How equitable is vocational rehabilitation in Sweden? A review of evidence on the implementation of a national policy framework

Purpose. Under the national framework law in Sweden, all eligible people should have equal chances of receiving vocational rehabilitation. We aimed to review the evidence on (1) whether access to vocational rehabilitation is equitable in practice and (2) whether the outcomes vary for different groups in the population. Method. Systematic review of studies in Sweden that reported diagnostic or socio-demographic characteristics of people offered or taking up rehabilitation programmes and outcomes of such programmes for different diagnostic and socio-demographic groups. Searches of 11 relevant electronic databases, 15 organisational websites, citation searching and contact with experts in the field, for the period 1990–2009. Results. A total of 11 studies were included in the final review, six of which addressed review question (1) and seven addressed review question (2). All the six observational studies of access reported biased selection into vocational rehabilitation: greater likelihood for men, younger people, those with longer-term sick leave, those with lower income, employed rather than unemployed people and those with musculoskeletal and mental disorders or alcohol abuse. Having had a rehabilitation investigation also increased the likelihood of receiving vocational rehabilitation. Differential outcome of rehabilitation was reported in seven studies: outcomes were better for men, younger people, employed individuals, those with shorter sick leave and those with higher income. Selection into vocational rehabilitation was perceived as important for successful outcomes, but success also depended on the state of the local labour market. Conclusions. There is evidence of socio-demographic differences in access to and outcomes of vocational rehabilitation in Sweden, even though the national framework law is meant to apply to everyone. Few studies have deliberately measured differential access or outcomes, and there is a need for this kind of equity analysis of population-wide policies. Studies evaluating the effects of vocational rehabilitation must consider selection into the programmes for adequate interpretation of impact results

Hydroxychloroquine reduces interleukin-6 levels after myocardial infarction : The randomized, double-blind, placebo-controlled OXI pilot trial

Objectives: To determine the anti-inflammatory effect and safety of hydroxychloroquine after acute myocardial infarction. Method: In this multicenter, double-blind, placebo-controlled OXI trial, 125 myocardial infarction patients were randomized at a median of 43 h after hospitalization to receive hydroxychloroquine 300 mg (n = 64) or placebo (n = 61) once daily for 6 months and, followed for an average of 32 months. Laboratory values were measured at baseline, 1, 6, and 12 months. Results: The levels of interleukin-6 (IL-6) were comparable at baseline between study groups (p = 0.18). At six months, the IL-6 levels were lower in the hydroxychloroquine group (p = 0.042, between groups), and in the on-treatment analysis, the difference at this time point was even more pronounced (p = 0.019, respectively). The high-sensitivity C-reactive protein levels did not differ significantly between study groups at any time points. Eleven patients in the hydroxychloroquine group and four in the placebo group had adverse events leading to in-terruption or withdrawal of study medication, none of which was serious (p = 0.10, between groups). Conclusions: In patients with myocardial infarction, hydroxychloroquine reduced IL-6 levels significantly more than did placebo without causing any clinically significant adverse events. A larger randomized clinical trial is warranted to prove the potential ability of hydroxychloroquine to reduce cardiovascular endpoints after myocar-dial infarction. (c) 2021 The Authors. Published by Elsevier B.V. This is an open access article under the CC BY license (http:// creativecommons.org/licenses/by/4.0/).Peer reviewe

Hangö – mitt i havets famn

Hangö – mitt i havets famn Innehållsförteckning – Inledaren av Håkan Eklund – Topelius – en flitig fritidsfiskare i Tvärminne av Birgitta Ekström Söderlund – Sibelius piano, det första i Tvärminne av Birgitta Ekström Söderlund – Mannerheims sommarparadis i Hangö av Birgitta Ekström Söderlund – Sovjetarrendatorernas ankomst av Tomy Karlsson – Hangöudd som krigszon av Tomy Karlsson – Hangö sommaruni av Fredrik Åberg – Från Hangö sommarunis fjärde termin av Perikles (ÅU) – En idealisk plats för ett sommaruniversitet av Perikles (ÅU) – Muntra minnen från Hangö sommaruni av Thomas Rosenberg – Fotoskolan vid Hangö sommaruni av Håkan Eklund – Silläventyret på Ishavet på 1930-talet av Birgitta Ekström Söderlund – Hangö skärgård – ”fiskbutkor”, fågelskär och sälbådar.....av Mikael Kilpi – Mitt Hangö – med havsutsikt av Johanna Sandin – Lycka är att bo i Hangö av Lotta Rehnman – Några emigrantöden av Marketta Wall – Hangöturism året om är målet av Ilse Klockars – Hangö udd i krigsbilder av Thure Malmberg – Nordiska skärgårdssamarbetet av Annastina Sarlin – Kolumnen ”Från Karins horisont” av Karin Dahlström – Sista bilden av Håkan Eklun

