Mathematical modelling of oleic acid epoxidation via a chemo-enzymatic route-From reaction mechanisms to reactor model

The immobilized enzyme lipase acts as an efficient, selective and durable catalyst in the direct transformation of unsaturated carboxylic acids to epoxides, which are used as chemical intermediates and biolubricants. Experimental data obtained from the epoxidation of a model molecule, oleic acid in a laboratory-scale isothermal batch reactor were critically evaluated and mathematically modelled in the most precise way. Several rival surface reaction mechanisms were proposed and rate equations based on these mechanisms were derived. The rate equations were implemented in a multiphase model for the laboratory-scale batch reactor and the kinetic and adsorption parameters included in the rate equations were estimated with non-linear regression analysis. Based on the parameter estimation statistics and chemical knowledge, the most plausible kinetic models for the chemo-enzymatic epoxidation of oleic acid on the immobilized lipase catalyst were selected. The best kinetic models gave a good reproduction of the experimental data. The models can be used to predict the performance of enzymatic epoxidation of unsaturated fatty acids. (c) 2021 The Author(s). Published by Elsevier Ltd. This is an open access article under the CC BY license (http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)

Safety of the Deferral of Coronary Revascularization on the Basis of Instantaneous Wave-Free Ratio and Fractional Flow Reserve Measurements in Stable Coronary Artery Disease and Acute Coronary Syndromes

OBJECTIVES The aim of this study was to investigate the clinical outcomes of patients deferred from coronary revascularization on the basis of instantaneous wave-free ratio (iFR) or fractional flow reserve (FFR) measurements in stable angina pectoris (SAP) and acute coronary syndromes (ACS). BACKGROUND Assessment of coronary stenosis severity with pressure guidewires is recommended to determine the need for myocardial revascularization. METHODS The safety of deferral of coronary revascularization in the pooled per-protocol population (n = 4,486) of the DEFINE-FLAIR (Functional Lesion Assessment of Intermediate Stenosis to Guide Revascularisation) and iFR-SWEDEHEART (Instantaneous Wave-Free Ratio Versus Fractional Flow Reserve in Patients With Stable Angina Pectoris or Acute Coronary Syndrome) randomized clinical trials was investigated. Patients were stratified according to revascularization decision making on the basis of iFR or FFR and to clinical presentation (SAP or ACS). The primary endpoint was major adverse cardiac events (MACE), defined as the composite of all-cause death, nonfatal myocardial infarction, or unplanned revascularization at 1 year. RESULTS Coronary revascularization was deferred in 2,130 patients. Deferral was performed in 1,117 patients (50%) in the iFR group and 1,013 patients (45%) in the FFR group (p <0.01). At 1 year, the MACE rate in the deferred population was similar between the iFR and FFR groups (4.12% vs. 4.05%; fully adjusted hazard ratio: 1.13; 95% confidence interval: 0.72 to 1.79; p = 0.60). A clinical presentation with ACS was associated with a higher MACE rate compared with SAP in deferred patients (5.91% vs. 3.64% in ACS and SAP, respectively; fully adjusted hazard ratio: 0.61 in favor of SAP; 95% confidence interval: 0.38 to 0.99; p = 0.04). CONCLUSIONS Overall, deferral of revascularization is equally safe with both iFR and FFR, with a low MACE rate of about 4%. Lesions were more frequently deferred when iFR was used to assess physiological significance. In deferred patients presenting with ACS, the event rate was significantly increased compared with SAP at 1 year. (C) 2018 The Authors. Published by Elsevier on behalf of the American College of Cardiology Foundation.Peer reviewe

