Evighetsträd efter föryngringsavverkning – En utvärdering av trädens överlevnad & evighet

Idag lämnas så kallade evighetsträd efter slutavverkning för att minska den negativa påverkan på den biologiska mångfalden i produktionsskogen. Dessa träd kan vara naturvärdesträd, som redan uppvisar någon form av naturvärde, eller utvecklingsträd, som lämnas för att få utveckla naturvärden i framtiden. Idag saknas kunskap om hur stor del av evighetsträden som överlever efter slutavverkning och hur stor del av dessa som kan klassas som naturvärdesträd. I den här studien undersöks också hur sälgens överlevnad skiljer sig från andra träd. I detta arbete har 23 slutavverkningsytor undersökts för att få fram bättre underlag för naturvårdsplaneringen i slutavverkning. Detta gjordes genom att en-hektars provytor slumpades ut och i dessa mättes samtliga träd för diameter, höjd, naturvärde, vitalitet, position på hygget, vindfällning samt markberedning inom krongräns. Resultatet visade att fyra år efter avverkning var 13,9 procent av de kvarlämnade träden vindfällda och de träd som lämnades i hyggeskant hade en signifikant lägre risk att vindfällas än de som lämnades i grupp eller solitärt ute på avverkningsytan. Andelen av evighetsträden som klassades som naturvärdesträd var 19,3 procent och de vanligaste naturvärdesstrukturerna var grov bark och avvikande grenar. Över hälften av naturvärdesträden uppvisade endast en naturvärdesstruktur eller tillhörde ett avvikande trädslag utan naturvärdesstruktur, vilket visar på en brist av mycket biologiskt rika träd i produktionsskogen. Andelen sälgar som fyra år efter avverkningstillfället fortfarande levde var 63,2 procent, vilket var lägre än övriga evighetsträd och jämfört med andra studier. Detta tyder på att sälgen behöver extra hänsyn i skogsbruket om dess värde för den biologiska mångfalden ska bevaras.In Swedish forestry it is common practice to leave retention trees after final felling to reduce the negative impact on biodiversity. These trees can either already possess important biological structures, such as rough bark formation or woodpecker cavities, or they do not yet have a high biological value but are left on the site to be allowed to gain these in the future. The Swedish forestry agency categorize which trees that can be said to have an important biological function and call these “naturvärdesträd” (trees with high conservation value). The retention trees that do not qualify for trees with high conservation value are called “utvecklingsträd” (development trees). In this paper the proportion of retention trees that survive after final felling and how many of them that already possess some kind of important biological function are examined. In addition to this the survival of goat willow (Salix caprea L.) is examined in further detail, due to its importance to biodiversity as it blossoms in early spring and provides food to many different insects and birds. The aim is to increase the knowledge of retention tree survival and biodiversity for future planning in final felling. 23 clear-cuts were examined four years after final felling and one-hectare plots were randomized positioned on each clear-cut. On these plots, each tree was measure in diameter, height, biological structure, position on the clear-cut surface, whether or not the tree was wind thrown and scarification (soil preparation) within 5 meters of the stem. The results showed that 13.9 percent of the retention trees had been wind thrown, but the trees that were left in clear-cut edges had a significantly lower mortality than those left as solitary trees or in groups more that 15 meters away from clear-cut edges. The proportion of retention trees that had an important biological function were 19.3 percent and the most common biological structures were rough bark formation and abnormal branches. More than half of all the nature trees were considered so either because they were a rare tree species without an important biological structure or because they only possessed one important biological structure. This shows a lack of trees with several biological structures and large importance to biodiversity in the managed forest landscape. The goat willow had a survival of 63.2 percent, which was lower than the total survival of the measured retention trees. The goat willows survival was also lower compared to other scientific studies, although these showed a slightly higher mortality than the retention trees in this study. This shows that additional conservational measures are needed to preserve the important biological structures of the goat willow in the forest landscape

Aktivisering av ungdom utenfor arbeidslivet. En kvalitativ studie av NAVs arbeidsmetoder, for å få ungdom i jobb.

