Variation of growth and phenology traits in poplars planted in clonal trials in Northern Europe-implications for breeding

The increased demand for wood to replace oil-based products with renewable products has lifted focus to the Baltic Sea region where the environment is favorable for woody biomass growth. The aim of this study was to estimate broad-sense heritabilities and genotype-by-environment (GxE) interactions in growth and phenology traits in six climatically different regions in Sweden and the Baltics. We tested the hypothesis that both bud burst and bud set have a significant effect on the early growth of selected poplar clones in Northern Europe. Provenance hybrids of Populus trichocarpa adapted to the Northern European climate were compared to reference clones with adaptation to the Central European climate. The volume index of stemwood was under low to medium genetic control with heritabilities from 0.22 to 0.75. Heritabilities for phenology traits varied between 0.31 and 0.91. Locally chosen elite clones were identified. GxE interactions were analyzed using pairwise comparisons of the trials. Three different breeding zones for poplars between the latitudes of 55 degrees N and 60 degrees N in the Baltic Sea Region were outlined. The studied provenance hybrids with origin from North America offer a great possibility to broaden the area with commercial poplar plantations in Northern Europe and further improve the collection of commercial clones to match local climates. We conclude that phenology is an important selection criterion after growth

Optimized utilization of Salix-Perspectives for the genetic improvement toward sustainable biofuel value chains

Bioenergy will be one of the most important renewable energy sources in the conversion from fossil fuels to bio-based products. Short rotation coppice Salix could be a key player in this conversion since Salix has rapid growth, positive energy balance, easy to manage cultivation system with vegetative propagation of plant material and multiple harvests from the same plantation. The aim of the present paper is to provide an overview of the main challenges and key issues in willow genetic improvement toward sustainable biofuel value chains. Primarily based on results from the research project "Optimized Utilization of Salix" (OPTUS), the influence of Salix wood quality on the potential for biofuel use is discussed, followed by issues related to the conversion of Salix biomass into liquid and gaseous transportation fuels. Thereafter, the studies address genotypic influence on soil carbon sequestration in Salix plantations, as well as on soil carbon dynamics and climate change impacts. Finally, the opportunities for plant breeding are discussed using willow as a resource for sustainable biofuel production. Substantial phenotypic and genotypic variation was reported for different wood quality traits important in biological (i.e., enzymatic and anaerobic) and thermochemical conversion processes, which is a prerequisite for plant breeding. Furthermore, different Salix genotypes can affect soil carbon sequestration variably, and life cycle assessment illustrates that these differences can result in different climate mitigation potential depending on genotype. Thus, the potential of Salix plantations for sustainable biomass production and its conversion into biofuels is shown. Large genetic variation in various wood and biomass traits, important for different conversion processes and carbon sequestration, provides opportunities to enhance the sustainability of the production system via plant breeding. This includes new breeding targets in addition to traditional targets for high yield to improve biomass quality and carbon sequestration potential

Lekens betydelse för lärandet - En undersökning om pedagogers medvetenhet om le- kens betydelse för lärandet i förskolan.

Syfte: Denna studies syfte är att försöka tydliggöra sambandet mellan lek och lärande, att visa på pedagogens betydelse i leken och lärandet, skapa en uppfattning om hur pedagoger kan tillva- rata leken (leksituationer) och använda sig av leken i ett lärande syfte samt att se hur några pedagoger idag ser på lek och lärande med hjälp av intervjuer. Frågeställningar: · Hur anser pedagogerna att barn lär sig genom lek? Leder alla lekar till lärande? Hur? · Hur ser pedagogerna på lek och lärande? · Hur tar pedagoger vara på barns lek i förskolan för att utveckla deras kunskaper? Metod: Vi har i vårt arbete använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi gjort tio stycken intervjuer med pedagoger i förskolan, varav två stycken är pilotintervjuer för att testa våra frågor. Intervjuerna utfördes enskilt och vi använde oss av diktafon (bandspelare). Resultat: Utifrån vårt resultat framgick det att pedagogerna i vår studie är medvetna om lekens betydel- se för lärandet. De kopplar definitivt samman lek och lärande, att lek är det viktigaste sättet som barn lär sig på. Dem vill delta mer i barnens lek och anledningen till att de inte gör detta i den utsträckning de vill beror bl.a. på tidsbrist. Pedagogerna tar tillvara på leken genom att hjälpa barn in i lekar, försöker spinna vidare på leken för att barnen ska ta ett steg längre i sin utveckling. Det viktigaste som pedagogerna anser att barnen i förskolan behöver lära sig är det sociala beteendet och att barnen lär sig genom att testa och pröva samt i samspel med andra

