21 research outputs found

    Är digital valuta det nya guldet?

    Get PDF
    Valutakursrisk har historiskt hanterats med negativt korrelerad eller okorrelerade instrument för att minska den totala risken i en portfölj. Som ett resultat av en integrerad vÀrld har sÄdana instrument blivit allt mer sÀllsynta. RÄvaror sÄsom guld har pÄvisat ett negativt samband och mycket av den bakomliggande teorin i uppsatsen Àr dÀrför starkt relaterad till guldet. Digitala valutor Àr ett nyuppkommet fenomen och ett mycket begrÀnsat omrÄde inom finansiell forskning. Dessa delas vanligtvis in i olika kategorier, dÀribland kryptovalutor, till vilken valuta Bitcoin hör. DÄ kryptovalutornas tekniska konstruktion och marknad liknar varandra Àr Bitcoin representativ för de nyare digitala valutor som har fÄtt allt större utrymme i politiska och mediala sammanhang under senare Är. Det finns uttalade liknelser mellan kryptovalutornas framstÀllningsprocess och guldets utvinningsprocess, men Àven andra likheter. Bitcoin har trots sin korta existens relativt guldet pÄvisat ett negativt samband med vÀxelkurser uttryckta i dollar och kan dÀrmed sÀgas vara en fungerande hedge mot valutakursrisk i dollarn, Àven om uthÄlligheten i detta samband kan ifrÄgasÀttas. Valutan Àr extremt volatil och har Ànnu inte nÄtt stabilitet, vilket kan förklaras av bland annat svÀvande legal status och avsaknaden av institutionell anknytning. Kryptovalutorna har blivit föremÄl för kraftig spekulation och dÀrmed har valutornas vÀrdebevarande funktion komprimerats. Ur detta perspektiv Àr de nya digitala valutorna att betrakta som tillgÄng snarare Àn valuta.Exchange rate risk has historically been dealt with through negatively correlated or uncorrelated instruments in order to reduce the overall risk in a portfolio. As a result of an integrated world, such instruments have become increasingly rare. Commodities such as gold have demonstrated a negative relationship, therefore much of the underlying theory in this thesis is strongly related to gold. Digital currencies are a new phenomenon and a very limited area within financial research. These currencies are usually divided into different categories, with cryptocurrencies being one of them, to which the currency Bitcoin belongs. Since the technical construction and market of cryptocurrencies are similar to one another, Bitcoin is considered to be representative of these newer digital currencies, which have frequently appeared in political contexts and media as of late. There is an evident likeness between the process of cryptocurrency creation and gold extraction, amongst other similiarities between these two. The Bitcoin has, in spite of is short existence relative to gold, demonstrated a negative relationship with exchange rates expressed in dollars, and can through this be said to be an effective hedge against the dollar, although the dependability of this relationship is questionable. The currency is extremely volatile and has not yet reached stability, which can partly be explained by its floating legal status and the lack of institutional connection. Cryptocurrencies have been subjected to much speculation and thus the value conservative feature of these currencies has been reduced. From this perspective, new digital currencies should be regarded as assets rather than currencies

    Hur smÀrta erfars i samband med venösa bensÄr : En litteraturbaserad studie av kvalitativa artiklar

    No full text
    Personer med venösa bensĂ„r Ă€r en lĂ„gprioriterad patientgrupp. Tidigare trodde man att dessa sĂ„r inte var smĂ€rtsamma, vilket visat sig vara fel. Patienterna finns bĂ„de inom öppen och sluten vĂ„rd och Ă€r ofta över 65 Ă„r dvs. en Ă„ldersgrupp som ökar. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att lyfta fram denna grupp och belysa deras upplevelse av smĂ€rta. Uppsatsens syfte Ă€r att belysa smĂ€rta och dess konsekvenser i samband med venösa bensĂ„r för att pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kunna bemöta dessa patienters lidande.En litteraturbaserad analys av kvalitativa artiklar gjordes dĂ€r Evans (2003) analysmodell anvĂ€ndes. Resultatet presenteras som fem teman: smĂ€rtan som huvudproblem, smĂ€rtan som ett tecken, smĂ€rtans karaktĂ€rsdrag, faktorer som pĂ„verkar smĂ€rtan samt konsekvenser av smĂ€rtan. Diskussionen behandlar metod och resultat. I resultatdiskussionen framkommer att smĂ€rtan Ă€r dominerande för patienter med venösa bensĂ„r. VĂ„rdens fokus behöver förĂ€ndras till en mera holistisk vĂ„rd. Det viktigaste Ă€r att lyssna till patienten och utgĂ„ frĂ„n dennes behov. Riktlinjer för vĂ„rden behöver utformas och en ökad kompetens hos dem som vĂ„rdar samt god information och stöttning till patienterna Ă€r av största vikt. Ett samarbete Ă€r viktigt mellan vĂ„rdare och patient, samt mellan olika yrkeskategorier som finns runt vĂ„rdtagaren. Ämne till vidare studier och forskning kan vara att finna var hindren till god smĂ€rtlindring finns, att belysa vĂ„rden ur ett sjuksköterskeperspektiv samt att se samband mellan sĂ„rlĂ€kning och smĂ€rtlindring. Slutligen: Patienten i centrum - men vi alla tillsammans ska hjĂ€lpas Ă„t mot mĂ„let – en god omvĂ„rdnad med lindring av det lidande som det innebĂ€r att ha venösa bensĂ„r.Program: FristĂ„ende kursUppsatsnivĂ„: C</p