Masteroppgave velferdsstudier- Universitetet i Agder, 2014Denne oppgaven er ment som en systematisk kvalitativ avhandling om arbeidsmetodene i NAV er brukbare for å få ungdom ut i arbeid. I lys av mitt datamateriale og tidligere forskning, kan man se at det både er faktorer som fremmer og hemmer arbeidet med å få ungdom ut i arbeid. Sett ut i fra mine data er det summen av en rekke faktorer som spiller inn for å aktivisere eller reaktivisere ungdom inn i eller tilbake til arbeidslivet. Disse faktorene er relasjon, tillit, motivasjon, mestring, tid, tilgjengelighet, oppfølging og hjelp til selvhjelp. Det viktigste er å skape en relasjon, og gjensidig tillit før man kan begynne med et motivasjons- og mestringsarbeid for å få den unge i arbeid. Brukeren skal ikke bli en passiv mottaker av hjelp, men selv være klar over hvor mye de må gjøre, og hva veilederne kan og skal gjøre. Mine data viser til fire hovedutfordringer for å få ungdom ut i arbeid. Den første er utfordringen knyttet til manglende tid til oppfølging, noe som tyder på at det ikke er tid eller ressurser nok til å følge tett opp rundt ungdommen. På tross av problemer knyttet til tid, viser mine funn at veilederen jobber utenom ”kontortid”. Et annet hinder er knyttet til kvaliteten på oppfølgingen: Er det av god nok kvalitet? Ungdommene føler at de blir hørt og at det var god oppfølging. Veilederne syntes også selv at de hadde god kontakt og oppfølging, og var ganske fornøyde selv. En tredje barriere er tids- og ressursmangelen som også er relatert til mengdeproblematikken og brukerporteføljen. Veilederne opplever at de detaljstyres i for stor grad, og det er rammebetingelsene som skaper den største utfordringen i oppfølgingsarbeidet. Til tross for mange utfordringer knyttet til digitaliseringen og rammevilkårene, ser veilederne viktigheten av det. En siste fjerde barriere er gratis arbeidskraft. Mine data tyder på at dette ikke er et problem, snarere en bekymring. Felles for alle de unge informantene er et ønske om å ha en meningsfull hverdag. Det er av en stor betydning for den enkelte å være i arbeid. Det har gitt dem sosial kompetanse, tro på seg selv, økt livskvalitet og tilhørighet. Utprøving av arbeidsevnen gjennom arbeidspraksis i ordinær virksomhet er viktig, ikke bare for å oppleve at man mestret det å jobbe, men også for å bli sett og ansatt av en potensiell arbeidsgiver. Bistanden fra veilederne i NAV med å finne relevant praksisplass og lønnstilskudd, som kan tilbys arbeidsgivere, er viktige faktorer for at unge skal få arbeid etter endt praksis

