Dealing with daily emotions—supportive activities for the elderly in a municipal care setting

There are diverse descriptions of supportive activities in nursing to be found in the literature. What they have in common is their association with good care outcomes, but they may differ depending on the context in which the care is given. In a Swedish municipal elderly care setting, registered nurses (RN) work in a consultative way and they describe a part of their tasks as comprising supportive activities without specifying what kind of supportive activities they mean. The aim of the study was to explore the main concern of the support given by RN to a group of patients in an elderly home care setting. The study was conducted using Grounded Theory. Data were collected using nonparticipant observations regarding the supportive activities of 12 RN at the home of 36 patients between the ages of 80 and 102. Most of the home visit lasted about 40 min but some lasted for 90 min. The central category was about dealing with daily emotions. This was done by encouraging the situation and reducing the patient's limitations, but situations also occurred in which there was a gap of support. Support was about capturing the emotions that the patient expressed for a particular moment, but there were also situations in which RN chose not to give support. To develop a holistic eldercare, more knowledge is needed about the factors causing the RN to choose not to provide support on some occasions

God vård och användning av digitala hjälpmedel : Föreställningar hos äldre och vårdpersonal

The overall aim of this thesis was to describe the perceptions about care and the use ofdigital assistive technology among elderly people and caregivers. Perceptions are continuallychanging depending on technical and socio-political developments and changes in society.The research presented here consists of data gathered to assess these perspectives, and thesubsequent analysis and interpretation.In study I and II, individual interviews were conducted with twelve healthy elderlycouples living in their own homes. All participants were 70 years of age or older and none ofthem received any professional care or social support. The interviews were substantiated bywritten scenarios considered to be realistic descriptions of imaginary examples of the state ofhealth and wellbeing for themselves in the future. The participants were asked what theybelieved would be the best solution concerning quality care and the use of assistivetechnology in each scenario. A qualitative content analysis was used to analyze the text.For study III and IV, a questionnaire was developed to probe the perceptions of a digitalphoto diary for use by people with dementia. The respondents were employees of the Swedishmunicipalities in a position to be able to influence the implementation of digital assistivetechnology for use by people with dementia. The data was analyzed with descriptive statistics,multivariate statistics and qualitative content analysis.The first study revealed that participants tried to maintain their sense of self and desireddignified care. The receipt of care in one’s own home was considered preferable as it enabledpartners to remain together; later on, in contrast, the best care was perceived to be that offeredby a nursing home with well-trained nursing staff. In study II, the use of assistive technologywas perceived to be an asset by participants since it would enable them to continue living anormal life despite having some disabilities. In the absence of a partner or if their cognitiveimpairment increased, their willingness to use assistive technology would decrease, and thetechnology was considered to be an obstacle. In both studies there was a pervading concernabout the risk of losing a sense of individuality in the absence of meaningful relationships.In study III, perceptions related to the prerequisites for and consequences of using thedigital photo diary were investigated. The analysis of factor analysis concerningconsequences, revealed four factors; trust, vulnerability, dependency/independency andcontrol. The results interpreted from the qualitative data emphasized the importance ofPersonalization and the preservation of dignity when using the device. The prerequisite mostoften specified was the need for digital photo diary to be introduced in an early