41 research outputs found

    Instructions on Small Screens : Analysing the Multimodality of Technical Communication Through a Design Experiment

    Get PDF
    Tässä tutkielmassa analysoin teknisen viestinnän multimodaalisuutta kokeellisen suunnittelun avulla. Kokeessani suunnittelen ja konvertoin älylasien pienelle näytölle kolme lyhyttä KONE Oyj:n asennus- ja huolto-ohjetta. Vaikka käytän kokeessani älylaseja, tutkimuksen näyttö voisi periaatteessa olla mikä tahansa pieni näyttö, esimerkiksi älypuhelin tai älykello, jonka ajantasainen sisältö on teoriassa helpommin kuljetettavissa mukana kuin paperille tulostettu perinteinen PDF-ohje. Konvertoin ohjeet käyttäen kahta teoriaa: visuaaliset ohjeet (Gattullo et al. 2019) ja minimalismiheuristiikka (van der Meij ja Carroll, 1998). Ymmärtääkseni paremmin ohjeiden koko käyttökontekstia, rakennan konversioiden testaamiseen yhteistyönä KONE Oyj:ssä käyttäjätestiympäristön simuloimaan ammattimaista hissin asennus- ja huoltoympäristöä. Vaikka nykytekniikka mahdollistaa digitaalisten, pienten näyttöjen käytön, ohjeiden tarkoitus ei muutu: niiden pitää ymmärrettävästi auttaa lukijaa suorittamaan tehtävänsä. Täten konversio- ja suunnitteluteorioiden vastapainoksi multimodaalisuuden teoriat (esimerkiksi, Bateman, Wildfeuer ja Hiippala, 2017) auttavat analysoimaan konversioiden ymmärrettävyyden eroja systemaattisesti. Käytän tutkielmassani multimodaalisuuden teorioita ymmärtääkseni konversioiden vaikutukset ohjeiden ymmärrettävyyteen. Multimodaalisuuden teorioiden avulla tunnistan ohjeiden käyttötilanteen, käytetyn median (älylasit) ominaisuudet, sekä rajaan varsinaiseksi tutkimuskohteekseni konvertoiduilta ohjenäytöiltä tunnistamani semioottiset moodit ja niiden vaikutukset konvertoitujen ohjeiden ymmärtämiseen. Johtopäätöksinä esitän, ettei yksittäisiä konvertoituja ohjenäyttöjä tutkimalla synny mimimalismiheuristiikan osalta ymmärrettävyyden kannalta merkittäviä eroja lähtötilanteen PDF-ohjeeseen nähden, lukuun ottamatta muutamien helposti pääteltävien kohtien poisjättämistä. Yleisesti ottaen molemmissa konversioissa älylaseille siirtyy multimodaalisesti samankaltainen, kaksiulotteista sivunäkymää hyödyntävä ohje kuin lähtötilanteen PDF. Koska toinen tutkimani teoria, visuaaliset ohjeet, perustuvat verbien korvaamiseen symboleilla, symbolien ymmärrettävyys korostuu merkittävänä erona visuaalisten ohjeiden käytettävyydessä. Johtopäätöksiä selventää, etten hyödynnä älylasien kaikkia ilmaisukeinoja, kuten liikkuvaa kuvaa ja ääntä, koska kokeessani huomioin kustannustehokkaan, teollisten ohjeiden tuotantoprosessin. Lopuksi ehdotan erityisesti teknisen viestinnän viitekehyksessä jatkotutkimuksen aiheiksi uusien digitaalisten medioiden kaikkien ominaisuuksien ja niiden multimodaalisten käyttötilanteiden tutkimista ja hyödyntämistä, pienien näyttöjen sisällöntuotannon standardisoinnin tutkimista ja kehitystä, sekä symbolien ymmärrettävyyden tutkimista

