of VLBW subjects managed transition to adulthood similar to that of controls.Bakgrund: Överlevnaden för nyfödda barn med mycket låg födelsevikt (1500 g eller lägre; VLBW) har ökat avsevärt under de senaste årtionden och man finner nu att ca 90 % av barnen skrivs ut från neonatalavdelningar. Risken för cerebral pares (CP) har visat sig vara ökad jämfört med barn födda i fullgången tid. Studier visade att VLBW-barn som kommit upp i skolåldern hade högre frekvens av läs- och skrivsvårigheter, oftare behövde specialundervisning, samt hade högre grad av beteendeproblem jämfört med klasskamrater. Uppföljningsstudier var tidigare mestadels gjorda på populationer från större sjukhus, kontrollgrupp saknades eller inlemmades efter flera år, uppföljningstiden var kort och flera viktiga områden av barnets utveckling var ofullständigt undersökta. I Sverige saknades en studie med långtidsuppföljning av VLBW-barn födda under en tidsperiod då alltfler barn hade börjat erhålla andningshjälp med respirator. Socioekonomiska förhållanden i Sverige kan inte heller helt och hållet jämföras med flertalet andra länder. Syfte: Den här avhandlingens syfte var att studera hur det går för VLBW-barn upp till 15 års ålder avseende sjuklighet, motoriska funktioner, kognitiva funktioner, skolprestationer och beteende, samt vid 20 års ålder avseende hälsotillstånd, sysselsättning och boende. Undersökningsresultaten relaterades till nyföddhetsfaktorer och fynd vid magnet resonans-undersökning (MRI) av hjärnan vid 15 års ålder. Material och metoder: 86 överlevande VLBW-barn samt 86 barn födda i fullgången tid från 1/2 1987 till 30/4 1988 i sydöstra sjukvårdsregionen (Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län) har ingått i studien. Uppgift om antalet sjukhusinläggningar och huvuddiagnos inhämtades från Slutenvårdsregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen. Uppgifter om antalet barn med CP, ADHD, mental retardation och barnpsykiatriskt vårdbehov inhämtades från habiliteringscentraler och barnpsykiatriska kliniker i regionen. Information om skolbetyg från 9:e årskursen och skolgång inhämtades från kommunerna. Neurologiska och motoriska undersökningar utfördes på barn utan synligt handikapp enligt särskilda protokoll såväl neonatalt som vid 4, 9 och 15 års ålder. Vikt och längd, kognitiv test (WISC III), lästester och MRI undersökning (enbart VLBW-barn) gjordes vid 15 års ålder. Barn och föräldrar fick fylla i formulär om beteende. Vid 20 års ålder (december 2007) fick deltagarna tre frågeformulär: ett studiespecifikt med frågor om hälsa, vikt och längd, användning av tobak och alkohol, gymnasiestudier, nuvarande sysselsättning och boende; SF-36, som belyser fysisk kapacitet, allmän hälsa, vitalitet och psykiskt välbefinnande; samt KASAM (känsla av sammanhang), som belyser hur man upplever sitt eget sätt att fungera, uppdelat i begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultat: VLBW-barn (mest pojkar) vårdades oftare på sjukhus under första levnadsåren jämfört med kontroller. Infektioner och neurologiska sjukdomar dominerade för både VLBW-pojkar och -flickor. Fem (5.8 %) VLBW-barn hade måttlig/svår CP och fem hade ADHD. Hjärnblödning eller respiratorbehandling under nyföddhetsperioden var de faktorer som oftast var relaterade till sämre hälsotillstånd. Det var ingen skillnad i antal barn med behov av barnpsykiatrisk vård mellan grupperna. Det var ingen skillnad i summering av 9 slutbetyg mellan grupperna, men VLBW-pojkar hade lägre betyg i matematik och teknologi jämfört med sina kontroller. VLBW-barnen var lättare och kortare, men skillnaderna var störst mellan VLBW-flickor och deras kontroller. VLBW-barnen (fr.a. pojkarna) presterade lägre i neurologiska undersökningar, samt i kognitiva test. Tio av tolv av barnen som hade IQ under 70 var tidigare inte kända. Det fanns skillnader mellan grupperna i lästester, men signifikant enbart i ett test. Jämfört med lästester vid 9 års ålder hade VLBW-barnen gjort en upphämtning. Det framkom inga skillnader i beteende mellan grupperna, men VLBW-flickor uppgav färre beteendeproblem än sina kontroller. Vid 20 års ålder framkom inga skillnader i självuppskattad hälsa eller behov av vårdkontakter och läkemedel mellan grupperna. Tobaksanvändning var lika i grupperna, men fler i VLBW-gruppen var icke-användare av alkohol. Det var ingen signifikant skillnad i andel som gått ut gymnasiet, nuvarande sysselsättning eller boendeform mellan grupperna. Det var inga signifikanta skillnader i resultat på SF-36 och KASAM mellan grupperna. Konklusion: Hjärnblödning och respiratoranvändning under nyföddhetsperioden var de faktorer som hade störst inverkan på VLBW-barnens hälsotillstånd upp till 20 års ålder. CP och ADHD förekom hos relativt få, men lågt IQ var vanligt. VLBW-pojkar hade större sjukvårdsbehov, presterade lägre i neurologiska test och hade lägre skolbetyg än sina kontroller. VLBW-gruppen skilde sig inte från kontroll-gruppen avseende beteendeproblem. Självuppskattad hälsa vid 20 år skilde sig inte mellan grupperna. Särskilda uppföljningsprogram för VLBW-barn är nödvändigt där kognitiva tester ingår vilka bör utföras före skolstart

