16 research outputs found
The tongue, the text and the tape recorder. Vernacular and the technology of writing in Ralf Andtbacka's Wunderkammer : Vernacular and the technology of writing in Ralf Andtbackaâs Wunderkammer
Abstract accepted for participation in a special issue of Textual Practice titled "Inscriptions of worldliness: linguistic materiality and the poetics of the vernacular", with Helena Bodin, Stefan Helgesson and Markus Huss serving as guest editors. The issue will appear in the summer of 2019.In Wunderkammer (2008), Finland-Swedish poet Ralf Andtbacka (b. 1963) explores the dynamics between orality and technology, and between writing, eroticism and desire, through the discussion and artistic use of the vernacular, i.e. dialectal, Ostrobothnian Swedish. Thematically and linguistically, the collection confronts its readers with a process where spoken words, as sounds, are transposed into visual objects on the book page. Writing is one of many technologies for collecting, preserving or reproducing the human voice through history; it also has a transformative power. Andtbackaâs collection is a Wunderkammer of languages, jargons, intertextual references and encyclopedic exerpts fusing historical marginalia, transatlantic poetic influences and locally inscribed language. Furthermore, Wunderkammer engages with the historical legacy of Finland-Swedish language regulation, and brilliantly manages to work through a force field of purity and authenticity where the literary use of the vernacular has been either condemned or reterritorialized in terms of national identity and historical rootedness in a territory. In this article, I explore the the aesthetic and political ramifications of the dynamics of Ostrobothnian and technologies aimed at recording or reproducing the vernacular in Wunderkammer. These technologies include the literary work itself, as text, and in this context, Andtbackaâs erotic poems involving the vernacular are central. From a perspective of literary multilingualism, multimodality and reader experience, and with inspiration from the critical work of Daniel Heller-Roazen and Naoki Sakai, I argue that Wunderkammerâs hybrid eroto-poetics envisages a sensorially acute reimagining of difference, not only in terms of linguistic orders and borders, but also through the enactment of the malleability of the border between language and noise.Finland-Swedish poet Ralf Andtbackaâs (b. 1963) Wunderkammer (2008) is ripe with languages, jargons, intertextual references and encyclopedic excerpts fusing historical marginalia, transatlantic poetic influences and locally inscribed language. Wunderkammer explores the dynamics between orality and technology and between language and desire through the discussion and artistic use of the vernacular, most prominently dialectal, Ostrobothnian Swedish. Thematically and linguistically, the collection confronts its readers with a process where spoken words, as sounds, are transposed into visual objects on the book page. Furthermore, Wunderkammer engages with the historical legacy of Finland-Swedish language regulation where the vernacular has been trapped in a force field defined by the poles of purity vs. authenticity. In this article, I explore the aesthetic and political ramifications of the dynamics of Ostrobothnian dialect and technologies aimed at recording or reproducing the vernacular in Wunderkammer. These technologies include the literary work itself, and in this context, Andtbackaâs erotic poem âTongknollâ heavily featuring the vernacular is central. From a perspective of literary multilingualism, multimodality and reader experience, I argue that Wunderkammer envisages a sensorially acute reimagining of difference, not only in terms of linguistic orders and borders but also through the enactment of the malleability of the border between language and noise.Peer reviewe
The Noise of Multilingualism: Reader Diversity, Linguistic Borders and Literary Multimodality