Biologisk mångfald i privatträdgårdar

The southwestern parts of Sweden has previously been composed by beech forest, flowering meadows and grasslands. Nowadays, the landscape consists mostly of large agricultural communities. Places where a variety of flowers, bumblebees and bees used to thrive have become farmlands. This means that habitats have disappeared and many of our pollinators are currently on the verge of extinction. This work is about how our small gardens could become a sanctuary for pollinators in a heavily exploited agricultural society. The job is also about how garden engineers, landscape architects and others professions that designs and plans gardens, through our work can benefit pollinators when making prioritizations for a small area. An obligation and a responsibility that we cannot ignore regardless of the size of the area. Through a literature study, conversation / interview and field study, a number of important aspects have been developed that have resulted in a checklist. A list that will help us in our profession to include all aspects that favours pollinators in the gardens that we design. Using the checklist will also help the pollinators with food and nesting as well as contributing to biodiversity.I sydvästra Sverige har det tidigare varit bokskog, blommande ängar och gräsmarker. Numera består landskapet mest av stora jordbrukssamhällen. Platser där det förr i tiden fanns en mångfald av blommor, humlor och bin har blivit jordbruksmark. Det gör att livsmiljöer har försvunnit och många av våra pollinatörer står idag på gränsen till utrotning. Det här arbetet handlar om hur våra små trädgårdar skulle kunna bli en fristad för pollinatörer i ett hårt utnyttjat jordbrukssamhälle. Det handlar också om hur trädgårdsingenjörer, landskapsarkitekter m.fl. som ritar och planerar trädgårdar genom vårt arbete att gestalta trädgårdar kan gynna pollinatörer. Något som är extra svårt på liten yta då grönskan konkurrerar med annat som trädgårdsägaren har behov utav. Vårt arbete med mångfald är en skyldighet och ett ansvar som vi inte kan bortse ifrån oavsett storlek på området som vi gestaltar. Genom litteraturstudie, samtal/intervju och fältstudie har en rad viktiga aspekter tagits fram som resulterats i en checklista. En lista som ska hjälpa oss i vår yrkesprofession att få med alla viktiga faktorer som ger pollinatörer en livsmiljö i de trädgårdar som vi gestaltar. Att planera efter checklistan hjälper insekterna med mat, boplatser och bidrar till biologisk mångfald

Grunnleggende ferdigheter : målrettet arbeid i skolen?

Problemområde, problemstilling og teori: Tema for denne oppgaven er grunnleggende ferdigheter, og hvordan det arbeides med dem i undervisningen på barnetrinnet. Formålet med oppgaven er å få en innsikt i og en forståelse av hvordan skoleeier, skoleledere og lærere tenker og handler rundt grunnleggende ferdighe-ter, og hva som eventuelt bør ligge til grunn i et videre implementeringsarbeid av Kunnskapsløftet. Det har ledet til denne problemstillingen: På hvilken måte har integreringen av grunnleg-gende ferdigheter i læreplanens kompetansemål hatt betydning for det faglige arbeidet i skolen? For å besvare denne problemstillingen er følgende forskningsspørsmål formulert: Hvordan forstår skoleeier, skoleledere og lærere grunnleggende ferdigheter, og hva betyr det for deres handlinger? Hvordan ledes og gjennomføres kompetanseutvikling knyttet til de grunnleggende ferdigheter? Oppgaven er et bidrag til et bedre kunnskapsgrunnlag for videre implementering av Kunn-skapsløftet, nasjonalt, lokalt og i egen skole. Oppgaven baserer seg på en samfunnsvitenska-pelig undersøkelse i et fenomenologisk design, som har til hensikt å utforske skoleeiers, sko-lelederes og læreres forståelse av og erfaringer med grunnleggende ferdigheter som fenomen i en ny nasjonal læreplan (LK06). Innhenting av informasjon har skjedd gjennom et kvalitativt intervju både i grupper og med enkeltindivider, og analyse av dokumenter på skoleeier, skole-leder og lærernivå. For å få fram utdanningspolitikken er det brukt offentlige dokumenter som NOU 2002: 10 Førsteklasses fra første klasse, St.meld.nr.30 (2004) og Læreplan for Kunnskapsløftet (2006). I drøfting og analyse av hvorvidt grunnleggende ferdigheter er et målrettet arbeid i skoskolen, er det brukt teoretikere som Øzerk (2006), Engelsen (2008), Hertzberg (2009 og 2010), Roald (2004), Fevolden og Lillejord (2005), Gundem (2008), Møller (2005), Sandberg og Aasen (2008), Møller, Prøitz og Aasen (2009) og Ottesen og Møller (2010). Metode: Undersøkelsen er en samfunnsvitenskapelig studie og tar utgangspunkt i et sentralt prinsipp i LK06; grunnleggende ferdigheter som nytt område i ny nasjonal læreplan, og skoleeiers, skolelederes og læreres tanker og holdninger rundt disse ferdighetene. Resultater: Funn i undersøkelsen viser at grunnlegende ferdigheter ikke er et målrettet arbeid i skolen. Skolene som har deltatt i undersøkelsen har også en vei å gå når det gjelder å arbeide som en lærende organisasjon og å drive reformarbeid