Färggladare friskare sjukhusgård : snabbt, experimenterande och lekfullt

Inspirerade av en föreläsning på Arkitektur- dagen 2006 om en arkitekturskola i USA, Rural Studio, ville vi försöka göra något liknande. Där arbetar studenterna hela vägen med projekten, från förslag via finansiering till byggande och vi bestämde att ett liknande projekt skulle passa bra som kandidatarbete. Olika platser besöktes och slutligen valde vi Barnsjukhusets utegård. Tanken var att visa att det är möjligt att genomföra en relativt stor förändring på kort tid och till liten kostnad. Vi ville förbättra gården redan till sommaren så att fler skulle kunna ta del av de goda sidorna av utevistelse. Vårt projekt skulle fungera som en första etapp i gårdens om- formning, där steg två startar hösten 2007 och skall resultera i ett mer permanent förslag för hela gårdens nästa etapp. Tidigt i projektet fick vi veta att viss finansiering från Barnfonden var möjlig. Vi blev också kontaktade av föreningarna Ladies Circle och Round Table som kom att samla in pengar till barnsjukhusets utegård som välgörenhetsprojekt. Knappt hälften av budgeten ordnade vi på egen hand sponsorer till, inklusive ett eget kontor i centrum. Personalen på sjukhuset ansåg bristen på skugga som ett av de stora problemen och de efterlyste också mer lekfullhet och inbjudande platser. Efter vår analys blev målet att ge hela gården en färgstark lekfull känsla, dela in den i fler avskilda rum, skapa några skug- giga platser, och dessutom ge barnen möj- lighet att själva sätta sina avtryck på gården. Vi fokuserade på att använda billiga, lättåtkomliga och i viss mån, återavända material. Eftersom ingen av oss har hantverkskunskap strävade vi efter att hitta lösningar som var möjliga för oss att anlägga själva. Vi ville heller inte göra några större ingrepp på gården, utan vår installation skulle gå att avlägsna utan större spår. Skisser och modeller användes tillsammans med experiment i full skala. Vårt förslag delade in gården i tre zoner, för vila, lek och tonår. De befintliga svängda linjerna på gården översattes till ett generellt cirkeltema. Trästolpar i cirklar skapade rum och plywoodskivor mellan vissa av dem gav skugga. Målade traktorinnerslangar och cirklar på asfalten fullföljde temat. Mycket tid gick åt att organisera och samordna och telefonsamtalen var många. Vissa mindre problem som leverans- förseningar och fel färger dök upp, men det mesta fungerade som vi tänkt

Hospitalization rates of children who are blind

Background: To evaluate the impact of blindness on hospitalization rates of children. Design: Matched cohort study. Participants: Children confirmed as legally blind (2003–2009), age- and gender-matched to control cohort of normally sighted children from the state register of births. Methods: The rates and reasons for admission to hospital were compared using hospital morbidity records. The association of blindness with rates of admission and length of stay in hospital, 2003–2010, were estimated using multivariate negative binomial regression models. Main Outcome Measures: Descriptive statistics, incident rate ratios, and predicted means for hospital separations and length of stay. Results: Fifty-nine blind and 59 control children had a combined total of 107 separations accounting for 237 bed days in hospital after the index date of legal blindness. The median age at the index date was 8 years. Over 90% of separations and 92% of bed days were incurred by 22 blind children. Blind children had four (95% confidence interval 1.9–9.3) times more hospital separations and stayed in hospital six (95% confidence interval 1.9–17.5) times longer than the control cohort children. There were more than 40 times as many comorbidities recorded by the blind children (n = 201) compared with the control children (n = 5). A third of the blind children were hospitalized for respiratory conditions. Conclusions: Children who are born or become blind in childhood have more and longer periods in hospital than sighted children likely because of complex comorbid health problems. There was a disproportionate incidence of comorbid respiratory diseases in the blind children

God prognos för unga vuxna med mycket låg födelsevikt [Follow-up study of very low birthweight children in Sweden at the age of 27-28]

Studies show that very low birthweight can be an important risk factor for mental problems, disturbed fertility and neuroendocrine dysregulation. In a regional long-term study 56 of 86 adult individuals 27 to 28 years of age with a very low birthweight were compared with normal birthweight controls. Analyses of self-reported mental health, socio-demographic factors, sex hormone levels, and hair cortisol levels showed no significant differences between the groups. However, in order to analyse subgroups with different risk factors from the newborn period or children with a variety of social background factors, larger patient groups are needed.Självskattning av mental hälsa, psykosociala förhållanden och könshormonnivåer hos unga vuxna kvinnoroch män med mycket låg födelsevikt skilde sig inte från respektive kontroller med normal födelsevikt.Kvinnorna med mycket låg födelsevikt undersökta i tonåren hade mindre grad av utagerande beteende än kontrollerna, skillnader som var utjämnade i vuxen ålder.Kvinnorna med mycket låg födelsevikt uppvisade högre koncentrationer av morgonkortisol i saliv än kvinnorna i kontrollgruppen. Den kliniska relevansen är osäker, då inget samband med beteendeskalorna kunde påvisas och på grund av att spridningen av kortisolnivåerna var stor.</p