The article proposes a new multimodal approach to literary multilingualism, with special attention devoted to how readers with different language skills partake in making literary multilingualism happen. It presents a critical assessment of previous scholarship on literary multilingualism, which we claim is characterized by monolingual assumptions and a problematic division between mono- and multilingual literature. As a continuation of the theoretical argument, multimodal readings of three contemporary poets Cia Rinne, Caroline Bergvall and Ralf Andtbacka are presented. Instances of contemporary multilingual poetry, the article concludes, can help us to critically scrutinize notions of clear-cut linguistic borders, as well as to study the intricate dynamics between the acoustic and visual aspects of literary multilingualism
The Reader as Multilingual Soloist: Linguistic and Medial Transgressions in the Poetry of Cia Rinne
Der vorliegende Beitrag untersucht den Lyrikband notes for soloists (2009) der transnationalen Lyrikerin Cia Rinne mit einem besonderen Schwerpunkt auf der Frage der literarischen Vielsprachigkeit und der IntermedialitĂ€t des Textes. Mit Ausgangspunkt in Naoki Sakais VerstĂ€ndnis von Ăbersetzung als bordering (Sakai 2009) wird die Rolle des Lesers von notes for soloists als Erzeuger sprachlicher Grenzen hervorgehoben. Hierbei funktioniert Rinnes mehrsprachiger und intermedialer Text als eine Art Partitur, die Leser verschiedener Sprachkompetenz auf unterschiedliche Weise realisieren. Es wird veranschaulicht, wie die Dynamik zwischen dem gedruckten Text und den verschiedenen artikulatorischen Möglichkeiten des Textes die Leser in eine SphĂ€re zwischen SonoritĂ€t und sprachlicher Artikulation versetzt; eine SphĂ€re, die normalerweise kleinen Kindern, die noch keine Sprache beherrschen, vorbehalten ist. Dabei wird die Kontingenz sprachlicher Grenzen ins Auge gefasst, zugleich werden jedoch auch mögliche Verbindungen zwischen verschiedenen fĂŒr die Leser unbekannten bzw. bekannten Sprachen vorgefĂŒhrt
Jac. Ahrenberg och litteraturens flersprÄkighet
Peer reviewe
SprÄk i rörelse: FlersprÄkighet och urbana rum i Sara Razais Jag har letat efter dig och Johanna Holmströms AsfaltsÀnglar
Languages in Motion. Multilingualism and Urban Spaces in Sara Razaiâs Jag har letat efter dig and Johanna Holmströmâs AsfaltsĂ€nglar
e article is a study of multilingualism, urban space and mobility/immobility in two Finland- Swedish novels, Sara Razaiâs Jag har letat efter dig (âI Have Been Searching for Youâ, 2012) and Johanna Holmströmâs AsfaltsĂ€nglar (âAsphalt Angelsâ, 2013) through perspectives of post-mono- lingualism (Yildiz) and literary urban studies. In Razaiâs novel, a Finland-Swedish woman and a refugee forge a relationship in broken Finnish, disrupting the link between mother tongue and language of a ections. In an analogous relationship to the depiction of movement (cold) and keeping still in con ned spaces (warmth, safety), Finnish becomes a small space for the lovers to connect. In Holmströmâs novel, room for manoeuvre is restricted by gender and ethnicity, although the main characters manage the tension between suburb and city center in di erent ways. In AsfaltsĂ€nglar, Arabic is a sign of parental power and rules, but the language is also associated with a white Finland-Swedish woman, a convert, the girlsâ mother. ere is a discrepancy between Arabicâs function in the novel â as a local language â and how it is marked for the reader â as foreign. Trilingual Helsinki slang, on the other hand, becomes a hybrid marker of the Suburb as Heimat. Both novels renew the Finland-Swedish urban prose tradition by bringing in new languages and new kinds of language, and by associating these varieties with di erent kinds of characters
Recension: Elina Druker & Bettina KĂŒmmerling-Neubauer, Children's Literature & the Avant-Garde
Peer reviewe
The Reader as Multilingual Soloist : Linguistic and Medial Transgressions in the Poetry of Cia Rinne
Der vorliegende Beitrag untersucht den Lyrikband notes for soloists (2009) der transnationalen Lyrikerin Cia Rinne mit einem besonderen Schwerpunkt auf der Frage der literarischen Mehrsprachigkeit und der IntermedialitĂ€t des Textes. Ausgangspunkt ist Naoki Sakais VerstĂ€ndnis von Ăbersetzung als âborderingâ (Sakai 2009); hier wird die Rolle des Lesers von notes for soloists als Erzeuger sprachlicher Grenzen hervorgehoben. Hierbei funktioniert Rinnes mehrsprachiger und intermedialer Text als eine Art Partitur, die Leser verschiedener Sprachkompetenzen auf unterschiedliche Weise realisieren. Es wird veranschaulicht, wie die Dynamik zwischen dem gedruckten Text und den verschiedenen artikulatorischen Möglichkeiten des Textes die Leser in eine SphĂ€re zwischen SonoritĂ€t und sprachlicher Artikulation versetzt; eine SphĂ€re, die normalerweise kleinen Kindern, die noch keine Sprache beherrschen, vorbehalten ist. Dabei wird die Kontingenz sprachlicher Grenzen ins Auge gefasst, zugleich werden jedoch auch mögliche Verbindungen zwischen verschiedenen fĂŒr die Leser unbekannten bzw. bekannten Sprachen vorgefĂŒhrt.Peer reviewe