    EFFECT OF POLYMER ADSORPTION ON CELLULOSE NANOFIBRIL WATER BINDING CAPACITY AND AGGREGATION

    Get PDF
    Polymer adsorption on cellulose nanofibrils and the effect on nanofibril water binding capacity were studied using cellulose nanofibril films together with quartz crystal microbalance with dissipation (QCM-D) and surface plasmon resonance (SPR). The experiments were performed in the immersed state, and special attention was paid to the effect of polymer properties on the water content and viscoelastic properties of the polymer/fibril layer. The dry mass of the adsorbed polymers was determined using SPR. The type of the adsorbed polymer strongly affected the water content and viscoelastic properties of the nanofibril film. The adsorption of a highly charged flocculating polymer, PDADMAC, caused dehydration of the film, which was also detected as nanofibril film stiffening. The adsorption of xyloglucan introduced a dispersing effect to the nanofibril film, which was detected as a loosening and softening of the nanofibril/polymer layer. A dispersing effect was also achieved with carboxymethyl cellulose (CMC), but CMC did not adsorb irreversibly on the nanofibril surfaces. In addition to the nanofibril film studies, the effect of polymer adsorption on cellulose nanofibril suspension aggregation was demonstrated using confocal laser scanning microscopy (CLSM). Xyloglucan was shown to open the nanofibril aggregate structures and act as a dispersing agent, whereas the other polymers studied did not have as significant an effect on aggregation

    Virus-specific capping of tobacco mosaic virus RNA: methylation of GTP prior to formation of covalent complex p126-m7GMP

    Get PDF
    AbstractIn capping cellular mRNAs, a covalent GMP-enzyme intermediate leads to formation of G(5′)ppp(5′)N at the 5′ end of the RNA, which is modified by methylation catalyzed by guanine-7-methyltransferase. Here we show that isolated membranes from tobacco mosaic virus (TMV)-infected plant or insect cells expressing TMV replicase protein p126, synthesized m7GTP using S-adenosylmethionine (AdoMet) as the methyl donor, and catalyzed the formation of a covalent guanylate-p126 complex in the presence of AdoMet. The methyl group from AdoMet was incorporated into p126, suggesting that the complex consisted of m7GMP-p126. Thus, TMV and alphaviruses, despite their evolutionary distance, share the same virus-specific capping mechanism

    Obatoclax Inhibits Alphavirus Membrane Fusion by Neutralizing the Acidic Environment of Endocytic Compartments

    Get PDF
    As new pathogenic viruses continue to emerge, it is paramount to have intervention strategies that target a common denominator in these pathogens. The fusion of viral and cellular membranes during viral entry is one such process that is used by many pathogenic viruses, including chikungunya virus, West Nile virus, and influenza virus. Obatoclax, a small-molecule antagonist of the Bcl-2 family of proteins, was previously determined to have activity against influenza A virus and also Sindbis virus. Here, we report it to be active against alphaviruses, like chikungunya virus (50% effective concentration [EC50] = 0.03 mu M) and Semliki Forest virus (SFV; EC50 = 0.11 mu M). Obatoclax inhibited viral entry processes in an SFV temperaturesensitive mutant entry assay. A neutral red retention assay revealed that obatoclax induces the rapid neutralization of the acidic environment of endolysosomal vesicles and thereby most likely inhibits viral fusion. Characterization of escape mutants revealed that the L369I mutation in the SFV E1 fusion protein was sufficient to confer partial resistance against obatoclax. Other inhibitors that target the Bcl-2 family of antiapoptotic proteins inhibited neither viral entry nor endolysosomal acidification, suggesting that the antiviral mechanism of obatoclax does not depend on its anticancer targets. Obatoclax inhibited the growth of flaviviruses, like Zika virus, West Nile virus, and yellow fever virus, which require low pH for fusion, but not that of pH-independent picornaviruses, like coxsackievirus A9, echovirus 6, and echovirus 7. In conclusion, obatoclax is a novel inhibitor of endosomal acidification that prevents viral fusion and that could be pursued as a potential broad-spectrum antiviral candidate.Peer reviewe

    Lypsylehmät sopeutuivat hyvin siirtoon parsinavetasta automaattiseen lypsyjärjestelmään

