Reproductive changes among women in their 40s : A cross-sectional study

Introduction: The aim was to describe and compare changes in the reproductive pattern of women in their 40s observed over a decade in Scandinavia. Material and Methods: Cross-sectional study using the total population of women aged 40-49 years between 2008-2018 in Denmark, Norway and Sweden (on average n = 1.5 million). Aggregated data concerning birth and induced abortion rate were collected and analyzed from national health registers. National data on redeemed prescriptions of hormonal contraceptives in the three countries were collected from prescription registers. Births after spontaneous and assisted conceptions were identified by using cross-linked data on deliveries from the Medical Birth Registers and National Registers of Assisted Reproduction in the three countries. Results: Use of hormonal contraception increased among women aged 40-44 years in Denmark from 24% to 31%, in Sweden from 27% to 30%, and in Norway from 22% to 24%. The levonorgestrel-releasing intrauterine device was the most frequently used method in all countries. Birth rates among women 40-44 years increased continuously from 9.5 to 12/1000 women in Denmark and from 11.7 to 14.3/1000 in Sweden, but remained stable in Norway at similar to 11/1000 women. There was a doubling of assisted conceptions in Denmark from 0.71 to 1.71/1000 women, Sweden from 0.43 to 0.81/1000 and Norway from 0.25 to 0.53/1000 women 40-49 years of age. Sweden had the highest induced abortion rate (7.7 to 8.1/1000 women) in women aged 40-49 years during the study period. Conclusions: From 2008 to 2018, birth rates continuously increased among women aged 40-49 years in Denmark and Sweden and births resulting from assisted reproductive technology doubled in all three countries.Peer reviewe

A Structural Equation Model Demonstrating the Relationship between Food Safety Background, Knowledge, Attitudes and Behaviour among Swedish Students

Traditionally, food safety knowledge has been seen as a factor in improving food safety behaviour. However, the relationship between knowledge and behavior is complex. The aim of the present study was to investigate self-reported data from 408 university students regarding food safety background, knowledge, attitudes, and behaviour using Structural Equation Model (SEM) to examine the influence of different factors on food safety behaviour. The SEM was applied to four factors derived from the data: Background, Knowledge, Attitude and Behaviour. The novelty of this current investigation is the inclusion of the Background factor (genus; experience of cooking and handling different food items; experience of a food safety education course; the foremost sources of food safety knowledge). The factors were constructed from variables with sufficient factor loadings and set up in a predetermined structure confirmed to be valid in previous studies. The results, demonstrated as regression coefficients between factors, confirm that the Background factor strongly influenced Knowledge (0.842). The Knowledge factor, in turn, strongly affected Attitude (0.605), while it did not directly affect Behaviour (0.301) in the same way as Attitude. Attitude had a stronger influence on Behaviour (0.438) than Knowledge. Thus, the Attitude factor seemed to play a mediating role between Knowledge and Behaviour. This indicates that students ' attitudes towards the importance of food safety may have an impact on their food safety behavior, which should have implications for the development of food safety education. This warrants further investigation and practical development

July 2017 ENCALS statement on edaravone

Peer reviewe

Personers upplevelser efter en gastric bypass-operation : En litteraturstudie

Bakgrund: Efterfrågan på gastric bypass-operationer har ökat de senaste åren. Ökningen beror på den ökande fetman tillsammans med antal misslyckade försök att på egen hand gå ner i vikt med konventionella metoder. Inom forskningsområdet har flera kvantitativa studier gjorts som belyser viktminskningen och de medicinska effekterna efter gastric bypass-operationer. Däremot är inte personers upplevelser efter gastric bypass-operation beforskat i samma omfattning. Således skulle en sammanställning av tidigare studier förtydliga personernas upplevelser efter att de genomgått gastric bypass-operation. Syfte: Att belysa personers upplevelser efter gastric bypass-operation. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: I litteraturstudien framkom två huvudkategorier som svarade till syftet: Upplevelser av positiv karaktär och upplevelser av negativ karaktär. Huvudkategorierna skapades av fem underkategorier: Känslomässig tomhet, ensamhet, misslyckande, frihet och ökad självkänsla samt förbättrade fysiska förhållanden. Slutsats: Studiens resultat anses kunna bidra till en ökad förståelse för hur viktig det är med en bra förberedelse och uppföljning efter en gastric bypass-operation. Resultatet visar på att mer forskning behövs för att förbättra överviktsbehandlingen och få insikt av hur viktigt det psykologiska stödet är

Personers upplevelser efter en gastric bypass-operation : En litteraturstudie

Bakgrund: Efterfrågan på gastric bypass-operationer har ökat de senaste åren. Ökningen beror på den ökande fetman tillsammans med antal misslyckade försök att på egen hand gå ner i vikt med konventionella metoder. Inom forskningsområdet har flera kvantitativa studier gjorts som belyser viktminskningen och de medicinska effekterna efter gastric bypass-operationer. Däremot är inte personers upplevelser efter gastric bypass-operation beforskat i samma omfattning. Således skulle en sammanställning av tidigare studier förtydliga personernas upplevelser efter att de genomgått gastric bypass-operation. Syfte: Att belysa personers upplevelser efter gastric bypass-operation. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: I litteraturstudien framkom två huvudkategorier som svarade till syftet: Upplevelser av positiv karaktär och upplevelser av negativ karaktär. Huvudkategorierna skapades av fem underkategorier: Känslomässig tomhet, ensamhet, misslyckande, frihet och ökad självkänsla samt förbättrade fysiska förhållanden. Slutsats: Studiens resultat anses kunna bidra till en ökad förståelse för hur viktig det är med en bra förberedelse och uppföljning efter en gastric bypass-operation. Resultatet visar på att mer forskning behövs för att förbättra överviktsbehandlingen och få insikt av hur viktigt det psykologiska stödet är