Åtgärdsprogram för vattenvården för åren 2022–2027 i Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten.

Det centrala syftet med vattenvården är att hindra att tillståndet i vattendragen, sjöarna och kustvattnen försämras och att sträva efter att alla vatten uppnår åtminstone god status. Tillståndet i vatten som bedömts ha hög eller god status får inte försämras. För att nå målet planerar och vidtar man åtgärder som förbättrar vattnens status samt följer upp effekterna. I vattenvården beaktar man också målen för havsvården, för hanteringen av översvämnings-risker och för naturskyddet. Vattenvården planeras enligt vattenförvaltningsområden, av vilka det finns sju i Fastlandsfinland. Ett vattenför-valtningsområde bildas av ett eller flera vattendragsområden. Planeringen av vattenvården framskrider i sexårspe-rioder. De första åtgärdsprogrammen som sträcker sig fram till 2015 utarbetades i ett brett samarbete under 2008–2009. Mer information om vattenvården och organiseringen av den inom vattenförvaltningsområdet finns på https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Vatten/Vattenskydd/Vattenvardsplanering_och_samarbete/Vattenforvaltningsomraden/Kumo_alvSkargardshavetBottenhavet och i förvaltningsplanen för Kumo älvs-Skärgårdshavets-Bottenhavets vattenförvaltningsområde. I förvaltningsplanen för vattenvården beskrivs lagstiftningen och andra planer och strategier som rör vattenvården mer i detalj. Dessutom har man i vattenförvaltningsplanen gjort en granskning av alternativ för vattenvårdsåtgär-derna i hela vattenförvaltningsområdet

Sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerheten på akutmottagningar

Bakgrund: Det ställs höga krav på de sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning både kunskapsmässigt och gällande att ta beslut och för en akut skadad eller sjuk person kan det vara livsavgörande att få tillgång till rätt vård i tid. En av sjuksköterskans sex kärnkompetenser är att bedriva säker vård. Detta innebär att en sjuksköterska ska förebygga att patienter riskerar att drabbas av, eller drabbas av vårdskada. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att ta reda på sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerheten på akutmottagningar. Metod: Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. En innehållsanalys gjordes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar att patientsäkerheten var hotad på flera områden på akutmottagningarna. Utifrån artiklarna identifierades tre huvudkategorier: organisatoriska faktorer, kommunikation samt erfarenhet och kompetens hos sjuksköterskan. Under organisatoriska faktorer tillkom även 4 underkategorier som var bemanning, arbetsbörda, tidsbrist och platsbrist. Antalet deltagare varierade mellan sex och 71 sjuksköterskor på akutmottagningar. Konklusion: Att tillsätta mer personal och få fler sjuksköterskor att vilja stanna kvar på akutmottagningarna i förhållande till den växande befolkningen och den ökade patientmängden skulle kunna leda till att arbetsbelastningen, tidsbristen och kommunikationsmissar skulle minska. Det kan annars leda till bristande vårdkvalitet, att patientsäkerheten ytterligare hotas och att fler sjuksköterskor inom akutsjukvården väljer att sluta.Background: There are high demands on the nurses who work in an emergency department both knowledge-wise and regarding making decisions. For an acutely injured or sick person it can be lifesaving to get the right care on time. One of the nurse's six core competencies is to provide safe care. This means that a nurse should prevent patients from being at risk to, or suffering damage in health care. Purpose: The purpose of the literature study was to study nurses' experiences of patient safety in emergency departments. Method: Ten scientific articles with qualitative approach were taken from the databases CINAHL and PubMed. A content analysis was performed to analyze the articles. Results: The results of this literature study show that patient safety was under threat in several areas of the emergency departments. Based on the articles, three main categories were identified: organizational factors, communication and experience and competence within the nurse. Under organizational factors were also added 4 subcategories that were staffing, workload, lack of time and lack of space. The number of participants ranged from six to 71 nurses in emergency departments. Conclusion: Adding more staff and making more nurses want to remain in emergency departments in relation to the growing population and the increase in patient numbers could lead to a reduction in workload, lack of time and communication misses. Otherwise, it may lead to a lack of quality of care, a further threat to patient safety and that nurses chose to leave the emergency department

Sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerheten på akutmottagningar

Bakgrund: Det ställs höga krav på de sjuksköterskor som arbetar på enakutmottagning både kunskapsmässigt och gällande att ta beslut och för en akutskadad eller sjuk person kan det vara livsavgörande att få tillgång till rätt vård itid. En av sjuksköterskans sex kärnkompetenser är att bedriva säker vård. Dettainnebär att en sjuksköterska ska förebygga att patienter riskerar att drabbas av,eller drabbas av vårdskada.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att ta reda på sjuksköterskors erfarenheter avpatientsäkerheten på akutmottagningar.Metod: Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats hämtade från databasernaCINAHL och PubMed. En innehållsanalys gjordes för att analysera artiklarna.Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar att patientsäkerheten var hotadpå flera områden på akutmottagningarna. Utifrån artiklarna identifierades trehuvudkategorier: organisatoriska faktorer, kommunikation samt erfarenhet ochkompetens hos sjuksköterskan. Under organisatoriska faktorer tillkom även 4underkategorier som var bemanning, arbetsbörda, tidsbrist och platsbrist. Antaletdeltagare varierade mellan sex och 71 sjuksköterskor på akutmottagningar.Konklusion: Att tillsätta mer personal och få fler sjuksköterskor att vilja stannakvar på akutmottagningarna i förhållande till den växande befolkningen och denökade patientmängden skulle kunna leda till att arbetsbelastningen, tidsbristen ochkommunikationsmissar skulle minska. Det kan annars leda till bristandevårdkvalitet, att patientsäkerheten ytterligare hotas och att fler sjuksköterskorinom akutsjukvården väljer att sluta.Background: There are high demands on the nurses who work in an emergencydepartment both knowledge-wise and regarding making decisions. For an acutelyinjured or sick person it can be lifesaving to get the right care on time. One of thenurse's six core competencies is to provide safe care. This means that a nurseshould prevent patients from being at risk to, or suffering damage in health care.Purpose: The purpose of the literature study was to study nurses' experiences ofpatient safety in emergency departments.Method: Ten scientific articles with qualitative approach were taken from thedatabases CINAHL and PubMed. A content analysis was performed to analyzethe articles.Results: The results of this literature study show that patient safety was underthreat in several areas of the emergency departments. Based on the articles, threemain categories were identified: organizational factors, communication andexperience and competence within the nurse. Under organizational factors werealso added 4 subcategories that were staffing, workload, lack of time and lack ofspace. The number of participants ranged from six to 71 nurses in emergencydepartments.Conclusion: Adding more staff and making more nurses want to remain inemergency departments in relation to the growing population and the increase inpatient numbers could lead to a reduction in workload, lack of time andcommunication misses. Otherwise, it may lead to a lack of quality of care, afurther threat to patient safety and that nurses chose to leave the emergencydepartment

" Det kan vara grönt och ha taggar som är mjuka" : Språkstimulerande aktiviteter i utomhusmiljö

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att planera och genomföra språkstimulerande aktiviteter i utomhusmiljö för att se om det främjade barns lärande i språk, samt se vilken roll lärarens arbete hade. Vi planerade och genomförde tio aktiviteter i en förskoleklass och i en årskurs fyra med totalt 32 elever. Aktiviteterna genomfördes i växelverkan mellan inomhusmiljö och utomhusmiljö. De metoder som användes för dokumentation var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning och litteratur. Resultatet visade att utemiljön var en språkstimulerande miljö för eleverna vilket synliggjordes under arbetsprocessen samt i elevernas slutprodukter. De elever som deltog visade ett engagemang och nyfikenhet inför aktiviteterna. Vår slutsats är att vi kommer att använda oss av utemiljön som ett komplement till det traditionella klassrummet eftersom vi anser att det gav både oss och eleverna inspiration. Vi har insett vikten av att våga använda varierande lärandemilj