Evaluation of screening procedures at Region Halland hospital of antibiotic resistant bacteria after receiving or work in healthcare abroad

Introduktion Antibiotikaresistens är ett av de stora globala hälsohoten. Efter vård utomlands eller arbete i vård utomlands finns en högre risk för bärarskap av multiresistenta bakterier (MRB), det upptäcks med till exempel screening. Syfte Att utvärdera Region Hallands screeningsriktlinjer rörande MRB för eventuella framtida justeringar. Vilka fynd av MRB, tidsintervallet mellan vård eller arbete i vård utomlands och screening samt vilka länder berörs? Metod Kvantitativ studie som retrospektivt granskat 244 mikrobiologiska screeningar utförda under 180801–190731 på Region Hallands sjukhus. Chi-två (X2) analys samt Odds Ratio (OR) med 95 % konfidensintervall (95% KI ) genomfördes. Signifikansnivå p<0.05 och statistikprogram, SPSS användes. Resultat I gruppen vård utomlands eller arbete i vård utomlands var MRB fynden i Norden: 0 positiva och 13 negativa, övriga Europa: 21 positiva och 73 negativa och utanför Europa: 22 positiva och 26 negativa. Ingen skillnad sågs i hur lång tid som gått mellan vård utomlands eller arbetet i vård utomlands och utförd screening i Sverige, men det var en signifikant högre risk att bli bärare av MRB efter vård utomlands eller arbete i vård utanför Europa jämfört med i Europa. Slutsats Få vetenskapliga studier finns och mer forskning behövs om tidsintervall för screening efter vård eller arbete i vården utomlands. Denna pilotundersökning kan med försiktighet tolkas att Region Halland tidsintervall 12 månader bör kvarstå. Att screena för MRB kan ses som en viktig del i Sveriges ökade beredskap samt kapacitet att upptäcka och hantera utbrott av sjukdomar

Psychosocial factors in patients with lumbar disc herniation : enhancing postoperative outcome by the identifiction of predictive factors and optimised physiotherapy

Psychosocial factors have been advanced as an explanation for the development of chronic disability in 20 to 30% of patients treated by lumbar disc surgery. Aims: The overall aim of this thesis was to study the role of psychosocial factors in patients undergoing first-time lumbar disc surgery in relation to the outcome of both surgery and subsequent physiotherapy. Methods: Sixty-nine patients with lumbar disc herniation undergoing first-time disc surgery participated in the studies; in addition, Study I included 162 knee patients for comparison. Psychosocial factors were assessed preoperatively, as was the activation of the physiological stress response system. Pain, disabil-ity and quality of life were assessed before, and 3 and 12 months after surgery. Coping and kinesiophobia were analysed before and one year after surgery. The results of two different postoperative training programmes were compared. Results: There were no differences between disc and knee patients regarding the presence of psychosocial stress factors preoperatively (Study I). Disc patients with low diurnal cortisol variability had lower physical function, perceived fewer possibilities to influence their pain and were more prone to catastrophise than patients with high diurnal cortisol variability (Study II). The results of clinic-based physiotherapy and home training did not differ regarding postoperative disability and pain 3 months after surgery. The home-based group had less pain and higher quality of life in comparison to the clinic-based group 12 months after surgery (Study III). Patients’ expectations of returning to work could best predict pain, disability, quality of life and sick leave one year after surgery (Study IV). Psychosocial factors were only weakly asso-ciated to pain, disability, quality of life and sick leave preoperatively. However, these associations were stronger in patients with residual pain one year after surgery. Conclusion: Psychosocial factors and, in particular, patients’ expectations regarding outcome are associated with the results of lumbar disc surgery. Assessing psychosocial factors preoperatively and developing an active home training programme after surgery could create options leading to better results for these patients