    Get PDF
    Tutkimuksessa tarkasteltiin lypsylehmien yksilöllistä sopeutumista siirryttäessä suoraan parsinavetastapihaton automaattiseen lypsyjärjestelmään. Tutkimus toteutettiin tapaustutkimuksena lämminpihatossakevään ja syksyn 2004 välisenä aikana sekä kyselytutkimuksena 16 tilalle, jotka olivat siirtyneetsuoraan parsinavetasta automaattiseen lypsyjärjestelmään. Suurin osa lehmistä tottui nopeasti uuteenlypsyjärjestelmään. Lehmien totuttamiseen tarvittiin jonkun verran ylimääräistä työtä kahdenensimmäisen viikon aikana siirron jälkeen. Työ oli lähinnä lehmien ajamista robotille.TapaustutkimusTapaustutkimuksessa 28 ayshire lehmää siirrettiin suoraan parsinavetasta pihattoon ja robottilypsyyn.Pihattoon siirrettyjen lehmien annettiin ensin tutustua rauhassa uuteen ympäristöön. Totutettaessalehmiä robotille houkutusrehua oli jatkuvasti tarjolla. Tarvittaessa lehmiä ajettiin, vedettiin jatyönnettiin robotille. Lehmien käyttäytymistä tarkkailtiin suoralla seurannalla (focal sampling) niidenmennessä robotille kahdeksalla lypsykerralla neljän päivän ajan. Pelkkiä robotin läpikulkukertoja eihuomioitu laskennassa.Kaksikymmentä lehmää käyttäytyi rauhallisesti ja pelottomasti heti ensimmäisestä robotillakäyntikerrasta lähtien. Kuudennella lypsykerralla kirjattiin havainnot 18 lehmästä, joista yhtä vaillekaikki kulkivat robotille joko aivan itsenäisesti tai vaativat vain vähäistä ajamista. Kaksi viikkoarobotin käyttöönoton jälkeen kaikki lehmät kävivät robotilla ilman ajamistaKyselytutkimusKyselytutkimus tehtiin 16 tilalle, jotka olivat siirtyneet suoraan parsinavetasta automaattiseenlypsyjärjestelmään. Kyselytutkimus tuki tapaustutkimuksen havaintoja. Vastausten mukaan lehmätsuhtautuivat lypsyrobottiin uteliaasti. Parsinavetasta automaattiseen lypsyjärjestelmään siirryttäessä80 % lehmistä tottui uuteen järjestelmään helposti.Lehmiä oli totutettu lypsyrobottiin ajamalla (11 tilaa), rehulla houkuttelemalla (7), vetämällä (3)ja jollakin muulla tavalla (5). Muita tapoja olivat lehmän työntäminen lypsyrobottiin sekä lehmienvieminen navettaan ennen lypsyrobotin käyttöönottoa. Yhdellä tilalla lehmiä totutettiin pyyhkimälläniiden utareita lypsypyyhkeellä ennen robottilypsyä, jotta lehmällä olisi lypsytapahtumassa jotaintuttua. Useilla tiloilla käytettiin useita totutustapoja yhtäaikaisesti, jotta tottuminen nopeutuisi.Ensikoiden ja vanhempien lehmien tottumisessa robottiin ei ollut vastausten mukaan suuria eroja. Yksitai useampi lehmä poistettiin joka toisella tilalla automaattiseen lypsyjärjestelmään siirryttäessä.Yleisin poiston syy oli matala, robottiin sopimaton utarerakenne

