Astrocyte layers in the mammalian cerebral cortex revealed by a single-cell in situ transcriptomic map.

Although the cerebral cortex is organized into six excitatory neuronal layers, it is unclear whether glial cells show distinct layering. In the present study, we developed a high-content pipeline, the large-area spatial transcriptomic (LaST) map, which can quantify single-cell gene expression in situ. Screening 46 candidate genes for astrocyte diversity across the mouse cortex, we identified superficial, mid and deep astrocyte identities in gradient layer patterns that were distinct from those of neurons. Astrocyte layer features, established in the early postnatal cortex, mostly persisted in adult mouse and human cortex. Single-cell RNA sequencing and spatial reconstruction analysis further confirmed the presence of astrocyte layers in the adult cortex. Satb2 and Reeler mutations that shifted neuronal post-mitotic development were sufficient to alter glial layering, indicating an instructive role for neuronal cues. Finally, astrocyte layer patterns diverged between mouse cortical regions. These findings indicate that excitatory neurons and astrocytes are organized into distinct lineage-associated laminae.The study was supported by the Paul G. Allen Foundation Distinguished Investigator Program (E.M.U. and D.H.R.), the Dr. Miriam and Sheldon G. Adelson Medical Research Foundation (D.H.R., D.G. and G. C.), BRAIN initiative (1U01 MH105991 to D.G.) and National Institute of Health (1R01 MH109912 to D.G.; P01NS08351 to D.H.R.), National Institute of Health Research and the European Union Seventh Framework (to P.H.), NINDS Informatics Center for Neurogenetics and Neurogenomics (P30 NS062691 to G.C.), Wellcome Trust core support (M.H., O.A.B.), European Research Council (281961 to M.G.H.), Fonds Wetenschappelijk Onderzoek (G066715N and 1523014N to M.G.H.), Stichting Alzheimer Onderzoek (S#16025 to M.G.H.) and VIB Institutional Support and Tech Watch funding (to M.G.H.), Howard Hughes Medical Institute and the Wellcome Trust (to D.H.R.)

Workflows and individual differences during visually guided routine tasks in a road traffic management control room

Road traffic control rooms rely on human operators to monitor and interact with information presented on multiple displays. Past studies have found inconsistent use of available visual information sources in such settings across different domains. In this study, we aimed to broaden the understanding of observer behaviour in control rooms by analysing a case study in road traffic control. We conducted a field study in a live road traffic control room where five operators responded to incidents while wearing a mobile eye tracker. Using qualitative and quantitative approaches, we investigated the operators’ workflow using ergonomics methods and quantified visual information sampling. We found that individuals showed differing preferences for viewing modalities and weighting of task components, with a strong coupling between eye and head movement. For the quantitative analysis of the eye tracking data, we propose a number of metrics which may prove useful to compare visual sampling behaviour across domains in future

