Towards the Breaking Day : An Ethnography of Belian Curing Rituals among the Luangans of Indonesian Borneo

Towards the Breaking Day is an ethnography of belian, an exceptionally lively tradition of curing rituals performed by the Luangans, a politically marginalized population of swidden cultivators of Indonesian Borneo. The principal purpose of the study is to explore the significance of belian rituals in practice. It asks what belian rituals do socially, politically, and existentially for particular people in particular circumstances. Departing from conventional conceptions of rituals as ethereal liminal or insulated traditional domains, it demonstrates the importance of understanding rituals as emergent within their specific historical and social settings, and highlights the irreducibility of lived reality to epistemological certainty. Each chapter of the book represents an analysis of a concrete ritual performance, exemplifying a diversity of ritual genres, stylistic modalities and sensual ambiences, ranging from low-keyed, habitual affairs to drawn-out, crowd-seizing community rituals and innovative, montage-like cultural experiments. The study is based on eighteen months of ethnographic fieldwork in non-Christian Central Luangan communities in which ritual and everyday life are complexly intermixed. It is intended as a contribution to the anthropological study of ritual and to the ethnography of Borneo religion in which the study of shamanistic life rituals has been overshadowed by a long-standing fascination with death and funerary rites.Towards the Breaking Day: An Ethnography of Belian Curing Rituals among the Luangans of Indonesian Borneo är en etnografisk studie av belian, en livlig tradition av shamanistiska botningsritualer som utövas av Luangan, en politiskt marginaliserad grupp av svedjebrukare på indonesiska Borneo. Avhandlingen är baserad på ett och ett halvt år av intensiv fältforskning i form av deltagande observation i små byar i gränsområdet av provinserna Öst- och Centralkalimantan där traditionen har sitt ursprung och starkaste fäste. Den är avsedd som ett bidrag till den antropologiska ritualteorin samt den etnografiska forskningen av religion på Borneo, i vilken studiet av botnings- och livsritualer sedan länge har överskuggats av ett intresse inför de ofta spektakulära dödsritualerna. Avhandlingen går bortom en tidigare dominant antropologisk förståelse av ritualer som statiska, konventionsstyrda fenomen. Den analyserar ritualer i en konkret social och historisk kontext, och visar på hur ritualernas utformning och mening i hög grad bestäms av deltagarnas livshistorier, praktiska intressen, och en mångfald existentiella och politiska förhållanden. Avhandlingen visar även hur den symboliskt och sinnligt förmedlade representationen av världen i ritualerna öppnar möjligheter till en förhandling och omdefiniering av deltagarnas existentiella och politiska dilemman. Varje kapitel av avhandlingen utgör en detaljerad beskrivning och analys av en konkret ritual med fokus på hur den upplevdes av och praktiskt engagerade de specifika individer som deltog i den

Bedömning i Västerbotten och Österbotten : En kvantitativ studie om hur lärare bedömer matematik

Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka bedömningsmetoder lärare i årskurs 4 - 6 använder för bedömning av elever i matematik samt en jämförelse mellan en kommun i Sverige och en finlandssvensk kommun i Finland. Enligt forskning brister det formativa perspektivet på bedömning och summativ bedömning används mest, därför undersöks huruvida lärares bedömning är i linje med forskning. För att uppfylla studiens syfte och forskningsfrågor användes en enkätundersökning. Som grund för studien är teorierna lärande bedömning, teorin om bedömning och ett ramverk för formativ bedömning. Resultatet åskådliggör både likheter och skillnader mellan kommunerna i bedömningsmetoder. Lärare från kommunen i Sverige använder frågor, diskussioner och när elever jobbar som bedömningsaktivitet och informationen användes mest för formativt syfte och någon gång som summativ bedömning. I den finlandssvenska kommunen används prov, läxor och när elever jobbar som bedömningsaktivitet och den insamlade informationen används för summativt syfte med några inslag av formativ bedömning

Bedömning i Västerbotten och Österbotten : En kvantitativ studie om hur lärare bedömer matematik

Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka bedömningsmetoder lärare i årskurs 4 - 6 använder för bedömning av elever i matematik samt en jämförelse mellan en kommun i Sverige och en finlandssvensk kommun i Finland. Enligt forskning brister det formativa perspektivet på bedömning och summativ bedömning används mest, därför undersöks huruvida lärares bedömning är i linje med forskning. För att uppfylla studiens syfte och forskningsfrågor användes en enkätundersökning. Som grund för studien är teorierna lärande bedömning, teorin om bedömning och ett ramverk för formativ bedömning. Resultatet åskådliggör både likheter och skillnader mellan kommunerna i bedömningsmetoder. Lärare från kommunen i Sverige använder frågor, diskussioner och när elever jobbar som bedömningsaktivitet och informationen användes mest för formativt syfte och någon gång som summativ bedömning. I den finlandssvenska kommunen används prov, läxor och när elever jobbar som bedömningsaktivitet och den insamlade informationen används för summativt syfte med några inslag av formativ bedömning