    Kosteus- ja mikrobivaurioituneiden rakennusten korjaus

    Get PDF
    Kosteus- ja mikrobivaurioituneiden rakennusten korjausta käsittelevässä oppaassa tarkastellaan korjaushankkeen vaiheita, korjaussuunnittelua ja aiheeseen liittyvää lainsäädäntöä. Käytössä olevia korjausmenetelmien ja niiden valintaan vaikuttavien tekijöiden käsittelyn lisäksi oppaassa esitetään yksityiskohtaisempia korjausperiaatteita periaateratkaisujen kautta. Oppaassa käydään läpi myös laadunvarmistusmenetelmiä sekä korjausten onnistumisen seurannassa käytössä olevia työkaluja ja menetelmiä. Kosteus- ja mikrobivaurioihin liittyvissä korjaushankkeissa voidaan parantaa myös rakennuksen energiatehokkuutta, jolloin on tärkeää varmistua siitä, että korjattu ja mahdollisesti lisälämmöneristetty rakenne on toimenpiteiden jälkeen rakennusfysikaalisesti toimiva. Oppaassa esitetyt ratkaisut ovat periaateratkaisuja, joiden antamien tietojen avulla korjaussuunnittelija voi laatia yksityiskohtaiset suunnitelmat aina kuhunkin korjaushankkeeseen soveltuviksi ottaen huomioon rakennuksen, rakennusosien ja taloteknisten järjestelmien yksityiskohdat ja erityispiirteet. Periaateratkaisuja ei ole tarkoitettu käytettäväksi sellaisenaan korjaussuunnittelussa. Sisäilmaongelmat ja niistä seuraavat terveyshaitat ovat usein varsin monimutkainen kokonaisuus, minkä johdosta korjaussuunnittelussa on keskeistä huolehtia kokonaisuuden hallinnasta. Osana korjaussuunnittelua on tärkeää myös määrittää työmaavaiheessa käytettävät laadunvarmistusmenetelmät sekä korjausten onnistumisen todentamiseen ja seurantaan liittyvät toimet. Korjausten ensisijaisena tavoitteena on poistaa kosteus- ja mikrobivaurioista tai muista sisäilman epäpuhtauksista aiheutuva terveyshaitta. Korjaussuunnittelussa on keskeistä aina tapauskohtaisesti määrittää soveltuvat korjaustavat, korjausten laajuus ja korjausten perusteellisuus. Terveyshaitan poistaminen voi toisinaan edellyttää vaurioituneen rakenteen purkamista ja uusimista. Toisinaan rakenteen vaurioitumiseen johtaneen tekijän poistaminen ja epäpuhtauksien pääsyn estäminen sisäilmaan rakenteita tiivistämällä ja kapseloimalla voivat olla riittäviä toimenpiteitä

    Reparation av fukt- och mikrobskadade byggnader

    Get PDF
    Denna handledning handlar om renovering av fukt- och mikrobskadade byggnader och behandlar de olika faserna i ett renoveringsprojekt, reparationsprojektering och lagstiftningen på området. Utöver befintliga renoveringsmetoder och faktorer som påverkar valet av dessa redogör handledningen för mer detaljerade renoveringsprinciper genom olika principiella lösningar. Handledningen tar också upp kvalitetssäkringsmetoder samt arbetsredskap och metoder som används vid övervakning av renoveringens resultat. I samband med projekt för renovering av fukt- och mikrobskadade byggnader kan också byggnadens energiprestanda förbättras. Då är det viktigt att säkerställa att den renoverade konstruktionen, som eventuellt också försetts med extra värmeisolering, är byggnadsfysikaliskt välfungerande efter de vidtagna åtgärderna. De lösningar som presenteras i handboken är principiella lösningar, och med hjälp av informationen om dessa kan reparationsprojekterare utarbeta detaljerade planer som lämpar sig för olika slags renoveringsprojekt med beaktande av detaljerna och särdragen hos byggnaden, byggnadsdelarna och de installationstekniska systemen. De principiella lösningarna är inte avsedda att tillämpas som sådana vid reparationsprojektering. Problem med inomhusluften och de olägenheter för hälsan som dessa orsakar utgör ofta en väldigt komplex helhet, och därför är det viktigt att man i reparationsprojekteringen har kontroll över helheten. Som ett led i reparationsprojekteringen är det också viktigt att fastställa vilka kvalitetssäkringsmetoder som ska användas i byggplatsfasen samt vilka åtgärder som krävs för att man ska kunna fastställa och följa upp hur väl renoveringen lyckats. Det primära målet med renoveringen är att eliminera de olägenheter för hälsan som fukt- och mikrobskador eller andra föroreningar i inomhusluften orsakar. I reparationsprojekteringen är det viktigt att från fall till fall alltid bestämma vilka renoveringsmetoder som är lämpliga och hur omfattande och grundlig renoveringen ska vara. Ibland krävs det att den skadade konstruktionen rivs och anläggs på nytt för att olägenheterna för hälsan ska kunna elimineras. Andra gånger kan det räcka med att avlägsna den faktor som lett till konstruktionsskador och genom att täta och kapsla in konstruktioner förhindra att föroreningar släpps ut i inomhusluften