Gender in trade : the effects of globalisation on gender wage disparities

Den ökade internationella ekonomiska integrationen som växt fram under de senaste decennierna har format samhällen på alla håll i världen. Betydelsen av internationell handel och ekonomiskt samarbete har stadigt vuxit och idag litar såväl nationer som företag och individer på långväga handelspartners för stadig tillgång till råvaror och konsumtionsprodukter. Den ekonomiska globaliseringen innebär betydande nyttor för individer runtom i världen; vi får tillgång till produkter av högre kvalitet till lägre pris, vi delar kompetenser och utvecklar nya kunskaper på basis av utländskt kunnande och vi kommunicerar allt mer för att skapa nya produkter och tjänster som förenklar våra liv. Globaliseringen kopplar samman människor på tidigare otänkbara sätt och har en central roll i skapandet av ekonomisk tillväxt och välfärd. De makroekonomiska nyttorna av globaliseringen är många, men vi har inte en klar bild av hur dessa nyttor fördelas i samhället. Möjligheterna att dra nytta av globaliseringens positiva effekter är inte lika för alla, och det är sannolikt att det finns både vinnare och förlorare även i Finland. Flykten av stora industriföretag till asiatiska lågkostnadsländer under början av 2000-talet är ett praktiskt exempel på detta; företagen och deras ägare drog nytta av de lägre produktionskostnaderna medan europeiska fabriksarbetare tvingades söka nya inkomstkällor. Frågeställning I denna avhandling undersöks globaliseringens effekt på löneskillnader mellan kvinnor och män på den finska arbetsmarknaden. Globaliseringen definieras genom företagens, det vill säga arbetsgivarnas, deltagande i utlandshandel som exportörer och frågeställningen riktas till om de internationella handelsrelationerna har en signifikant effekt på medellönerna för kvinnor och män. Avhandlingens primära forskningsfråga är: - Hur påverkar globaliseringen löneskillnader mellan kvinnor och män? Som stöd för den primära forskningsfrågan och för att kontrollera avhandlingens hypoteser undersöks även följande stödfrågor: - Hur påverkar globaliseringen löneskillnaderna på nationell nivå? - Anställer exportföretag fler män än kvinnor? - Är exportföretag mer produktiva än icke-exportföretag? - Anställer exportföretag en större andel högutbildade arbetstagare än icke-exportföretagen? - Är löneskillnader mellan kön större i exportföretag än i icke-exportföretag, och varför? Avhandlingen utgår från hypotesen att utlandshandeln ökar löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Hypotesen baseras på de faktum att den finska globaliseringen historiskt sett drivits av högteknologiska företag där majoriteten av arbetstagarna varit män och att finska exportföretag betalat, och betalar, i genomsnitt högre löner än andra företag. Datamaterial och variabler Datamaterialet som används i denna avhandling är en kombination av företags- och personregister som tillhandahålls av Statistikcentralen. Företagsinformationen hämtas från Företagsregistret och arbetstagarinformationen från FLEED databasen (Finnish Longitudinal Employer-Employee Data). Arbetstagarinformationen aggregeras till företagsnivå där arbetstagare grupperas enligt kön, ålder och utbildningsnivå. (Statistics Finland, 2019b; Tilastokeskus, 2014) De kombinerade datakällorna innehåller information om alla företag i Finland och alla personer som är anställda av dessa företag. För ökad stabilitet och analysfokus inkluderas endast arbetstagare i åldern 16-65 år i analysen. Datamaterialet är även avgränsat till att endast inkludera de arbetatagare som registrerat 12 månader av arbete under året. Företagen avgränsas enligt näringsgren så att endast de branscher som ingår i finska Structural Business Statistcs ingår i analysen . Vidare avgränsas företagen så att endast de som anställer minst ett årsverke under året är inkluderade. Analysen genomförs för åren 2008-2016. Den huvudsakliga utfallsvariabeln är medellön för kvinnor och män och båda räknas skilt för varje företag som ingår i analysen. Lönevariabeln är bruttolön i euro och lönen knyts till individens arbetsgivare vid slutet av året. Arbetstagarna delas in i tre grupper enligt utbildningsnivå – lågutbildade, medelutbildade och högutbildade. Arbetstagare som inte har utbildning efter grundnivå klassas som lågutbildade. Arbetstagare med gymnasie- eller yrkesskoleexamen klassas som medelutbildade. Arbetstagare med yrkeshögskole- eller universitetsexamen klassas som högutbildade. Arbetstagarna delas vidare in i tre grupper enligt ålder. Grupp 1 består av arbetstagare i åldern 16-24 år, grupp 2 av arbetstagare i åldern 25-39 år och grupp 3 av arbetstagare i åldern 40-65 år. Företagen delas in i fyra grupper enligt antal heltidsanställda. Microföretagen