stage of thedisease.In study IV, caregivers’ perceptions on how persons with mild dementia will experiencethe usage of a digital photo diary were examined. The digital photo diary considered wasperceived to contribute to a Sense of autonomy, Sense of self-esteem and a Sense of trustamong people with dementia.These findings highlight the context-dependence of the perceptions about quality careand the use of digital assistive technology for elderly people. An overall understanding of theresults emphasizes the importance of personalized and dignified support, and this should betaken into consideration when organizing quality care and implementing new digital assistivetechnology for use by elderly people.Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa föreställningar om god vård och användning av digitala hjälpmedel hos äldre personer och vårdpersonal. Föreställningar förändras kontinuerligt beroende på teknikutveckling och socio-politiska förändringar i samhället. Den forskning som presenteras i denna avhandling omfattar data som belyser detta perspektiv samt efterföljande analys och tolkning.I delstudie I och II, genomfördes individuella intervjuer med tolv äldre, friska par i deras hem. Samtliga deltagare var över 70 år och hade vid intervjutillfället inget beviljat bistånd, inga digitala hjälpmedel och ingen vård i hemmet. En vinjett, bestående av tre scenarier användes för att presenterades olika situationer av att vara i behov av vård. Utifrån varje scenario ställdes därefter frågor om vad de ansåg vara den bästa vården samt användning av digitala hjälpmedel i den specifika situationen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera texten.I delstudie III och IV, konstruerades en enkät för att undersöka föreställningar hos vårdpersonal om användning av en digital bilddagbok för personer med mild demens. Deltagare var vårdpersonal som i sitt arbete inom hälso- och sjukvård kommer i kontakt med personer med demens. Det insamlade datamaterialet analyserades med beskrivande statistik, multivariat statistik samt kvalitativ innehållsanalys. Resultaten från delstudie I tolkades som en uttrycklig önskan om bevarad självkänsla och att bli vårdad med värdighet. Den bästa vården beskrevs vara vård i hemmet så länge det fanns en frisk partner i hemmet och i lindrigt behov av vård. När omständigheterna förändrades, ingen partner i hemmet och stort behov av vård, beskrevs den bästa vården vara på institution. I delstudie II, beskrev deltagarna användning av digitala hjälpmedel som en tillgång som gjorde det möjligt att fortsätta leva ett bra liv även om de var i behov av vård. Utan en frisk partner hemma och vid försämrad hälsa uttrycktes alltmer tveksamheter till att använda digitala hjälpmedel. I de båda delstudierna I och II framkom att det fanns en rädsla för att inte bli sedd som en unik person, allra helst när det inte fanns någon partner som kunde företräda dem.I delstudie III, undersöktes föreställningar om konsekvenser och förutsättningar av användning av en digital bilddagbok. Den faktoranalys som gjordes visade på fyra faktorer, Tillit, Sårbarhet, Beroende/oberoende samt Kontroll. Resultaten från den kvalitativa innehållsanalysen tolkades vara Individuella bedömningar och bevarande av värdighet, när den digitala bilddagboken användes. En viktig förutsättning som framkom var att den digitala bilddagboken skall introduceras tidigt efter diagnos.I delstudie IV, där vårdpersonal föreställer sig hur en person med demens upplever användning av en digital bilddagbok, användes faktoranalys för att analysera datamaterialet. Tre faktorer framkom; Känsla av självständighet, Känsla av självaktning och Känsla av tillit. Resultaten från samtliga studier visar att föreställningarna om god vård och användning av digitala hjälpmedel, förändras beroende på sammanhanget. Den röda tråden i studierna, om god vård och användning av digital teknik som stöd i vård av äldre, kan beskrivas som Individualiserad vård och bevarad värdighet.Godkänd; 2011; 20110809 (ysko); DISPUTATION Ämnesområde: Omvårdnad Opponent: Professor Kenneth Asplund, Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall Ordförande: Medicine doktor Mai Lindström, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 16 september 2011, kl. 10.00 Plats: E63

Elderly people's perceptions about care and the use of assistive technology services (ATS)