Anestesisjuksköterskans erfarenhet vid svår intubation : En intervjustudie

Innan anestesisjuksköterskan intuberar en patient i samband med operation verifieras den preoperativa bedömning, som ofta utförs av anestesiläkare. När endotrackealtuben inte placerats på rätt plats i trackea efter två till tre intubationsförsök med bästa möjliga förutsättningar, beskrivs den som svår. Anestesisjuksköterskan bör vara tydlig, respektfull och konkret i sin kommunikation, då detta främjar relationer och samarbete med kollegor i dessa situationer. Det är även viktigt att vara professionell och ta sitt personliga, etiska ansvar för att bevara sin kompetens inom anestesi. Anestesisjuksköterskan kan uppleva den svåra intubationen på olika sätt och syftet med denna studie var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter vid svår intubation. En kvalitativ intervjustudie där sex anestesisjuksköterskor intervjuades och där innehållsanalys användes, utgjorde metod i denna studie. I resultatet framkom att; Anestesisjuksköterskan måste anpassa sig för att bevara kontrollen, som övergripande tema. Anestesisjuksköterskan ska ta kontroll när en svår intubation uppstår och sträva efter ett professionellt och flexibelt förhållningssätt gentemot patient och personal. Genom noggrann planering skapas säkerhet för patienten. En svår intubation kan bero på anatomiska svårigheter hos patienten, där anestesisjuksköterskan känner ett krav på sig att lyckas intubera. Detta kunde leda till glädje, besvikelse, förvirring eller stress. En välformulerad kommunikation från anestesisjuksköterskan är viktig för att övrig personal ska förstå vad som förmedlas. Det är även viktigt med ett fungerande samarbetet med övrig personal för att de ska få förståelse för vad en svår intubation innebär. Bra rutiner, riktlinjer och noggrann preoperativ bedömning leder till att anestesisjuksköterskan känner sig trygg och bättre förberedd på att lyckas intubera. Detta kan bidra till ökad patientsäkerhet.Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvår

Anestesisjuksköterskans erfarenhet vid svår intubation : En intervjustudie

Innan anestesisjuksköterskan intuberar en patient i samband med operation verifieras den preoperativa bedömning, som ofta utförs av anestesiläkare. När endotrackealtuben inte placerats på rätt plats i trackea efter två till tre intubationsförsök med bästa möjliga förutsättningar, beskrivs den som svår. Anestesisjuksköterskan bör vara tydlig, respektfull och konkret i sin kommunikation, då detta främjar relationer och samarbete med kollegor i dessa situationer. Det är även viktigt att vara professionell och ta sitt personliga, etiska ansvar för att bevara sin kompetens inom anestesi. Anestesisjuksköterskan kan uppleva den svåra intubationen på olika sätt och syftet med denna studie var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter vid svår intubation. En kvalitativ intervjustudie där sex anestesisjuksköterskor intervjuades och där innehållsanalys användes, utgjorde metod i denna studie. I resultatet framkom att; Anestesisjuksköterskan måste anpassa sig för att bevara kontrollen, som övergripande tema. Anestesisjuksköterskan ska ta kontroll när en svår intubation uppstår och sträva efter ett professionellt och flexibelt förhållningssätt gentemot patient och personal. Genom noggrann planering skapas säkerhet för patienten. En svår intubation kan bero på anatomiska svårigheter hos patienten, där anestesisjuksköterskan känner ett krav på sig att lyckas intubera. Detta kunde leda till glädje, besvikelse, förvirring eller stress. En välformulerad kommunikation från anestesisjuksköterskan är viktig för att övrig personal ska förstå vad som förmedlas. Det är även viktigt med ett fungerande samarbetet med övrig personal för att de ska få förståelse för vad en svår intubation innebär. Bra rutiner, riktlinjer och noggrann preoperativ bedömning leder till att anestesisjuksköterskan känner sig trygg och bättre förberedd på att lyckas intubera. Detta kan bidra till ökad patientsäkerhet.Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvår

The Star Excursion Balance Test : Criterion and divergent validity on patients with femoral acetabular impingement

Background A valid functional test, evaluating dynamic balance control, might be valuable clinic tool for evaluation of treatment outcome on patients with femoral acetabular impingement (FAI). Objectives The aim of this study was to evaluate criterion and divergent validity of the Star Excursion Balance Test (SEBT) on patients with bilateral FAI- changes, with unilateral clinical symptoms. Method In this cross sectional correlational and comparative study fifteen patients with bilateral FAI with unilateral symptoms and 15 controls participated. Criterion validity was determined by analysing agreement between SEBT and The Copenhagen Hip and Groin Outcome Score (HAGOS), The Hip Sports Activity Scale (HSAS), pain and leg strength on FAI patients. Divergent validity was determined by comparing SEBT on FAI patients with controls and by comparing SEBT on patient's symptomatic and asymptomatic hips. Results/findings SEBT posterolateral and posteromedial direction had high criterion validity in relation to HAGOS subscale pain intensity and symptoms (rs = 0.75, p = 0.001, respectively rs = 0.70, p = 0.004). Criterion validity was low in relation to HAGOS subscales sports, recreation, participation in physical activity and quality of life. SEBT in the posterolateral and posteromedial direction had good divergent validity (p = 0.006, respectively p = 0.001) and in the posterolateral direction SEBT could differentiate between patient's symptomatic and asymptomatic hip (p = 0.005). Conclusions SEBT in posterolateral and posteromedial direction has good criterion validity in relation to pain and other symptoms. In the posterolateral and posteromedial direction SEBT also had divergent validity. Clinically it is recommended to combine SEBT in the posterolateral and posteromedial direction with other measurements on patients with FAI