SmokeHaz: systematic reviews and meta-analyses of the effects of smoking on respiratory health

Background: Smoking tobacco increases the risk of respiratory disease in adults and children, but communicating the magnitude of these effects in a scientific manner that is accessible and usable by public and policymakers presents a challenge. We have therefore summarised scientific data on the impact of smoking on respiratory diseases to provide the content for a unique resource, SmokeHaz. Methods: We conducted systematic reviews and meta-analyses of longitudinal studies (published to 2013) identified from electronic databases, grey literature, and experts. Random effect meta-analyses were used to pool the findings. Results: We included 216 papers. Among adult smokers, we confirmed substantially increased risks of lung cancer (Risk Ratio (RR) 10.92, 95% CI 8.28-14.40; 34 studies), COPD (RR 4.01, 95% CI 3.18-5.05; 22 studies) and asthma (RR 1.61, 95% CI 1.07-2.42; 8 studies). Exposure to passive smoke significantly increased the risk of lung cancer in adult non-smokers; and increased the risks of asthma, wheeze, lower respiratory infections, and reduced lung function in children. Smoking significantly increased the risk of sleep apnoea, and asthma exacerbations in adult and pregnant populations; and active and passive smoking increased the risk of tuberculosis. Conclusions: These findings have been translated into easily digestible content and published on the SmokeHaz website (www.smokehaz.eu)

Blir det bra så här? En studie kring samtal och återkoppling till elevers bildarbete

Syfte och frågeställningar kring denna uppsats, är att undersöka två lärares syn på bildsamtal och återkoppling till elevers bildarbeten. Jag vill undersöka lärarnas syn på hur de sker; vilka metoder, modeller och redskap som används. Vilka tankar som finns hos lärarna. Vad avgör, när och hur ofta återkoppling eller samtal sker och i vilken form de sker? Vilka utmaningar och svårigheter, hindrar lärare i arbetet kring återkoppling och samtal Och vilka möjligheter ser de till förbättring i sammanhanget? Intervjuer har också skett med två elever, om hur de ser på återkoppling och samtal kring deras bildarbeten. Undersökningen hoppas jag, kommer att ge perspektiv och verktyg inför kommande verksamhet. Teori: Den teoretiska inramningen är det sociokulturella perspektivet och pragmatismen. Metod: Arbetet grundar sig på ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med två lärare och två elever, som tillsammans får representera ett axplock ur gymnasiet och grundskolans senare år, i studien. Undersökning har också gjorts av tidigare forskning, rapporter och litteratur i ämnet samt genom egna erfarenheter. Resultat: Studien visar att enligt de intervjuade lärarna och eleverna är samtal och återkoppling avgörande för elevens utveckling i ämnet. Återkoppling sker både individuellt och i grupp, individuell återkoppling är vanligast i grundskolan. Återkoppling via plattform på nätet förekommer också. Reflektioner har framkommit kring de olika metoderna. Resultatet visar också skillnader i hur lärarna väljer att återkoppla, exempelvis beroende på nivå och mognadsgrad hos elever och på gruppens storlek. Studien har också visat skillnad i synsätt, jämfört med tidigare arbeten. Det framkommer i samtalen med informanterna, hur stora grupper påverkar bildarbetet i allmänhet och i synnerhet hur det påverkar återkoppling och samtal. I samtalen kommer också idéer fram, om hur man kan arbeta med faktorer som hindrar arbetet. Betygsdiskussioner påverkar kreativiteten hos eleverna och är ett hinder, i sammanhanget för en meningsfull utvecklingsprocess