Values associated with the care of the elderly have changed and developed during the last decades due to socio-political changes. Dignity is a basic concept for quality care regardless of how and where care is given. Assistive Technology Services (ATS) are used to promote quality care and support for care-dependent elderly living at home. Previous research has described quality care and the use of ATS in care; however, as values change over time it is necessary to illuminate values in care. The overall aim of this licentiate thesis was to describe elderly peoples' perceptions about care and the use of ATS if care is needed in the future. Qualitative research interviews were conducted with twelve healthy elderly couples living in their own homes. All participants were 70 years of age or older and received no professional care or social support. Open, individual, semi-structured interviews were conducted and analysis was supported by written vignettes describing three levels of care needs. A qualitative content analysis was used to analyze the interviews.This study shows that regardless of the health scenario presented ranging from required care while remaining in the home with a healthy partner to total dependence for care without a partner in the home; participants strived to maintain the self and desired dignified care at the end of life. As the health scenarios were changed they discussed new solutions to achieve the goals of individuality and dignity. The best care was related to their home and their relationship to the partner and later on the best care was perceived as being in a nursing home with well educated nursing staff. Participants hoped that nursing competence included a basic nursing competence as well as respect, compassion and ability to closeness. The risk of losing one's individuality and becoming anonymous without meaningful relationships was a pervading concern amongst participants. There were also a broad range of perceptions regarding the use of ATS in care. ATS was seen as either an asset or a threat depending on care needs and abilities. The use of ATS was viewed positively by participants of the study since it would enable them to continue a normal life even if they had some disabilities. The trust they experienced in their relationship with their partner was a firm foundation for learning and handling new technology. Hesitation in their abilities to use ATS increased if they lacked a partner and their cognitive impairment increased. Hesitation turned to fear and revulsion against the use of ATS if they were dependent for their care and they did not have a partner at home to assist them.These findings highlight elderly peoples' values about quality care and the use of ATS in care and should be taken into consideration when planning care of the elderly, and implementing new technology related to their care.Det finns ett flertal uttryck som beskriver användandet av informations- och kommunikationsteknologiska hjälpmedel men det som genomgående använts i denna licentiatuppsats är ATS. Ett uttryck som vi anser väl beskriver olika teknologiska hjälpmedel. Därför kommer ATS även att användas i den svenska sammanfattningen. Värderingar inom god vård av äldre har förändrats och utvecklats under det senaste århundradet i takt med sociopolitiska förändringar. God vård handlar om värdig vård där grundläggande begrepp som värdighet utgör basen för hur vården skall utformas. Värdighet innebär att människan har en absolut värdighet och oberoende på vilket sätt eller var vården ges bör detta vara ett signum för vården. Vård av äldre på institution har alltmer ersatts av vård i hemmet. Detta underlättas till stor del av att ATS alltmer används för att stödja och underlätta boende i hemmet. Forskning som beskriver värderingar om god vård finns men eftersom värderingarna förändras över tid är det av stort värde att kontinuerligt kartlägga dessa värderingar. Det övergripande syftet med denna licentiatuppsats var att beskriva äldre personers föreställningar om god vård och användande av ATS i händelse av vård. Licentiatuppsatsen består av två delstudier, delstudie I vars syfte var att beskriva äldre personers förställning av god vård och delstudie II, vars syfte var att beskriva äldre personers föreställning om användande av ATS i vård. I studierna ingår tolv par. Kriterier för att kunna delta i studierna var att alla deltagarna var > 70 år, etablerad pensionär, sammanboende i minst 5 år och inte någon form av teknisk support som exempelvis alarm eller annat beviljat bistånd. Den yngsta var 70 år och den äldste deltagaren var 83 år. Kvalitativa individuella forskningsintervjuer har använts som datainsamlingsmetod. För att få fram deltagarnas föreställningar om god vård och användande av ATS användes en vinjett med olika scenarier som alltmer komplicerades. Frågorna ställdes utifrån två olika perspektiv, eget perspektiv och partnerns perspektiv. Deltagarna ombads reflektera över dessa scenarier och besvara de frågor som följde. Intervjuerna spelades in på band och skrevs därefter ut ordagrant. Utifrån syftet användes en kvalitativ tematisk innehållsanalys för att analysera intervjuerna. Resultatet visar att värderingarna förändras beroende vilken livssituation man befinner sig i. Så länge som informanterna själv kunde bestämma över sitt liv, hade kontroll över tillvaron beskrevs hemmet som en självklarhet att bo kvar i även om man var i behov av viss assistans för att klara den personliga hygienen. En mycket viktig förutsättning var också att det fanns en frisk partner i hemmet. Tillsammans med partner uttryckte informanterna att det fanns möjlighet att klara av oväntade, nya situationer. Tilliten till den långvariga relationen utgjorde den självklara bas där yttre omständigheter som sjukdomar och åldrande kunde hanteras och uthärdas. När deltagarna reflekterade över att vara totalt beroende av vård ändrades deras föreställning om att få vård i hemmet. Av hänsyn till partners hälsa och rätt till ett eget liv menade de allra flesta att det var fel att belasta partnern. Partnern skall inte vårda den som är sjuk, det poängterades att det var viktigt att bibehålla den äktenskapliga relationen. I dessa scenarier valde deltagarna att få vård på institution där det fanns välutbildad personal. Föreställningar om användande av ATS visade på stor variation beroende på egen förmåga och behovet av vård. Vid ett ringa behov av vård värderades användande av ATS som en tillgång. Samtliga deltagare beskrev många positiva effekter med den nya teknologin, exempelvis kunde det innebära att man kunde bo kvar hemma betydligt längre och även känna trygghet eftersom användande av ATS innebär att man kände sig trygg. Med ett alltmer ökat beroende av vård uttrycktes osäkerhet om vilka konsekvenser användande av ATS kunde medföra. Även här nämndes partners närvaro som en viktig förutsättning för att man skulle kunna båda lära sig men även kunna känna tillit till ATS. Totalt beroende av vård och ingen partner i hemmet uppfattades användande av ATS som ett hot. Att i en sådan situation använda ATS för vård i hemmet väckte både rädsla och förtvivlan. Det fanns en genomgående överensstämmelse om att användande av ATS aldrig kan ersätta det mänskliga mötet. Ensamhet, isolering and osäkerhet var uttryck som ofta återkom när föreställningarna om god vård och ATS diskuterades. Speciellt när behovet av vård var totalt och ingen partner längre fanns i hemmet. I de situationerna var deltagarnas behov av att bli sedd och berörd det som var det allra viktigaste. Att bli behandlad med värdighet poängterades ofta, en önskan om att vårdpersonalen förutom tekniskt kunnande även har kunskap som medkänsla och respekt.Godkänd; 2009; 20090420 (chrhar)Friska äldre personers resonemang om användning av Informations- och Kommunikations Teknologi, IKT, vid vård och omsorg i hemmet, Forskning - Omvårdnad – Äldr