har färre än 10 heltidsanställda, små företag har 10-49 heltidsanställda, medelstora företag har 50-249 heltidsanställda och företag med över 250 heltidsanställda klassas som stora. Vidare delas företagen in i två grupper enligt ålder; unga företag är under 5 år gamla och gamla företag har verkat i 5 år eller fler. Den huvudsakliga analysvariabeln Exporter är en dummyvariabel som antar värdet 1 för företag som deltar i utlandshandeln som exportörer och värdet 0 för övriga företag. Exportföretagen uppfyller följande krav: - Det totala värdet av exporterade varor och tjänster överstiger 5000 euro och företaget exporterar minst 5 procent av sin omsättning under året. Analys Avhandlingens analys genomförs i två steg. Den deskriptiva analysen i kapitel 4.2 besvarar flera av avhandlingens stödfrågor och lägger grunden för den ekonometriska analysen vars resultat presenteras i kapitel 5. Den deskriptiva analysen visar att exportföretag, i enlighet med avhandlingens hypotes, betalar i genomsnitt högre löner än icke-exportföretag. Den nominella löneskillnaden år 2016 är nästan 13000 euro, vilket innebär en skillnad på 29,2 procent. Exportföretagen anställer också en större andel män än kvinnor, även jämfört med övriga företag. De två inledande faktumen pekar på att män gynnas relativt mer av företagens deltagande i utlandshandel eftersom de oftare arbetar i exportföretag och därmed oftare drar nytta av de i genomsnitt högre lönerna. Sammanfattningsvis visar den deskriptiva analysen på en arbetskraftssegregation av män till exportföretag som ökar löneskillnaderna mellan kön på samhällsnivå, och vidare på ökade löneskillnader till fördel för arbetstagare i exportföretag gentemot arbetstagare i icke-exportföretag. Table 1, 2 och 3 på sidorna 45, 47 och 48 presenterar deskriptiv statistik. Graph 13 på sidan 49 illustrerar en form av lönegap i export- och icke-exportföretag. Illustrationen går emot avhandlingens hypotes eftersom den indikerar mindre löneskillnader i exportföretag än i icke-exportföretag. Grafen motiverar vidare analys av företagsgruppernas medellöner och den vidare analysen presenteras i kapitel 5. Den ekonometriska analysen utgår från ekvation (4) på sidan 50 och beaktar företags- och arbetstagaregenskaper för att estimera deras respektive effekter på medellöner för kvinnor och män. Den slutgiltliga regressionsmodellen, vars resultat presenteras i Table 4 på sidan 57, beaktar företags- och årsfixa effekter. Regressionsresultaten pekar på samma resultat som den deskriptiva analysen: lönerna i exportföretag är betydligt högre än i icke-exportföretag och kvinnor gynnas relativt mer än män av att arbeta i exportföretag. De fullständiga regressionmodellerna (model 7 och 8 i Table 4) visar på en statistiskt signifikant ökning i medellönen för kvinnor på 1,1 procent och en statistikt icke-signifikant minskning i medellönen för män på -0,3 procent av att arbeta i ett exportföretag. Regressionsmodellerna pekar därmed på samma effekter av deltagande i utlandshandel som tidigare nämndes – den första, och största, effekten ökar löneskillnaderna mellan kön på samhällsnivå genom arbetskraftssegregering, medan den andra effekten minskar den negativa effekten genom att kvinnor i exportföretag kompenseras relativt bättre än män i exportföretag. De nominella skillnaderna i medellönerna gynnar män både i export- och icke-exportföretag, men skillnaderna är relativt mindre i exportföretag. Regressionsmodellernas förklaringsgrader är låga, men resultaten pekar ändå på att exportdeltagande är en egenskap som har en effekt på lönekonstruktionen på den finska arbetsmarknaden. Den aggregerade analysnivån påverkar förklaringsgraden betydligt men även på denna nivå syns ett statistiskt signifikanta samband mellan medellönen för kvinnor och den huvudsakliga analysvariabeln. Slutsatser Analysresultaten både bekräftar och häver avhandlingens hypotes om att globaliseringen ökar löneskillnader mellan kvinnor och män. Könssegregationen mellan export- och icke-exportföretag leder till ökade löneskillnader då män oftare tar del av utlandshandeln och därmed gynnas av de högre löner som erbjuds i exportföretag. En mildrande effekt uppstår då kvinnor som deltar i utlandshandeln drar relativt större nytta av den än sina manliga kollegor. De sammanlagda analysresultaten pekar på att globaliseringen ökar löneskillnaderna i Finland. Globaliseringen gynnar en minoritetsgrupp av kvinnor och ökar jämställdheten för dem medan den aggregerade jämställdheten minskar. Effekten av företagens deltagande i utlandshandel på medellöner för både kvinnor och män är marginell jämfört med exempelvis utbildningsnivå eller ålder, men analysen ger grund för att inkludera variabeln i fortsatta studier angående löneskillnader