Litteraturens sprÄkvariation, kritiken och det finlandssvenska rummets grÀnser : Kim Weckströms Sista sommaren, Kjell Westös Drakarna över Helsingfors och debatten om Finlandiapriset 1996
The article is a study of norms and questions regarding linguistic variation as expressed in literary criticism and debate, through an analysis of reviews of the Finland-Swedish novels Sista sommaren [The Last Summer] by Kim Weckström and Drakarna över Helsingfors [The Kites above Helsinki], both published in 1996, as well as newspaper material concerning the lack of Finland-Swedish nominees for that yearâs Finlandia award for best novel of the year. The study shows that the Finnish-adjacent language of Weckströmâs novel is controversial, since it is not contained to dialogue but is also the language of the narrator, while Westöâs linguistic choices are approved upon to a higher degree, since occurences of Finnish and slang are mostly contained to dialogue. Weckströmâs novel raises questions of comprehensibility and identification, as well as questions of contesting local and regional minority identities. The study shows that linguistic variation is viewed by critics as a phenomenon connected to prose and to authenticity, much like the case has been during the last century, with identity politics making up a more recent category, compared to debates on the phenomenon during the early 20th centrury.Peer reviewe
Att skriva sig över sprÄkgrÀnserna : flersprÄkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa
Vad hÀnder nÀr det finns inslag av frÀmmande sprÄk i en roman eller novell? Hur kan litterÀr flersprÄkighet se ut och vilka konsekvenser fÄr det för stilen, berÀttandet, tematiken och inte minst bokens politiska laddning? Varför Àr inslag av finska en sÄ laddad sak i finlandssvensk litteratur?
I doktorsavhandlingen Att skriva sig över sprÄkgrÀnserna. FlersprÄkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa undersöker Julia Tidigs sprÄkblandning i Finlands svenska litteratur. Under sent 1800-tal kryddade viborgaren Jac. Ahrenberg sina berÀttelser med finska, ryska och inte minst franska. FlersprÄkigheten hos Ahrenberg bÄde stöder och stör de resonemang om nationalitet och sprÄk som utvecklas i böckerna. Under mellankrigstiden skrev den rebelliske modernisten Elmer Diktonius sina prosaböcker pÄ en svenska sÄ full av finsk pÄverkan att den smakade finnbastu . FlersprÄkigheten hos Diktonius Àr bÄde ett medel för skildring av Finland och landets medborgare och en öppning till kopplingen mellan estetik och politik i författarskapet.
Avhandlingen kartlĂ€gger flersprĂ„kighetens spĂ€nningsfyllda förhĂ„llande till idĂ©er om modersmĂ„l, territorier och finlandssvensk identitet. Ăven om tiden som undersöks Ă€r förfluten Ă€r frĂ„gestĂ€llningarna högaktuella Ă€n idag: Finns det mer eller mindre Ă€kta flersprĂ„kighet i finlandssvensk litteratur? FĂ„r skönlitteraturen bryta mot normerna för korrekt svenska? Vad hĂ€nder med synen pĂ„ författaren om den gör det? KrĂ€ver den flersprĂ„kiga texten en flersprĂ„kig lĂ€sare?
Avhandlingen visar att litterÀr sprÄkblandning kan vara effektiv pÄ alla plan i texten och att den mÄste analyseras i relation bÄde till den vÀrld dÀr texten skrivs och den vÀrld dÀr texten lÀses. PÄ vÀgen utmanas invanda förestÀllningar om det enda modersmÄlet, och om sprÄkgrÀnser, översÀttning och förstÄelse.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
MitÀ tapahtuu kun romaanissa tai novellissa on havaittavissa vieraan kielen vaikutusta? MiltÀ kaunokirjallinen monikielisyys voi nÀyttÀÀ ja millaisia seurauksia sillÀ on tyyliin, kerrontaan, teemojen kÀsittelyyn ja ennen kaikkea kirjan poliittiseen lataukseen nÀhden? Miksi suomenkielinen aines suomenruotsalaisessa kirjallisuudessa on niin arkaluontoinen asia?
