Mental and physical health profile of Syrian resettled refugees

BACKGROUND: Newly arriving Syrian refugees can present with specific health characteristics and medical conditions when entering the United States. Given the lack of epidemiological data available for the refugee populations, our study examined the demographic features of Syrian refugees resettled in the state of Kentucky. Specifically, we examined mental and physical health clinical data in both pre-departure health screenings and domestic Refugee Health Assessments (RHA; Kentucky Office for Refugees, n.d.) performed after resettlement. METHOD: The current study adopted a cross-sectional research design. We analyzed outcome data collected from participants from 2013 and 2015. Specifically, a comparative cross-sectional analysis was performed using clinical data from Syrian refugees who underwent an RHA as part of the resettlement process between January 2015 and August 2016. Those data were compared to data derived from refugees from other countries who resettled in Kentucky between 2013 and 2015. RESULTS: Mental health screenings using the Refugee Health Screener (RHS-15; Hollifield et al., 2013) found that 19.5% (n = 34) of adult Syrian refugees reported signs and symptoms from posttraumatic stress, depressive symptoms, and/or anxiety, and nearly 40% (n = 69) reported personal experiences of imprisonment or violence, and/or having witnessed someone experiencing torture or violence. Intestinal parasites and lack of immunity to varicella were the most prevalent communicable diseases among Syrian refugees. Dental abnormalities and decreased visual acuity account for the first and second most prevalent non-communicable conditions. When comparing these results to all refugees arriving during the same years, significant differences arose in demographic variables, social history, communicable diseases, and non-communicable diseases. CONCLUSION: This study provides an initial health profile of Syrian refugees resettling in Kentucky, which reflects mental health as a major healthcare concern. Posttraumatic stress and related symptoms are severe mental health conditions among Syrian refugees above and beyond other severe physical problems

Intern kontroll i insamlingsorganisationer : Hur motverkas bedrägerier?

I flera undersökningar framgår att det vanligaste sättet som bedrägerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptäcks är genom tips från anställda inom organisationen eller av en ren tillfällighet. Det är tämligen sällsynt att ekonomiska brott upptäcks av externa revisorer. Detta pekar på vikten av att ha ett väl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen är därför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrägerier samt att analysera hur detta arbete kan förbättras. Vi ämnar besvara vårt syfte genom att utifrån vår analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. Då COSO-modellen är en allmänt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgångspunkt i analysmodellen. Enligt COSO kan den interna kontrollen delas upp i fem områden som är relaterade till varandra. Dessa är kontrollmiljö, riskanalys, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning och uppföljning. För att få en fördjupad och mer konkret användbar modell kompletterar vi denna med företaget KPMG:s praktiskt användbara modell för hantering av bedrägeririsker. Utifrån de genomförda intervjuerna drar vi slutsatsen att alla de deltagande organisationerna har en genomtänkt intern kontroll som de arbetar aktivt med. Våra förslag på förbättringar är att ge personalen utbildning i att upptäcka och motverka bedrägerier, att göra bakgrundskontroller av arbets- och uppdragstagare samt att införa en "whistleblower-funktion". Slutsatserna som dras kan förhoppningsvis väcka tankegångar och hjälpa insamlingsorganisationer i sitt arbete med intern kontroll

Intern kontroll i insamlingsorganisationer : Hur motverkas bedrägerier?

I flera undersökningar framgår att det vanligaste sättet som bedrägerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptäcks är genom tips från anställda inom organisationen eller av en ren tillfällighet. Det är tämligen sällsynt att ekonomiska brott upptäcks av externa revisorer. Detta pekar på vikten av att ha ett väl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen är därför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrägerier samt att analysera hur detta arbete kan förbättras. Vi ämnar besvara vårt syfte genom att utifrån vår analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. Då COSO-modellen är en allmänt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgångspunkt i analysmodellen. Enligt COSO kan den interna kontrollen delas upp i fem områden som är relaterade till varandra. Dessa är kontrollmiljö, riskanalys, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning och uppföljning. För att få en fördjupad och mer konkret användbar modell kompletterar vi denna med företaget KPMG:s praktiskt användbara modell för hantering av bedrägeririsker. Utifrån de genomförda intervjuerna drar vi slutsatsen att alla de deltagande organisationerna har en genomtänkt intern kontroll som de arbetar aktivt med. Våra förslag på förbättringar är att ge personalen utbildning i att upptäcka och motverka bedrägerier, att göra bakgrundskontroller av arbets- och uppdragstagare samt att införa en "whistleblower-funktion". Slutsatserna som dras kan förhoppningsvis väcka tankegångar och hjälpa insamlingsorganisationer i sitt arbete med intern kontroll

Traumatic Experiences and Mental Health Risk for Refugees

Refugees who settle in Western countries exhibit a high rate of mental health issues, which are often related to experiences throughout the pre-displacement, displacement, and post-displacement processes. Early detection of mental health symptoms could increase positive outcomes in this vulnerable population. The rates and predictors of positive screenings for mental health symptoms were examined among a large sample of refugees, individuals with special immigrant visas, and parolees/entrants (N = 8149) from diverse nationalities. Logistic regression analyses were used to determine if demographic factors and witnessing/experiencing violence predicted positive screenings. On a smaller subset of the sample, we calculated referral acceptance rate by country of origin. Refugees from Syria, Iraq, and Afghanistan were most likely to exhibit a positive screening for mental health symptoms. Refugees from Sudan, Iraq, and Syria reported the highest rate of experiencing violence, whereas those from Iraq, Sudan, and the Democratic Republic of Congo reported the highest rate of witnessing violence. Both witnessing and experiencing violence predicted positive Refugee Health Screener-15 (RHS-15) scores. Further, higher age and female gender predicted positive RHS-15 scores, though neither demographic variable was correlated with accepting a referral for mental health services. The findings from this study can help to identify characteristics that may be associated with risk for mental health symptoms among a refugee population

Management of Severe Bleeding in Patients Treated with Direct Oral Anticoagulants

International audienceThe use of prothrombin complex concentrates and the role of plasma concentration of anticoagulants in the management of bleeding in patients treated with direct oral anticoagulants are still debated. Our aim was to describe management strategies and outcomes of severe bleeding events in patients treated with direct oral anticoagulants.METHODS:We performed a prospective cohort study of 732 patients treated with dabigatran, rivaroxaban, or apixaban hospitalized for severe bleeding, included prospectively in the registry from June 2013 to November 2015.RESULTS:Bleeding was gastrointestinal or intracranial in 37% (212 of 732) and 24% (141 of 732) of the cases, respectively. Creatinine clearance was lower than 60 ml/min in 61% (449 of 732) of the cases. The plasma concentration of direct oral anticoagulants was determined in 62% (452 of 732) of the cases and was lower than 50 ng/ml or higher than 400 ng/ml in 9.2% (41 of 452) and in 6.6% (30 of 452) of the cases, respectively. Activated or nonactivated prothrombin complex concentrates were administered in 38% of the cases (281 of 732). Mortality by day 30 was 14% (95% CI, 11 to 16).CONCLUSIONS:Management of severe bleeding in patients treated with direct oral anticoagulants appears to be complex. The use of prothrombin complex concentrates differs depending on bleeding sites and direct oral anticoagulant plasma concentrations. Mortality differs according to bleeding sites and was similar to previous estimates