Ensamstående - men inte ensam : E-klubbsmodell för professionella

Det här examensarbetet ingår i projektet E-clubbing. Syftet med projektet är att skapa en modell för uppbyggnad av en e-klubb, som professionella inom social- och hälsovårdssektorn kan använda för att erbjuda resursförstärkande stöd för olika målgrupper. Med denna modell kan professionella främja hälsa, välbefinnande och delaktighet hos kunder. Kundens behov och intressen är en av de viktigaste faktorerna att beakta vid uppbyggnad av en e-klubb. Detta examensarbete fokuserar särskilt på ensamstående småbarnsföräldrar och kartläggning av deras stödbehov samt redan tillgängliga tjänster. Utgående från detta görs en e-klubbsmodell upp, vars syfte är att genom kamratstöd erbjuda stöd i vardagen för hela familjen samt stärka föräldraskapet. Frågeställningarna i examensarbetet är: Hurdant stöd är ensamstående småbarnsföräldrar i behov av? Hur kan man utgående från ensamstående småbarnsföräldrars behov bygga upp en e-klubb som stöder hela familjen? Vad behöver man som professionell ta i beaktande då man bygger upp en e-klubb? Examensarbetet bygger på tjänstedesign och baserar sig på redan befintlig forskning och litteratur. Arbetet har resulterat i både en modell för professionella och i en e-klubbsmodell för ensamstående småbarnsföräldrar. Det kan konstateras att det finns behov av virtuella tjänster för svenskspråkiga och av material kring hur man kan använda sig av dessa tjänster som professionell inom social- och hälsovårdssektorn.Tämä opinnäytetyö on osa E-clubbing-hanketta. Hankkeen tavoite on kehittää sosiaali- ja terveysalan ammattilaisille malli e-kerhon rakentamisen tueksi, jonka avulla he voivat tarjota voimavaroja vahvistavaa tukea eri asiakasryhmille. Tämän mallin avulla ammattilaiset voivat parantaa asiakkaiden terveyttä, hyvinvointia sekä osallisuutta. Yksi tärkeimmistä asioista e-kerhoa rakennettaessa on asiakkaan tarpeiden ja kiinnostusten huomiointi. Tämä opinnäytetyö keskittyy erityisesti pienten lasten yksinhuoltajavanhempiin, sekä heidän tuen tarpeiden, että olemassa olevien tukimuotojen selvittämiseen. Selvityksen tuloksen perusteella rakennetaan e-kerhomalli. E-kerhon tavoite on vertaistuen avulla tarjota tukea arkeen koko perheelle, sekä vahvistaa vanhemmuutta. Opinnäytetyön tutkimuskysymykset ovat: Millaista tukea pienten lasten yksinhuoltajavanhemmat tarvitsevat? Miten pienten lasten yksinhuoltajavanhempien tarpeista lähtien voi rakentaa e-kerhon, joka tukee koko perhettä? Mitä ammattilaisena tulee ottaa huomioon e-kerhoa rakentaessa? Opinnäytetyö on rakennettu palvelumuotoilun avulla, ja perustuu olemassa olevaan kirjallisuuteen sekä tutkimuksiin. Opinnäytetyön tuloksena on malli ammattilaisille ja e-kerhomalli pienten lasten yksinhuoltajavanhemmille. Työn päätelmänä on, että tarve vastaaviin ruotsinkielisiin virtuaalipalveluihin on olemassa. Sosiaali- ja terveysalan ammattilaisilla on myös tarvetta materiaalille virtuaalista palveluntarjontaa ajatellen.This thesis is a part of the E-clubbing project. The intention with the project is to create a model for making an e-club, which professionals in health and social care can use to provide strengthening support for different target groups. Through this model professionals can improve the health, wellbeing and participation of their customers. One of the most important elements when creating an e-club is taking into account the customers’ needs and interests. The focus for this thesis is on single parents of young children, their need for support and on clarifying already available services. Based on this an e-club model will be created. The intention with this is to provide everyday support for the whole family and to strengthen the parenthood. The research questions of this thesis are: What kind of support do single parents of young children need? From single parents’ point of view, how is it possible to create an e-club that supports the whole family? What do you as a professional need to consider when you make an e-club? This thesis builds on service design and is based on already existing research and literature. The results of this work are a model for professionals and an e-club model for single parents of young children. There is a need for virtual services for Swedish speaking people and a need for more knowledge about how to use virtual services in health and social care

