God vård och användning av digitala hjälpmedel : Föreställningar hos äldre och vårdpersonal

Abstract

The overall aim of this thesis was to describe the perceptions about care and the use ofdigital assistive technology among elderly people and caregivers. Perceptions are continuallychanging depending on technical and socio-political developments and changes in society.The research presented here consists of data gathered to assess these perspectives, and thesubsequent analysis and interpretation.In study I and II, individual interviews were conducted with twelve healthy elderlycouples living in their own homes. All participants were 70 years of age or older and none ofthem received any professional care or social support. The interviews were substantiated bywritten scenarios considered to be realistic descriptions of imaginary examples of the state ofhealth and wellbeing for themselves in the future. The participants were asked what theybelieved would be the best solution concerning quality care and the use of assistivetechnology in each scenario. A qualitative content analysis was used to analyze the text.For study III and IV, a questionnaire was developed to probe the perceptions of a digitalphoto diary for use by people with dementia. The respondents were employees of the Swedishmunicipalities in a position to be able to influence the implementation of digital assistivetechnology for use by people with dementia. The data was analyzed with descriptive statistics,multivariate statistics and qualitative content analysis.The first study revealed that participants tried to maintain their sense of self and desireddignified care. The receipt of care in one’s own home was considered preferable as it enabledpartners to remain together; later on, in contrast, the best care was perceived to be that offeredby a nursing home with well-trained nursing staff. In study II, the use of assistive technologywas perceived to be an asset by participants since it would enable them to continue living anormal life despite having some disabilities. In the absence of a partner or if their cognitiveimpairment increased, their willingness to use assistive technology would decrease, and thetechnology was considered to be an obstacle. In both studies there was a pervading concernabout the risk of losing a sense of individuality in the absence of meaningful relationships.In study III, perceptions related to the prerequisites for and consequences of using thedigital photo diary were investigated. The analysis of factor analysis concerningconsequences, revealed four factors; trust, vulnerability, dependency/independency andcontrol. The results interpreted from the qualitative data emphasized the importance ofPersonalization and the preservation of dignity when using the device. The prerequisite mostoften specified was the need for digital photo diary to be introduced in an early stage of thedisease.In study IV, caregivers’ perceptions on how persons with mild dementia will experiencethe usage of a digital photo diary were examined. The digital photo diary considered wasperceived to contribute to a Sense of autonomy, Sense of self-esteem and a Sense of trustamong people with dementia.These findings highlight the context-dependence of the perceptions about quality careand the use of digital assistive technology for elderly people. An overall understanding of theresults emphasizes the importance of personalized and dignified support, and this should betaken into consideration when organizing quality care and implementing new digital assistivetechnology for use by elderly people.Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa föreställningar om god vård och användning av digitala hjälpmedel hos äldre personer och vårdpersonal. Föreställningar förändras kontinuerligt beroende på teknikutveckling och socio-politiska förändringar i samhället. Den forskning som presenteras i denna avhandling omfattar data som belyser detta perspektiv samt efterföljande analys och tolkning.I delstudie I och II, genomfördes individuella intervjuer med tolv äldre, friska par i deras hem. Samtliga deltagare var över 70 år och hade vid intervjutillfället inget beviljat bistånd, inga digitala hjälpmedel och ingen vård i hemmet. En vinjett, bestående av tre scenarier användes för att presenterades olika situationer av att vara i behov av vård. Utifrån varje scenario ställdes därefter frågor om vad de ansåg vara den bästa vården samt användning av digitala hjälpmedel i den specifika situationen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera texten.I delstudie III och IV, konstruerades en enkät för att undersöka föreställningar hos vårdpersonal om användning av en digital bilddagbok för personer med mild demens. Deltagare var vårdpersonal som i sitt arbete inom hälso- och sjukvård kommer i kontakt med personer med demens. Det insamlade datamaterialet analyserades med beskrivande statistik, multivariat statistik samt kvalitativ innehållsanalys. Resultaten från delstudie I tolkades som en uttrycklig önskan om bevarad självkänsla och att bli vårdad med värdighet. Den bästa vården beskrevs vara vård i hemmet så länge det fanns en frisk partner i hemmet och i lindrigt behov av vård. När omständigheterna förändrades, ingen partner i hemmet och stort behov av vård, beskrevs den bästa vården vara på institution. I delstudie II, beskrev deltagarna användning av digitala hjälpmedel som en tillgång som gjorde det möjligt att fortsätta leva ett bra liv även om de var i behov av vård. Utan en frisk partner hemma och vid försämrad hälsa uttrycktes alltmer tveksamheter till att använda digitala hjälpmedel. I de båda delstudierna I och II framkom att det fanns en rädsla för att inte bli sedd som en unik person, allra helst när det inte fanns någon partner som kunde företräda dem.I delstudie III, undersöktes föreställningar om konsekvenser och förutsättningar av användning av en digital bilddagbok. Den faktoranalys som gjordes visade på fyra faktorer, Tillit, Sårbarhet, Beroende/oberoende samt Kontroll. Resultaten från den kvalitativa innehållsanalysen tolkades vara Individuella bedömningar och bevarande av värdighet, när den digitala bilddagboken användes. En viktig förutsättning som framkom var att den digitala bilddagboken skall introduceras tidigt efter diagnos.I delstudie IV, där vårdpersonal föreställer sig hur en person med demens upplever användning av en digital bilddagbok, användes faktoranalys för att analysera datamaterialet. Tre faktorer framkom; Känsla av självständighet, Känsla av självaktning och Känsla av tillit. Resultaten från samtliga studier visar att föreställningarna om god vård och användning av digitala hjälpmedel, förändras beroende på sammanhanget. Den röda tråden i studierna, om god vård och användning av digital teknik som stöd i vård av äldre, kan beskrivas som Individualiserad vård och bevarad värdighet.Godkänd; 2011; 20110809 (ysko); DISPUTATION Ämnesområde: Omvårdnad Opponent: Professor Kenneth Asplund, Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall Ordförande: Medicine doktor Mai Lindström, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 16 september 2011, kl. 10.00 Plats: E63