FORUDSIGELIG FORTIDIG FREMTID EN ANALYSE AF KNUD J.V. JESPERSENS TIDSOPFATTELSE OG PERIODISERING I STAT OG NATION

ABSTRACTThe article examines how the Danish historian Knud J.V. Jespersen (1942-) has constructed the conception of time in Stat og Nation from 1992. Especially, Jespersen’s periodization is analytically emphasised. This periodization is used to present the argument that European history from the Middle Ages until the present can be seen as an alternation between stability and instability. Methodologically, the article is built on Reinhart Koselleck’s (1923-2006) conception of historical time. This implies the methodological categories, ”the space of experience” and ”the horizon of expectation”. Also Koselleck’s conception of temporal layers is used as an analytical tool. The article concludes that Jespersen’s construction of the horizon of expectation is crucial to the way that Jespersen denotes a period. The horizon of expectation is predictable when Jespersen characterises a period as stabil. Instability relies on an unpredictable horizon of expectation. In contrast, the space of experience does not have the same function. Jespersen constructs the space of experience as a structural basis for comparison between differe nt periods

Psykologisk flexibilitet hos barn och ungdomar med tvång, ångest och depression

Denna studie syftade till att undersöka hur psykologisk (in)flexibilitet var kopplat till olika vanliga barnpsykiatriska symtom bland barn och ungdomar samt om det fanns en starkare koppling till vissa psykiatriska symtom. Psykologisk flexibilitet kan beskrivas som en “fundamental aspekt” av hälsa eller som en helhetsmodell för mänskligt fungerande (Hayes, Strosahl & Wilson, 1999; Kashdans & Rottenberg, 2010). Vårt urval bestod av 58 barn och ungdomar som sökt vård vid Barn och ungdomspsykiatriska kliniken i Lund. De unga (10-17 år), hade sökt behandling och diagnostiserats med primärt tvångssyndrom (OCD), ångestsyndrom eller depression. Deltagarna fyllde i självskattningsformulär framtagna för att mäta psykologisk flexibilitet, tvångssymtom, ångestsymtom och depressiva symtom. Vid jämförelser av diagnosgrupperna fann vi att de unga med primär diagnos av samsjuklighet mellan depression och ångest uppvisade högst nivåer av psykologisk inflexibilitet, följd av gruppen med primär ångest och slutligen gruppen med primärt tvångssyndrom (OCD). På symtomnivå såg vi signifikanta korrelationer, på så sätt att psykologisk flexibilitet korrelerade signifikant med depression och ångest. En korrelation på låg- till medelnivå framkom mellan psykologisk inflexibilitet och tvång. Dessa korrelationer tydde på att psykologisk flexibilitet kan antas verka på ett transdiagnostiskt sätt för att påverka svårighetsgraden både vad gäller ångest och depression hos unga.The aim of this study was to examine how psychological (in)flexibility was related to the severity of anxiety, depression, and OCD in youth seeking treatment for these disorders, and if there was a stronger connection to some of the psychiatric symptoms. Psychological flexibility can be described as a fundamental aspect of health or as an encompassing model of human functioning (Hayes, Strosahl & Wilson, 1999; Kashdan & Rottenberg, 2010). Participants were 58 treatment-seeking children and adolescents (aged 10-17) who were diagnosed with primary OCD, anxiety disorder or depression. Participants completed self-report measures designed to assess psychological flexibility, OCD, anxiety and depression. In our comparison of the three diagnostic groups, we found that young people with a primary diagnosis of mixed depression and anxiety had the highest levels of psychological inflexibility, followed by those with primary anxiety, and finally those with OCD. On the symptom level, we observed significantly correlations, such that psychological flexibility was strongly and significantly correlated with depression and anxiety. A low to moderate correlation was obtained between psychological flexibility and OCD. These correlations suggest that psychological flexibility may act in a transdiagnostic way to influence the severity of both anxiety and depressive symptoms among children and adolescents