Anhörigas delaktighet i vården av äldre : Ur ett sjuksköterskeperspektiv

Bakgrund: Många äldre vill vårdas i hemmet och anhöriga står för majoriteten av stödet och omsorgen. Anhöriga beskriver att det är viktigt att vara delaktiga i vården. Vårdpersonal har ett ansvar för att hitta möjligheter till delaktighet och sjuksköterskan har en ledande roll i att stödja anhöriga. Anhörigas stöd och hjälp till sina äldre närstående är en avlastning för vården och fyller en samhällsbärande funktion.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att göra anhöriga delaktiga i hemsjukvård av äldre personer samt vad som utgör möjligheter respektive hinder för delaktighetsgörandet.  Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datamaterialet samlades in via elva semistrukturerade intervjuer som genomfördes med två specialistsjuksköterskor och nio allmänsjuksköterskor. Materialet analyserades i en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Det framkom hur sjuksköterskorna gjorde anhöriga delaktiga och det gjordes utifrån olika perspektiv till exempel information, kommunikation, utbyte av kunskap och att skapa relationer. Samtidigt beskrevs olika aspekter som ansågs underlätta eller försvåra delaktighetsgörandet. Sjuksköterskorna uttryckte att delaktighetsgörandet var ett ständigt görande beroende av många olika faktorer dels vem sjuksköterskan, den anhörige och vilken situationen var. Sjuksköterskornas kunskap om delaktighetsgörandet ökade med deras yrkesverksamma år.   Slutsats: Anhörigas delaktighet i vården ansågs vara värdefull, deras stöd till närstående var en resurs för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna efterfrågade mer stöd från organisationen och möjlighet till kompetensutveckling för att utveckla ytterligare kunskap om anhörigas delaktighet i vården. Background: Many elderly people want to be cared for at home and relatives provide most of the support and care. Relatives say it is important to be involved in the care. Healthcare professionals have a responsibility to find opportunities for participation and the nurse has a leading role in supporting relatives. Relatives support and help to their elderly is a relief for care and fulfils an important function for the society.    Aim: To describe nurses experiences of involving relatives in homecare of elderly people and what makes opportunities and difficulties to participation.   Methods: To respond to the aim of the study a qualitative interview study with an inductive approach was used. The material was collected through eleven semi-structured interviews. Two specialist nurses and nine general nurses participated. The material was analyzed in a qualitative content analysis.  Results: It appears how the nurses involved the relatives, and it was done from different perspectives, such as information, communication, exchange of knowledge and relationships. At the same time nurses described various aspects that were considered to make opportunities and difficulties for involving relatives. Nurses expressed that participation was constantly doing depending on many factors, who the nurse, the relative and what situation it was. The nurse’s knowledge about participation and involving relatives had increased with their working years.  Conclusion:  Relative’s participation was considered valuable for the nurses, their support to the older person was a resource for the nurses. The nurses requested support from the organization and ability to develop more knowledge about relatives' participation in care.

Faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för omvårdnad av perifer venkateter : En litteraturstudie

Bakgrund: Tidigare forskning visar att god och säker vård inte kan upprätthållas när riktlinjer inte följs. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete ingår olika omvårdnadsåtgärder såsom katetersättning, blodprovstagning och omvårdnad av perifer venkateter (PVK). Hur dessa omvårdnadsåtgärder ska utföras finns utförligt reglerat i lagar och riktlinjer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att identifiera faktorer som påverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvårdnad av perifer venkateter (PVK). Metod: Litteraturstudien gjordes med inspiration av Polit och Hunglers (1999) metod, där ett flödesschema användes som stöd. En manifest innehållsanalys utfördes på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Faktorer som påverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvårdnad av PVK identifierades i artiklarna och grupperades som antingen organisatoriska eller personliga. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades för- och nackdelar med vald metod. I resultatdiskussionen ställdes huvudfynden som redovisats i resultatet mot varandra och mot litteratur i bakgrunden. Slutsats: Det som påverkar sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer beträffande PVK i störst utsträckning är graden av utbildning och sjuksköterskans personliga erfarenheter, där oerfarna sjuksköterskor brister i att följa riktlinjer jämfört med mer erfarna sjuksköterskor

Anestesisjuksköterskans personcentrerade omvårdnadsåtgärder för att lindra oro hos patienter som genomgår regional anestesi

Introduktion: Anestesisjuksköterskan är den som står i närmast kontakt till patienten under operationen och som främst ska skydda och tillgodose dennes individuella behov. Det är vanligt att patienter som genomgår kirurgi i regional anestesi upplever oro inför och under ingreppet. Både utifrån det aktuella sjukdomstillståndet men även på grund av rädsla för vad som ska ske inne på operationssalen. Syfte: Beskriva hur anestesisjuksköterskan identifierar och lindrar oro ur ett personcentrerat omvårdnadsperspektiv hos patienter som genomgår regional anestesi. Metod: En kvalitativ intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys. I studien intervjuades 11 anestesisjuksköterskor som arbetade med planerad och akut operationsverksamhet med varierande ålder och yrkeserfarenhet. Huvudresultat: Anestesisjuksköterskornas erfarenheter visade att tydlig och individanpassad information var viktigt för att kunna arbeta personcentrerat. För att kunna ge individanpassad information var det viktigt att få tid och enskildhet tillsammans med patienten innan operationen. Oro hos patienten identifierades genom att observera fysiska tecken samt att kommunicera med patienten under operationen. Strategier för att lindra oro var närvaro, ögonkontakt, fysisk beröring samt att erbjuda musik och lugnande läkemedel. Slutsats: Studien belyste anestesisjuksköterskors erfarenhet av att arbeta personcentrerat för att identifiera och lindra oro hos patienter under regional anestesi. Det framkom att de ofta saknade tid och enskildhet med patienten som var viktigt för att kunna arbeta personcentrerat. För att identifiera och skatta oro användes inga andra hjälpmedel än anestesisjuksköterskans egen bedömning, det ställdes därmed höga krav på den egna förmågan att läsa av och bemöta patienterna på ett individanpassat sätt