TohtorinvÀitöskirjassa Att skriva sig över sprÄkgrÀnserna. FlersprÄkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa (Kirjoittaminen yli kielirajojen. Monikielisyys Jac. Ahrenbergin ja Elmer Diktoniuksen proosassa) Julia Tidigs tutkii kieltensekoitusta Suomen ruotsinkielisessÀ kirjallisuudessa. Viipurilainen Jac. Ahrenberg maustoi kertomuksiaan suomen, venÀjÀn ja varsinkin ranskan kielellÀ 1800-luvun lopulla. Ahrenbergin monikielisyys sekÀ tukee ettÀ hÀiritsee niitÀ ajatuksia kansallisuudesta ja kielestÀ, joita kirjoissa kehitellÀÀn. Sotien vÀlisenÀ aikana kapinallinen modernisti Elmer Diktonius kirjoitti proosakirjojaan ruotsin kielellÀ, mikÀ oli niin tÀynnÀ suomen kielen vaikutusta, ettÀ se maistui saunalta . Diktoniuksen monikielisyys on sekÀ keino kuvata Suomea ja sen asukkaita ettÀ ominaisuus minkÀ kautta kÀsitellÀ ja ymmÀrtÀÀ estetiikan ja politiikan kytköstÀ.
VÀitöskirja kartoittaa monikielisyyden jÀnnitteitÀ tÀynnÀ olevaa suhdetta Àidinkielen, territorioiden ja suomenruotsalaisen identiteetin kÀsitteisiin. Vaikka tutkimuksen ajankohta kuuluu menneisyyteen ovat kysymyksen asettelut erittÀin ajankohtaisia vielÀ tÀnÀÀnkin: Onko suomenruotsalaisessa kirjallisuudessa olemassa enemmÀn tai vÀhemmÀn aitoa monikielisyyttÀ? Saako kaunokirjallisuus rikkoa korrektin ruotsin kielen rajoja? MitÀ tapahtuu kirjailijasta saadulle nÀkemykselle, jos hÀn tekee nÀin? Vaatiiko monikielinen teksti monikielisen lukijan?
VÀitöskirja osoittaa, ettÀ kirjallinen kieltensekoitus voi olla tehokasta tekstin kaikilla tasoilla ja ettÀ se tÀytyy analysoida suhteessa sekÀ siihen maailmaan, jossa se kirjoitetaan ettÀ maailmaan, jossa teksti luetaan. Matkalla haastetaan totutut kÀsitykset ainoasta ÀidinkielestÀ, ja kielirajoista, kÀÀnnöksestÀ ja ymmÀrryksestÀ
Sett att lÀsa? : Felskrivningens poetik och lÀsarens arbete i Peter Mickwitz Leksikon
Artikeln behandlar felskrivningens poetik i den finlandssvenska poeten Peter Mickwitz verk Leksikon (2018) med syfte att utforska felskrivningarnas verkan pÄ bokens lÀsare. Jag vill dels frilÀgga det spel mellan ordets auditiva, visuella och semantiska dimensioner som den avvikande ortografin sÀtter igÄng, dels visa pÄ detta spel som ett sensoriskt och uttydande arbete som ordlistans lÀsare stÀlls inför, ett arbete som tar sig olika uttryck hos olika lÀsare. De vÀgledande forskningsfrÄgorna lyder: Vilka olika förskjutningar av relationen visuellt tecken, förestÀllt ljud, inre bild och betydelse Àger rum i Leksikon? Vilket lÀsande, ljudande och tolkande arbete krÀver felskrivningarna av sina lÀsare? DÀr ordlistan utgör praxis lÀgger Mickwitz i den Ätföljande essÀn fram ett program och ett teoretiskt rambygge. DÀrtill avslutas Leksikon med ett efterord dÀr författaren beskriver verkets uppkomst. LÀsarna möts sÄledes av en stark lÀsanvisning. EssÀn betonar skrivande, inte lÀsande, och det visuella, inte det auditiva. Min lÀsning, som sÀtter lÀsarupplevelse i centrum och belyser textens olika modaliteter kan betraktas som en mothÄrslÀsning, som tar fasta pÄ friktionen mellan essÀ och ordlista. Hur kan Leksikons effekter förstÄs i detta spÀnningsfÀlt mellan essÀns program och ordlistans konstnÀrliga praxis? Teoretiskt Àr artikeln förankrad i forskning om skriftens teknologi, intermedialitet, litterÀr sprÄkmaterialism och sprÄkvariation.Peer reviewe