    VÄrdande och lÀrande sammanflÀtas i genuina möten : erfarenheter, förutsÀttningar och ansvar pÄ utbildningsvÄrdavdelning

    No full text
    Aim The overall aim of this thesis is to create knowledge about caring and learning as an intertwining phenomenon at a Dedicated Education Unit and how it can be developed. Approach and method A lifeworld approach, based on the phenomenological philosophies foremost derived from Husserl and Merleau-Ponty was used and carried out in lifeworld interviews and with meaning-oriented analysis in accordance with reflective lifeworld research. The participants were: 13 student nurses (study I), 11 patients (study II), 8 supervisors (study III) all from the same DEU in orthopedic care and 10 managers from various DEUs (study IV). Main findings Intertwined caring and learning is most evident in genuine encounters between students and patients, supported by supervisors and managers. The intertwining is created in appealing challenges where students feel safe and ready. In the encounter with the patient they gain a sense of the whole where they can find their personal style. Patients, who feel invited to participate, could describe the encounter with students as genuine and a new dimension in nursing care. These encounters are characterized by closeness, thoroughness, accessibility, acknowledgement and sensitivity. When the encounter is less genuine, supervisors constitute an essential support for stabilizing the care.  Supervisors constantly move in order to either stay close to or stand back, adjusting to the students’ and patients’ needs. Their demanding task as reflective supervisors requires pauses in order to maintain motivation. The managers’ daily struggle in a stressful and challenging reality is influenced by them either having or taking responsibility. Differences in approaches are shown in terms of more or less involvement and commitment in caring environment and educational issues.  Conclusions Genuine encounters are characterized by the core of both caring and learning and will thereby benefit both the students and the patients. Identifying and supporting genuine encounters is necessary for students, supervisors and managers. It is time to find ways to develop a unified view of how caring and learning can be intertwined.

    Vem skyddas av smittskyddslagen - En kvalitativ studie om smittskyddslagens konsekvenser för HIV-positiva

    No full text
    There is an ongoing debate in Sweden about the Communicable Disease Act and if it should be modified because of the negative impact it has on HIV-infected people. The law is said to be counterproductive and does not protect the general public against the infection. The Swedish Communicable Diseases Act is unique because it places all the responsibility on the infected person and they must give their new sexual contacts information about their HIV-status. The Act is also said to be stigmatizing and labeling HIV-positive people. My purpose of this study was to determine the impact that the Communicable Disease Act has on HIV-positive and to see if the Act is able to stop HIV from spreading. I also asked myself the question if the Communicable Disease Act had an impact on the contact between HIV-positive and health professionals. To examine this, I have interviewed six people who have contact with HIV-positives in their work. I have been using semi-structured interviews that I have recorded and then transcribed the material. In my empirical analysis I used the labeling theory and stigma. I have reached the conclusions that the law is limiting HIV-infected people in their everyday lives, particularly sexually. The Communicable Diseases Act prevent an open and honest communication between the health professionals (mainly medical social workers) which leads to that behavior that can spread the infection is not talked about. The Act may be needed but the unilateral responsibility does not seem to reduce the spread of the infection

    LÀgga pussel och se helhetsbilden : Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en pÄfrestande situation