Hur sjuksköterskan kan stödja föräldrar och syskon till barn som vårdas på sjukhus : En litteraturstudie

Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja föräldrar och syskon till barn som vårdas på sjukhus. De ingående artiklarnas kvalitet redovisades utifrån de metodologiska aspekterna urval och bortfall. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tolv vetenskapliga artiklar som var relevanta, dessa söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet visade att sjuksköterskan genom att leverera korrekt, individanpassat stöd kunde främja hela familjens hälsa. God kommunikation och tydlig information från sjuksköterskan bidrog till ökad trygghet hos föräldrarna. När sjuksköterskan visade tålamod, var lättillgänglig, gav tid för samtal, lyssnade och var ärlig kände föräldrarna förtroende vilket var grunden för att en god relation skulle utvecklas. Sjuksköterskan kunde också stödja föräldrarna genom att låta dem vara delaktiga i omvårdnaden av sitt sjuka barn samt stötta dem i detta både praktiskt och emotionellt. Syskonen blev även de tryggare när de involverades i omvårdnaden och fick tydlig information angående sitt sjuka syskons prognos. Ökad kunskap minskade syskonens oro och ängslan och hjälpte dem att bättre hantera situationen. Kvalitén i studiens ingående artiklar avseende urval och bortfall varierade men bedömdes överlag vara hög. Slutsatsen är att sjuksköterskans genom tydlig information och kommunikation kan stödja föräldrar och syskon att hantera situationen samt hjälpa dem att bli ett bättre stöd för det sjuka barnet.The aim of this study was to describe how the nurse may support the parents and the siblings of a hospitalized child. The quality of the articles was reported by the methodological aspects of selection and non-response. A descriptive literature study was conducted. Twelve scientific articles were found in the databases PubMed and Cinahl. The result showed that the nurse, by deliver a proper, individually adapted support might promote the health of the entire family. Proper communication and a distinct information from the nurse contributed to an increased perceived security. When the nurse demonstrated patience, was available, spent time for dialogue, listened and was honest, the parents felt trust which formed the foundation for the development of a good relationship. The nurse could also support the parents by letting them participate in the nursing care of their sick child and encourage them both practically and emotionally. The siblings also felt more confident when they were involved in the care and got distinct information about the prognosis of their sibling. The quality of selection and non-response in the examined studies had variation but were over all considered high. The conclusion is that the nurses, through clear information and communication, can support and help parents and siblings to cope with the situation and help them to become a better support for the sick child.