Quantifying the Transition from Active Surveillance to Watchful Waiting Among Men with Very Low-risk Prostate Cancer

AbstractBackgroundActive surveillance (AS) is commonly used for men with low-risk prostate cancer (PCa). When life expectancy becomes too short for curative treatment to be beneficial, a change from AS to watchful waiting (WW) follows. Little is known about this change since it is rarely documented in medical records.ObjectiveTo model transition from AS to WW and how this is affected by age and comorbidity among men with very low-risk PCa.Design, setting, and participantsNational population-based healthcare registers were used for analysis.Outcome measurements and statistical analysisUsing data on PCa characteristics, age, and comorbidity, a state transition model was created to estimate the probability of changes between predefined treatments to estimate transition from AS to WW.Results and limitationsOur estimates indicate that 48% of men with very low-risk PCa starting AS eventually changed to WW over a life course. This proportion increased with age at time of AS initiation. Within 10 yr from start of AS, 10% of men aged 55 yr and 50% of men aged 70 yr with no comorbidity at initiation changed to WW. Our prevalence simulation suggests that the number of men on WW who were previously on AS will eventually stabilise after 30 yr. A limitation is the limited information from clinical follow-up visits (eg, repeat biopsies).ConclusionsWe estimated that changes from AS to WW become common among men with very low-risk PCa who are elderly. This potential change to WW should be discussed with men starting on AS. Moreover, our estimates may help in planning health care resources allocated to men on AS, as the transition to WW is associated with lower demands on outpatient resources.Patient summaryChanges from active surveillance to watchful waiting will become more common among men with very low-risk prostate cancer. These observations suggest that patients need to be informed about this potential change before they start on active surveillance

Skogens rekreationsvärden- en förstudie med förslag till indikatorer.