Lipaskatalyserad kemisk-enzymatisk epoxidering av fettsyror med hjälp av ultraljud som en processintensifieringsmetod

The recent trend in switching from fossil to renewable sources in the production of essential chemicals has revealed novel methods within the concept of green chemistry. This work focuses on the epoxidation of oleic acid with a chemo-enzymatic approach using immobilized lipase as catalyst. Different hydrogen peroxide versus fatty acid ratios, temperatures and stirring rates were evaluated. Acoustic irradiation was implemented for reaction intensification and different ultrasound amplitudes were studied. The experimental results show that almost complete conversions of the double bonds in oleic acid are achievable in an isothermal batch reactor, with low concentrations of ring-opening byproducts produced. Ultrasound irradiation is used for enhancing the reaction rate, reaching high conversions in four hours of reaction time. Novozym® 435 reveals to be a working and durable catalyst for fatty acid epoxidation. The catalyst preserves its activity and selectivity well, which was confirmed by catalyst recovery experiments conducted both in a conventional batch reactor and in a sonochemical reactor in the presence of ultrasound. However, SEM images revealed that the cavitation caused by ultrasound has an impact on the catalyst morphology. Different mathematical models for the reaction kinetics were developed and evaluated by parameter estimation using non-linear regression analysis. Statistical data for the mechanisms were evaluated and the best performing model was chosen with the chemical knowledge in mind. All the models and their estimated parameter values showed a good fit to the experimental data

Bivalirudin Versus Heparin Monotherapy in ST-Segment-Elevation Myocardial Infarction

BACKGROUND: Bivalirudin was not superior to unfractionated heparin in patients with myocardial infarction (MI) treated with percutaneous coronary intervention and no planned use of GPI (glycoprotein IIb/IIIa inhibitors) in contemporary clinical practice of radial access and potent P2Y12-inhibitors in the VALIDATE-SWEDEHEART randomized clinical trial (Bivalirudin Versus Heparin in STEMI and NSTEMI Patients on Modern Antiplatelet Therapy-Swedish Web-System for Enhancement and Development of Evidence-Based Care in Heart Disease Evaluated According to Recommended Therapies Registry). METHODS: In this prespecified separately powered subgroup analysis, we included patients with ST-segment-elevation MI undergoing primary percutaneous coronary intervention with the primary composite end point of all-cause death, MI, or major bleeding event within 180 days. RESULTS: Among the 6006 patients enrolled in the trial, 3005 patients with ST-segment-elevation MI were randomized to receive bivalirudin or heparin. The mean age was 66.8 years. According to protocol recommendations, 87% were treated with potent oral P2Y12-inhibitors before start of angiography and radial access was used in 90%. GPI was used in 51 (3.4%) and 74 (4.9%) of patients randomized to receive bivalirudin and heparin, respectively. The primary end point occurred in 12.5% (187 of 1501) and 13.0% (196 of 1504; hazard ratio [HR], 0.95 [95% CI, 0.78-1.17], P=0.64) with consistent results in all major subgroups. All-cause death occurred in 3.9% versus 3.9% (HR, 1.00 [0.70-1.45], P=0.98), MI in 1.7% versus 2.2% (HR, 0.76 [0.45-1.28], P=0.30), major bleeding in 8.3% versus 8.0% (HR, 1.04 [0.81-1.33], P=0.78), and definite stent thrombosis in 0.5% versus 1.3% (HR, 0.42 [0.18-0.96], P=0.04). CONCLUSIONS: In patients with ST-segment-elevation MI undergoing primary percutaneous coronary intervention with radial access and receiving current recommended treatments with potent P2Y12-inhibitors rate of the composite of all-cause death, MI, or major bleeding was not lower in those randomized to receive bivalirudin as compared with heparin. Registration: URL: https://www.clinicaltrials.gov; Unique identifier: NCT02311231