By your side : Being a relative to a family member with Alzheimer’s disease

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 20 000 personer i Alzheimers sjukdom i Sverige. Olika förändringar av strukturen i hjärnan sker, vilket leder till blockering av nervimpulser som ger negativ påverkan på hjärnans minnescentrum. Alzheimers sjukdom beskrivs som anhörigas sjukdom då den har inverkan på deras livsvärld. Därmed ökar behovet av stöd från hälso- och sjukvården samt de kommunala verksamheterna. Syfte: Syfte var att belysa upplevelser av att vara anhörig till en familjemedlem med Alzheimers sjukdom. Metod: Examensarbetet baserades på kvalitativ metod med analys av berättelser (narrativ) utifrån självbiografier. Analysen utgick ifrån fyra självbiografier. Resultat: Resultatet presenterades med två teman: Kunna anpassa till den förändrade livssituationen och Upplevelser av sorg och glädje. Anhöriga upplevde bristande kunskaper och information om Alzheimers sjukdom samt förändring i vardagen, relationer och syn på döden. Konklusion: Anhöriga upplevde förändring av livsvärden när en familjemedlem insjuknar i Alzheimers sjukdom. Sjuksköterskors erfarenheter och bemötande har betydande roll för anhörigas syn på vården.Background: Approximately 20 000 people become ill annually with Alzheimer's disease in Sweden. Several changes occur in the structure of the brain, which leads to blockage of nerve impulses that gives negative effects on the brain’s memory center. It is described as the disease of relatives since it has a direct impact on their lifeworld. Therefore, the need for support of healthcare and municipal activities increases. Aim: The aim was to illustrate the experiences of being a relative to a family member who has become ill with Alzheimer’s disease. Method: The method of the thesis was qualitative method with a narrative analysis based on autobiographies. Four autobiographies were included in the analysis.  Findings: The finding is presented in two themes: Adapting to the changed life situation and Experiences of sorrow and joy. Relatives experienced a lack of knowledge and information about Alzheimer’s disease and change in everyday life, relationships and view of death. Conclusion: The relatives’ experienced a change in their lifeworld when a family member becomes ill with Alzheimer’s disease. Nurses’ experiences and encounters has an important role regarding how relatives view the healthcare

By your side : Being a relative to a family member with Alzheimer’s disease

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 20 000 personer i Alzheimers sjukdom i Sverige. Olika förändringar av strukturen i hjärnan sker, vilket leder till blockering av nervimpulser som ger negativ påverkan på hjärnans minnescentrum. Alzheimers sjukdom beskrivs som anhörigas sjukdom då den har inverkan på deras livsvärld. Därmed ökar behovet av stöd från hälso- och sjukvården samt de kommunala verksamheterna. Syfte: Syfte var att belysa upplevelser av att vara anhörig till en familjemedlem med Alzheimers sjukdom. Metod: Examensarbetet baserades på kvalitativ metod med analys av berättelser (narrativ) utifrån självbiografier. Analysen utgick ifrån fyra självbiografier. Resultat: Resultatet presenterades med två teman: Kunna anpassa till den förändrade livssituationen och Upplevelser av sorg och glädje. Anhöriga upplevde bristande kunskaper och information om Alzheimers sjukdom samt förändring i vardagen, relationer och syn på döden. Konklusion: Anhöriga upplevde förändring av livsvärden när en familjemedlem insjuknar i Alzheimers sjukdom. Sjuksköterskors erfarenheter och bemötande har betydande roll för anhörigas syn på vården.Background: Approximately 20 000 people become ill annually with Alzheimer's disease in Sweden. Several changes occur in the structure of the brain, which leads to blockage of nerve impulses that gives negative effects on the brain’s memory center. It is described as the disease of relatives since it has a direct impact on their lifeworld. Therefore, the need for support of healthcare and municipal activities increases. Aim: The aim was to illustrate the experiences of being a relative to a family member who has become ill with Alzheimer’s disease. Method: The method of the thesis was qualitative method with a narrative analysis based on autobiographies. Four autobiographies were included in the analysis.  Findings: The finding is presented in two themes: Adapting to the changed life situation and Experiences of sorrow and joy. Relatives experienced a lack of knowledge and information about Alzheimer’s disease and change in everyday life, relationships and view of death. Conclusion: The relatives’ experienced a change in their lifeworld when a family member becomes ill with Alzheimer’s disease. Nurses’ experiences and encounters has an important role regarding how relatives view the healthcare