    Background studies for the national salmon strategy

    Get PDF
    TIIVISTELMÄ Tämä selvitys on kooste tutkimuksen keräämistä taustatiedoista, jotka toimitettiin Itämeren aluetta koskevan kansallisen lohistrategian valmistelua varten. Taustatietojen keräämiseen osallistui lukuisia tutkimuksen eri osa-alueiden asiantuntijoita. Lohta on tutkittu enemmän kuin meritaimenta, mutta lohen tutkimustietoja on tietyiltä osin mahdollista soveltaa myös meritaimeneen. Selvitys esittelee lohen ja meritaimenen elinkaaret, lajien elinympäristövaatimukset ja roolit Itämeren ja siihen laskevien jokien ekosysteemeissä. Selvityksessä kuvataan nykyiset lisääntymisjoet ja niiden luonnonkantojen tila. Lisäksi esitellään myös entiset lisääntymisjoet, joista osaan lohen ja meritaimenen lisääntyminen saattaa olla mahdollista palauttaa. Istutustilastojen, saaliin alkuperätietojen ja merkintätulosten pohjalta käsitellään istutusten vaikutuksia. Merkintätulosten ja kalastus- ja saalistietojen avulla kuvataan lohi- ja meritaimenkantojen vaellusalueita ja kalastuksen sekä saaliiden kehitystä. Selvitys kokoaa nykytiedot lohen ja meritaimenen merivaelluksen alkuvaiheen luontaisen kuolevuuden kasvusta, muutoksen mahdollisista syistä sekä muutoksen vaikutuksista kalastukseen ja sen säätelytarpeisiin. Lisäksi esitellään nykytiedot lohen kalastajamääristä, lohen taloudellisesta ja yhteiskunnallisesta merkityksestä sekä virkistysarvosta. Edelleen luodaan katsaus lohenkalastuksen säätelyjärjestelmiin ja lohikantojen hoitoon muualla maailmassa, sekä päätöksenteon pohjaksi tehtäviin kanta-arvioihin. Lisäksi tuodaan esille tarpeellisia toimenpiteitä lohi- ja meritaimenkantojen vahvistamiseksi. Selvityksen keskeisin sisältö on vedetty yhteen lajikohtaisesti aivan raportin lopussa.| SAMMANFATTNING Denna utredning är en sammanställning av bakgrundsfakta som forskningsexperterna samlat in för att användas vid beredningen av den nationella laxstrategin. I faktainsamlingen medverkade många experter inom forskningens olika delområden. Om lax har gjorts fler undersökningar än om havsöring, men forskningsrönen går också att tillämpa på havsöring till vissa delar. I utredningen finns en beskrivning av laxens och havsöringens livscyklar, livsmiljökrav och roller i ekosystemen i Östersjön och de älvar som utmynnar i Östersjön. Utredningen beskriver också de nuvarande lekälvarna och statusen hos de vilda bestånd som lever i dessa älvar. Därtill presenterar utredningen de tidigare lekälvarna av vilka vissa eventuellt kan återställas för lax och havsöring för lek. Effekterna av utplanteringarna ska behandlas utifrån utplanteringsstatistik, fångstens ursprungsuppgifter och märkningsresultat. Med hjälp av märkningsresultaten och informationen om fisket och fångsterna beskriver man lax- och havsöringsbeståndens vandringsområden samt utvecklingen av fisket och fångsterna. Utredningen innehåller aktuell information om ökningen av dödligheten hos havsöring under havsvandringens första tid, om eventuella orsaker till förändringen samt om konsekvenserna av förändringen för fisket och behoven av reglering. I utredningen ingår också information om antalet laxfiskare, laxens ekonomiska och samhälleliga betydelse och rekreationsvärde. I utredningen finns ytterligare en översikt över laxfiskets regleringssystem och förvaltningen av laxbestånden i övriga världen samt över beståndsuppskattningarna som utgör underlag för beslutsfattandet. Vidare presenteras det åtgärder som behövs för att stärka lax- och havsöringsbestånd. I slutet av rapporten finns sammanfattning av utredningens viktigaste innehåll artspecifikt.| SUMMARY This report is a summary of the background information collected from research and submitted for the preparation of the national salmon strategy for the Baltic Sea Region. Many experts on the various sectors of research participated in compiling the background information. More research has been done on salmon than on sea trout, but the research results on salmon are in certain respects applicable to sea trout as well. The report presents the life cycles of salmon and sea trout, the habitat requirements of the species and their roles in the ecosystems of the Baltic Sea and the rivers discharging into it. The report describes the rivers where the species reproduce at present and the status of the wild populations in these. In addition, former spawning rivers are presented, some of which could be suitable for restoration of salmon and sea trout populations. The effects of stocking salmon and sea trout juveniles are discussed on the basis of stocking statistics, data on the origin of catches and fish tag recaptures. Tag recaptures and fishing and catch data are used to describe the migration areas of salmon and sea trout populations and trends in fishing and catches. The report provides current information on the increase in the natural mortality of salmon and sea trout in the early stage of sea migration. Possible reasons for the change in the natural mortality are discussed, as well as its impacts on fishing and regulation of fishing. Current knowledge is also given on the numbers of salmon fishers, economic and social significance of salmon and salmon fishing, and the recreational value of salmon. Information is also provided on the regulatory frameworks for salmon fishing and management of salmon populations in other parts of the world as well as population assessments made to serve as the basis for decision-making. In addition, certain measures necessary for strengthening the salmon and sea trout populations are put forward. The main content of the report as regards the individual species is summarised at the end of the report