Skogen fyller en viktig roll för människors rekreation i Sverige. Enligt skogsvårdslagens portalparagraf (1§) ska skogsskötseln ta hänsyn till sådana allmänna intressen. Det finns därför ett behov av indikatorer för skogens rekreationsvärden. Begreppsmässigt kan skogens rekreationsvärde förstås på flera olika sätt, och i denna rapport har vi skapat ett ramverk som delar in dessa i två dimensioner. Den första dimensionen utgörs av potentiellt respektive realiserat rekreationsvärde, den andra dimensionen består av två perspektiv, ett som utgår från skogen och ett som utgår från rekreationsutövaren. Skogens rekreationspotential beror i grunden på skogens egna egenskaper, men också på påverkan från omgivningen, samt på förekomsten av infrastruktur för rekreation och skogens lokalisering i förhållande till var potentiella rekreationsutövare bor. Trots att det skett ganska omfattande forskning om vilka egenskaper hos skogen som är viktiga för kvaliteten av upplevelsen av att vistas i skogen, är det svårt att dra generella slutsatser. Resultaten från olika studier motsäger ibland varandra och ofta finns det problem med representativiteten – att det är oklart vilken befolkning försökspersonerna egentligen representerar. Ett särskilt problem är att nästan inga studier har inkluderat barn. Den enorma variationen mellan skogar i olika naturliga miljöer och föremål för olika sorters skötsel gör det också svårt att veta i vilken mån forskningsresultat från en viss plats kan tillämpas även på skogar på andra platser. Likväl finns det två egenskaper som universellt förefaller vara viktiga för rekreationsvärdet och som också torde gå att uppskatta med hyfsad noggrannhet baserat på befintliga data: Förekomst av stora träd, samt att skogen inte ska vara för tät, men inte heller för gles. En kombination av dessa två variabler utgör grunden för det som i denna rapport kallas indikator 1A.1. Det finns många andra egenskaper som förefaller påverka rekreationsupplevelsen positivt, men som vi inte inkluderat i förslaget över indikatorer. Detta har gjorts då forskningsresultaten delvis varit motstridiga, eller för att det saknas enkla sätt att mäta egenskaperna i fråga. Sådana egenskaper är t.ex. biologisk mångfald, varierad struktur, samt variationen i landskapet. Mycket tyder på att ökad ”naturlighet” hos skogen höjer rekreationsupplevelsen, men det finns också forskningsresultat som motsäger detta – förekomst av döda eller nedfallna träd har i flera undersökningar rankats av försökspersoner som något negativt. Gällande påverkan från omgivningen förefaller närhet till vatten generellt höja upplevelsens kvalitet, medan buller sänker den. Bägge dessa variabler är därtill enkla att kartlägga baserat på befintliga data och en kombination av dem utgör indikator 1A.2. Förekomsten av rekreationsinfrastruktur, såsom iordningsställda vandringsleder, vindskydd, skyltar m.m., har stor betydelse för var människor rör sig i terrängen, vilket utgör indikator 1A.3. Enklare stigar förefaller generellt höja rekreationsvärdet, medan förekomsten av mer utvecklad rekreationsinfrastruktur påverkar olika människors upplevelse på olika sätt: s.k. ”urbanister” uppfattar mer utvecklad rekreationsinfrastruktur som något positivt, medan s.k. ”purister” tvärtom uppfattar det som ett störande intrång i naturen. Sambandet mellan denna indikator och rekreationsvärdet kan alltså verka i olika riktning för olika individer. Människor tenderar att utöva rekreation främst i skogar som ligger nära bostaden och därför är skogens lokalisering en viktig komponent för rekreationsvärdet. Ju närmare en skog ligger till människors bostäder, desto större potential har den att utnyttjas för rekreation, och detta förhållande utgör därför indikator 1A.4. Utövarens potentiella rekreationsvärden (indikator 1B) utgår från individens tillgång till skogar med höga rekreationsvärden enligt indikatorerna 1A.1-1A.4. Av särskild vikt är i vilken utsträckning varje bostad har tillgång till rekreationsskogar inom lämpligt avstånd för olika grupper av rekreationsutövare, inklusive preferenser gällande förekomsten av infrastruktur. Indikator 1B omfattar även människors kännedom om skogar med rekreationsvärden. Skogens realiserade rekreationsvärde (indikator 2A) utgörs av hur många personer som besöker en viss skog, samt hur dessa upplever besöket. Utövarens realiserade rekreationsvärde (indikator 2B) utgörs av besöksfrekvens och de upplevda värden en viss utövare har av alla skogar den besöker. Dessa värden kan aggregeras på olika rumsliga nivåer, till exempel bestånd, kommun, län, eller hela riket. I rapporten identifierar vi flera andra faktorer som kan ha stor betydelse för rekreationsvärdena – i positiv eller negativ bemärkelse – men som hittills inte studerats tillräckligt för att kunna inkluderas i de indikatorer vi föreslår. En sådan faktor är skogens storlek, dvs. i vilken mån upplevelsen förbättras av känslan av att vara i en stor skog. En annan är förekomsten av främmande trädslag, till exempel contortatall. Ytterligare ämnen som det skulle vara viktigt att forska mera på är i vilken mån rekreation i skog kan ha positiva effekter på folkhälsan och därmed även samhällsekonomin, samt potentialen hos alternativa skogsbruksmetoder, som inte använder kalhyggen, kan ha för att skapa skogar med högre rekreationsvärden än idag. Skogens betydelse för naturturismen, och de ekonomiska värden som där uppstår, är ett annat område som behöver ytterligare belysning. Rapporten efterlyser också mer systematiskt framtagen statistik från besökarstudier för att beräkna skogens realiserade rekreationsvärden