Anhörigas delaktighet i vården av äldre : Ur ett sjuksköterskeperspektiv

Bakgrund: Många äldre vill vårdas i hemmet och anhöriga står för majoriteten av stödet och omsorgen. Anhöriga beskriver att det är viktigt att vara delaktiga i vården. Vårdpersonal har ett ansvar för att hitta möjligheter till delaktighet och sjuksköterskan har en ledande roll i att stödja anhöriga. Anhörigas stöd och hjälp till sina äldre närstående är en avlastning för vården och fyller en samhällsbärande funktion.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att göra anhöriga delaktiga i hemsjukvård av äldre personer samt vad som utgör möjligheter respektive hinder för delaktighetsgörandet.  Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datamaterialet samlades in via elva semistrukturerade intervjuer som genomfördes med två specialistsjuksköterskor och nio allmänsjuksköterskor. Materialet analyserades i en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Det framkom hur sjuksköterskorna gjorde anhöriga delaktiga och det gjordes utifrån olika perspektiv till exempel information, kommunikation, utbyte av kunskap och att skapa relationer. Samtidigt beskrevs olika aspekter som ansågs underlätta eller försvåra delaktighetsgörandet. Sjuksköterskorna uttryckte att delaktighetsgörandet var ett ständigt görande beroende av många olika faktorer dels vem sjuksköterskan, den anhörige och vilken situationen var. Sjuksköterskornas kunskap om delaktighetsgörandet ökade med deras yrkesverksamma år.   Slutsats: Anhörigas delaktighet i vården ansågs vara värdefull, deras stöd till närstående var en resurs för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna efterfrågade mer stöd från organisationen och möjlighet till kompetensutveckling för att utveckla ytterligare kunskap om anhörigas delaktighet i vården. Background: Many elderly people want to be cared for at home and relatives provide most of the support and care. Relatives say it is important to be involved in the care. Healthcare professionals have a responsibility to find opportunities for participation and the nurse has a leading role in supporting relatives. Relatives support and help to their elderly is a relief for care and fulfils an important function for the society.    Aim: To describe nurses experiences of involving relatives in homecare of elderly people and what makes opportunities and difficulties to participation.   Methods: To respond to the aim of the study a qualitative interview study with an inductive approach was used. The material was collected through eleven semi-structured interviews. Two specialist nurses and nine general nurses participated. The material was analyzed in a qualitative content analysis.  Results: It appears how the nurses involved the relatives, and it was done from different perspectives, such as information, communication, exchange of knowledge and relationships. At the same time nurses described various aspects that were considered to make opportunities and difficulties for involving relatives. Nurses expressed that participation was constantly doing depending on many factors, who the nurse, the relative and what situation it was. The nurse’s knowledge about participation and involving relatives had increased with their working years.  Conclusion:  Relative’s participation was considered valuable for the nurses, their support to the older person was a resource for the nurses. The nurses requested support from the organization and ability to develop more knowledge about relatives' participation in care.

Faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för omvårdnad av perifer venkateter : En litteraturstudie

Bakgrund: Tidigare forskning visar att god och säker vård inte kan upprätthållas när riktlinjer inte följs. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete ingår olika omvårdnadsåtgärder såsom katetersättning, blodprovstagning och omvårdnad av perifer venkateter (PVK). Hur dessa omvårdnadsåtgärder ska utföras finns utförligt reglerat i lagar och riktlinjer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att identifiera faktorer som påverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvårdnad av perifer venkateter (PVK). Metod: Litteraturstudien gjordes med inspiration av Polit och Hunglers (1999) metod, där ett flödesschema användes som stöd. En manifest innehållsanalys utfördes på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Faktorer som påverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvårdnad av PVK identifierades i artiklarna och grupperades som antingen organisatoriska eller personliga. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades för- och nackdelar med vald metod. I resultatdiskussionen ställdes huvudfynden som redovisats i resultatet mot varandra och mot litteratur i bakgrunden. Slutsats: Det som påverkar sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer beträffande PVK i störst utsträckning är graden av utbildning och sjuksköterskans personliga erfarenheter, där oerfarna sjuksköterskor brister i att följa riktlinjer jämfört med mer erfarna sjuksköterskor

Opioid-inducerad obstipation i samband med postoperativ smärtbehandling : Förekomst och förebyggande åtgärder

Objective: The objective was to examine the incidence of constipation, and the preventive measures taken in relation with postoperative pain treatment with opioids at two orthopaedic surgery wards. Methods: The participants were patients that had undergone surgery in the back, hip or thigh. They were selected through systematic selection and a total of 46 electronic health records were examined. The factors investigated and tested for correlation with constipation were the usage of laxatives, daily fluid-intake and early mobilisation. Results: Totally, 26.1 % of the patients became constipated, and laxatives were prescribed to 65.2 % of the patients. Doctors prescribed 53.3 % of the laxatives, nurses 33.3 % and for the remaining 13.3 % it was uncertain who had written the prescription. Usage of laxatives seemed to cause constipation (p=0,025), whereas there was no correlation between constipation and early mobilization. The documentation regarding daily fluid-intake was insufficient and no correlation test could be performed. Conclusions: This study failed to demonstrate that usage of laxatives and early mobilization prevents constipation in patients postoperatively treated with opioids. There was a need for increased education about constipation and its preventing measures for health care workers