5-Year Outcomes of PCI Guided by Measurement of Instantaneous Wave-Free Ratio Versus Fractional Flow Reserve

Background: Instantaneous wave-free ratio (iFR) is a coronary physiology index used to assess the severity of coronary artery stenosis to guide revascularization. iFR has previously demonstrated noninferior short-term outcome compared to fractional flow reserve (FFR), but data on longer-term outcome have been lacking. Objectives: The purpose of this study was to investigate the prespecified 5-year follow-up of the primary composite outcome of all-cause mortality, myocardial infarction, and unplanned revascularization of the iFR-SWEDEHEART trial comparing iFR vs FFR in patients with chronic and acute coronary syndromes. Methods: iFR-SWEDEHEART was a multicenter, controlled, open-label, registry-based randomized clinical trial using the Swedish Coronary Angiography and Angioplasty Registry for enrollment. A total of 2,037 patients were randomized to undergo revascularization guided by iFR or FFR. Results: No patients were lost to follow-up. At 5 years, the rate of the primary composite endpoint was 21.5% in the iFR group and 19.9% in the FFR group (HR: 1.09; 95% CI: 0.90-1.33). The rates of all-cause death (9.4% vs 7.9%; HR: 1.20; 95% CI: 0.89-1.62), nonfatal myocardial infarction (5.7% vs 5.8%; HR: 1.00; 95% CI: 0.70-1.44), and unplanned revascularization (11.6% vs 11.3%; HR: 1.02; 95% CI: 0.79-1.32) were also not different between the 2 groups. The outcomes were consistent across prespecified subgroups. Conclusions: In patients with chronic or acute coronary syndromes, an iFR-guided revascularization strategy was associated with no difference in the 5-year composite outcome of death, myocardial infarction, and unplanned revascularization compared with an FFR-guided revascularization strategy. (Evaluation of iFR vs FFR in Stable Angina or Acute Coronary Syndrome [iFR SWEDEHEART]; NCT02166736

Instantaneous Wave-free Ratio versus Fractional Flow Reserve to Guide PCI.

To access publisher's full text version of this article click on the hyperlink belowThe instantaneous wave-free ratio (iFR) is an index used to assess the severity of coronary-artery stenosis. The index has been tested against fractional flow reserve (FFR) in small trials, and the two measures have been found to have similar diagnostic accuracy. However, studies of clinical outcomes associated with the use of iFR are lacking. We aimed to evaluate whether iFR is noninferior to FFR with respect to the rate of subsequent major adverse cardiac events.We conducted a multicenter, randomized, controlled, open-label clinical trial using the Swedish Coronary Angiography and Angioplasty Registry for enrollment. A total of 2037 participants with stable angina or an acute coronary syndrome who had an indication for physiologically guided assessment of coronary-artery stenosis were randomly assigned to undergo revascularization guided by either iFR or FFR. The primary end point was the rate of a composite of death from any cause, nonfatal myocardial infarction, or unplanned revascularization within 12 months after the procedure.A primary end-point event occurred in 68 of 1012 patients (6.7%) in the iFR group and in 61 of 1007 (6.1%) in the FFR group (difference in event rates, 0.7 percentage points; 95% confidence interval [CI], -1.5 to 2.8; P=0.007 for noninferiority; hazard ratio, 1.12; 95% CI, 0.79 to 1.58; P=0.53); the upper limit of the 95% confidence interval for the difference in event rates fell within the prespecified noninferiority margin of 3.2 percentage points. The results were similar among major subgroups. The rates of myocardial infarction, target-lesion revascularization, restenosis, and stent thrombosis did not differ significantly between the two groups. A significantly higher proportion of patients in the FFR group than in the iFR group reported chest discomfort during the procedure.Among patients with stable angina or an acute coronary syndrome, an iFR-guided revascularization strategy was noninferior to an FFR-guided revascularization strategy with respect to the rate of major adverse cardiac events at 12 months. (Funded by Philips Volcano; iFR SWEDEHEART ClinicalTrials.gov number, NCT02166736 .).Philips Volcan