    Obatoclax inhibits alphavirus membrane fusion by neutralizing the acidic environment of endocytic compartments

    Get PDF
    As new pathogenic viruses continue to emerge, it is paramount to have intervention strategies that target a common denominator in these pathogens. The fusion of viral and cellular membranes during viral entry is one such process that is used by many pathogenic viruses including chikungunya virus, West Nile virus, influenza virus etc. Obatoclax, a small-molecule antagonist of the Bcl-2 family of proteins was previously determined to be antiviral against influenza A virus and also Sindbis virus. Here, we report it to be active against alphaviruses like chikungunya virus (EC50 = 0.03 μM) and Semliki Forest virus (SFV) (EC50 = 0.11 μM). Obatoclax inhibited viral entry processes in an SFV temperature-sensitive mutant entry assay. Neutral red retention assay revealed that obatoclax induces rapid neutralization of the acidic environment of endolysosomal vesicles and thereby, most likely inhibits viral fusion. Characterization of escape mutants revealed that mutation L369I in the SFV E1 fusion protein was sufficient to confer partial resistance against obatoclax. Other inhibitors that target the Bcl-2 family of antiapoptotic proteins neither inhibited viral entry nor endolysosomal acidification, suggesting that the antiviral mechanism of obatoclax does not depend on its anticancer targets. Obatoclax inhibited the growth of flaviviruses like Zika virus, West Nile virus and yellow fever virus, which require low pH for fusion, but not of pH-independent picornaviruses like coxasackievirus A9, echovirus 6 and echovirus 7. In conclusion, obatoclax is a novel inhibitor of endosomal acidification preventing viral fusion that could be pursued as a potential broad-spectrum antiviral candidate.</p
    corecore