Trovärdig krisinformation eller sensationsjournalistik? : Diskursanalys av myndigheternas och mediernas information kring pandemiklassificeringen av den nya influensan den 11 juni 2009

Purpose: The purpose with this study is to analyze if the Swedish authorities and media had different ways of discussing the new influenza, in connection with the pandemic classification June 11, 2009. This is the first time an influenza has been classified as a pandemic since the Hongkong-influenza in1968. Methodology: The method used for the study is discourse analysis, aqualitative method that gives the opportunity to study not only what is said, but how things are said. In this thesis, the aim is to study how the image ofthe new influenza is transmitted via the texts. The texts have been analysed based on:- General and underlying themes- Words and concepts used- Persons/sources quoted or referred to- Historical connections/historical backgroundTheoretical perspectives: The study is based on theories about socialconstructionism and discourse analysis. Conclusions: the conclusions drawn from the study show that the media textsare more dramatic and sensational when it comes to describing the newinfluenza. The Swedish authorities have a more fact-based and calming tone towards the public. Within the analyzed material, it is possible to seedifferences between the discourses, also when describing the same themes. Within some themes, resemblances have been identified between the mediadiscourse and the authorithy discourse

Muutokseen varautuminen henkilöstön kehittämisen ja rekrytoinnin avulla

Digitalisaatio tulee muokkamaan pysyvästi työelämäämme. Henkilöstöjohtamisella voidaan varautua muutoksesta selviytymiseen. Henkilöstöjohtamisella turvataan organisaatiossa henkilöstön osaaminen, motivaatio sekä työhyvinvointi. Tässä tutkimuksessa tutkimustehtävänä on tutkia, miten osaamisen uudistamisella voidaan tukea muutokseen varautumista. Tarkastelemme digitalisaation tuomia muutoksia työelämässä, millaisia osaamistarpeita nämä muutokset aiheuttavat sekä miten kohdeorganisaatiossa pyrkii vastaamaan tulevaisuuden osaamistarpeisiin. Tutkimus toteutettiin laadullisena tutkimuksena. Kohdeorganisaationa toimi suuri suomalainen pankkiorganisaatio. Tutkimuksen analyysissä on käytetty teoriaohjaavaa analyysia eli tutkimusta on ohjannut teoreettinen viitekehys. Kohdeorganisaatiosta tunnistettiin digitalisaation tuomia muutoksia yleisesti, henkilöstötyön tasolla ja lisäksi strategisella tasolla. Tunnistimme tulevaisuuden HR-työn muuttuvan liiketoimintakeskeisempään sekä strategisempaan suuntaan. Tulevaisuuden osaamisvaatimuksista löysimme neljä kriittistä metaosaamista: laaja-alainen osaaminen, digiosaaminen, asiakasymmärrys ja innovatiivisuus. Kriittisten metaosaamisien tunnistamisen jälkeen löysimme keinoja, joilla kohdeorganisaatiossa osaamista pyritään uudistamaan. Näitä keinoja ovat koulutus, sisäinen työkierto sekä uuden osaamisen rekrytointi ulkoa. Tutkimuksen johtopäätöksenä voidaan todeta, että muuttuvaan työelämään suhtaudutaan positiivisesti. Digitalisaatio mahdollistaa uusien asioiden oppimista, mutta samalla se edellyttää henkilöstön halukkuutta oman osaamisen laajentamiseen. Osaamisen uudistaminen ei ole tulevaisuudessa pelkästään ylimmän johdon vastuulla, vaan siihen osallistuvat kaikki organisaation työntekijät. Tulevaisuuden henkilöstöammattilaisilta vaaditaan liiketoimintaorientoituneisuutta sekä ymmärrystä strategisuuden tärkeydestä. Rekrytointiosaaminen korostuu, sillä halutaan löytää ja houkutella parhaat tulevaisuuden osaajat organisaatioon. Tähän liittyen myös työantajamielikuvan luomisesta tulee iso osa organisaation rekrytointiprosessia