Professional caregivers' perceptions on how persons with mild dementia might experience the usage of a digital photo diary

Cognitive impairments influence the possibility of persons with dementia to remember daily events and maintain a sense of self. In order to address these problems a digital photo diary was developed to capture information about events in daily life. The device consisted of a wearable digital camera, smart phone with Global Positioning System (GPS) and a home memory station with computer for uploading the photographs and touch screen. The aim of this study was to describe professional caregiver's perceptions on how persons with mild dementia might experience the usage of this digital photo diary from both a situation when wearing the camera and a situation when viewing the uploaded photos, through a questionnaire with 408 respondents. In order to catch the professional caregivers' perceptions a questionnaire with the semantic differential technique was used and the main question was "How do you think Hilda (the fictive person in the questionnaire) feels when she is using the digital photo diary?". The factor analysis revealed three factors; Sense of autonomy, Sense of self-esteem and Sense of trust. An interesting conclusion that can be drawn is that professional caregivers had an overall positive view of the usage of digital photo diary as supporting autonomy for persons with mild dementia. The meaningfulness of each situation when wearing the camera and viewing the uploaded pictures to be used in two different situations and a part of an integrated assistive device has to be considered separately. Individual needs and desires of the person who is living with dementia and the context of each individual has to be reflected on and taken into account before implementing assistive digital devices as a tool in care