    No full text
    Att arbeta inom ambulanssjukvĂ„rd innebĂ€r att dagligen utsĂ€ttas för pĂ„frestandesituationer. Vissa utav situationerna kan beröra pĂ„ ett sĂ€rskilt sĂ€tt och inverka negativtpĂ„ hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. Tidigare forskning har visat att ambulanspersonal kanuppvisa symtom som posttraumatisk stress och överdriven kĂ€nslosamhet efter enpĂ„frestande situation. Ökad kunskap om hur ambulanspersonal upplever och hanterarpĂ„frestande situationer i efterhand kan frĂ€mja upptĂ€ckt av tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt förbearbetning av situationerna. Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur ambulanspersonalupplever och hanterar pĂ„frestande situationer i efterhand. En kvalitativ intervjustudiegenomfördes för att fĂ„ svar pĂ„ syftet. Åtta intervjuer med ambulanspersonal gjordes pĂ„tvĂ„ ambulansstationer i vĂ€stra Sverige. En kvalitativ innehĂ„llsanalys tillĂ€mpades för attanalysera intervjutexterna. Det framkom i resultatet att ambulanspersonal upplevde ettillabefinnande efter en pĂ„frestande situation. Det fanns behov av att hanteraillabefinnandet dĂ„ det kunde finnas kvar och ge en livspĂ„verkan. Ett av de viktigastetillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tten för att hantera en pĂ„frestande situation var samtal med bĂ„de kollegoroch professionella inom ambulanssjukvĂ„rd. Samtalet gav en förstĂ„else och pĂ„ sĂ„ viskunde hĂ€ndelsen bearbetas i efterhand. VĂ€gen till vĂ€lbefinnande hos ambulanspersonaltycks gĂ„ genom andra. Hanteringen bör ske genom samtal dĂ„ ambulanspersonal uttrycktatt det Ă€r den huvudsakliga delen i bearbetningen. Det finns risk att personer som mĂ„rpsykiskt dĂ„ligt inte uppmĂ€rksammas efter en pĂ„frestande situation. Det skulle kunnaförebyggas med hjĂ€lp av regelbundna uppföljningar av ambulanspersonalensvĂ€lmĂ„ende, exempelvis i form av bestĂ€mda samtalstrĂ€ffar.Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvĂ„r

    En undersökning över elevers vanor att göra lÀxor - med fokus pÄ tid

    No full text
    Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra vilka vanor eleverna i tvÄ skolor med avsevÀrda skillnader i studieresultat har nÀr det gÀller lÀxlÀsning. Eleverna vi tillfrÄgat gÄr i Ärskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkÀtstudie undersöks vad som pÄverkar elevernas lÀxlÀsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkÀter av 130 möjliga. UtifrÄn nationell och internationell forskning analyseras frÄgestÀllningen om vilka lÀxvanor eleverna i de tvÄ skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst pÄverkan pÄ elevernas lÀxlÀsning. Vi tittar bl.a. pÄ vilken pÄverkan instÀllning till lÀxor och fortsatta studier har i förhÄllande till lÀxorna. Vi har kommit fram till att tiden för lÀxlÀsning Àr vÀldigt lika mellan skolorna samt att variablerna boende, etnicitet och lÀxhjÀlp frÄn skolan, inte har nÄgon pÄverkan pÄ lÀxlÀsningstiden. Kön, antalet lÀxor, hjÀlp hemifrÄn, instÀllningen till lÀxor och val av gymnasielinje pÄverkar dÀremot den tid som anvÀnds till lÀxor

    En undersökning över elevers vanor att göra lÀxor - med fokus pÄ tid

    No full text
    Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra vilka vanor eleverna i tvÄ skolor med avsevÀrda skillnader i studieresultat har nÀr det gÀller lÀxlÀsning. Eleverna vi tillfrÄgat gÄr i Ärskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkÀtstudie undersöks vad som pÄverkar elevernas lÀxlÀsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkÀter av 130 möjliga. UtifrÄn nationell och internationell forskning analyseras frÄgestÀllningen om vilka lÀxvanor eleverna i de tvÄ skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst pÄverkan pÄ elevernas lÀxlÀsning. Vi tittar bl.a. pÄ vilken pÄverkan instÀllning till lÀxor och fortsatta studier har i förhÄllande till lÀxorna. Vi har kommit fram till att tiden för lÀxlÀsning Àr vÀldigt lika mellan skolorna samt att variablerna boende, etnicitet och lÀxhjÀlp frÄn skolan, inte har nÄgon pÄverkan pÄ lÀxlÀsningstiden. Kön, antalet lÀxor, hjÀlp hemifrÄn, instÀllningen till lÀxor och val av gymnasielinje pÄverkar dÀremot den tid som anvÀnds till lÀxor

    Knowledge for Caring Science– Directions and Options

    No full text
    This research aims to deepen knowledge whether caring and learning are an intertwined phenomenon in Dedicated Educational Units (DEU). The context is psychiatric and orthopaedic care, and the research is based on caring science.The research question is this: What characterizes the relationship between caring and learning in a DEU? This will be illuminated from three perspectives; the student, supervisor and patient perspectives.The question for the student is this: What is it like to learn the nursing profession by caring for patients on a DEU? The question for the supervisor is this: What is it like to supervise nursing students on a DEU? And the final question is directed at the patient: What is it like to be cared for by nursing students in a DEU?The underpinning philosophical and theoretical perspectives are lifeworld theory, caring science and its didactics.The aim of this project is to develop a supervision model that views caring and learning as an intertwined concept with the potential to support students‟ learning processes as well as patients‟ caring processes
    corecore