Förändring av fisksamhället i en vik i Bottenviken under en sommar

This study examined the fish community in a shallow bay in the Gulf of Bothnia during the summer of 2007. The distribution of several fishsh species within the bay was investigated. Possible influence on trout is discussed. Fish was sampled eight times at three different areas of the bay starting 4th of June and ending 7th of September. The fish was sampled with multimesh gillnets and horizontal echosounding. I found that the bay was dominated by three freshwater species, roach, perch and ruffe with no apparent effect of season on their distribution. However, the abundance of roach in the outer area changed significantly with low abundance early in the summer and high abundance late summer and autumn. The overall high abundance of warm water species in trout feeding areas could potentially have a negative effect on trout through feeding competition.Denna studie undersökte fisksamhället i en grund vik i Bottenviken under sommaren 2007. Förändring av distribution, i både tid och rum, undersöktes för flera fiskarter. Eventuella effekter på öring diskuteras. Fiske med nordiska översiktsnät utfördes på tre olika områden i viken. Fisket startades fjärde juni och avslutades sjunde september. Vid varje fisketillfälle gjordes en inspelning med ett horisontellt ekolod på varje fiskeplats. Studien visar att viken domineras av tre sötvattensarter, mört, abborre och gers. Tätheten av mört, i vikens yttre område, förändrades signifikant under studien, från låg i början till hög på slutet. Den höga tätheten av fisk i ytterområdet kan potentiellt ha effekt på öring genom födokonkurens

Lax och havsöring i Testeboån – datainsamling och beståndsanalys

Testeboån mynnar i Gävle i Bottenhavet och är en jämförelsevis liten skogsälv som hyser bl.a. vild lax och havsöring. I denna rapport beskrivs och sammanfattas den biologiska övervakningen av åns laxfiskbestånd. Sammanställningen fokuserar främst på laxen, men då data på havsöring erhålls inom övervakningsprogrammet inkluderas även vissa analyser av denna art. Ett ytterligare syfte med rapporten är att ge en mer generell beskrivning av hur insamlade data används i Internationella havsforskningsrådets (ICES) analyser av Östersjöns laxbestånd, som i sin tur utgör underlag för biologisk rådgivning på både internationell och nationell nivå. Testeboåns laxfiskbestånd har övervakats under drygt tre decennier genom elfiske av yngre livsstadier och räkning av uppvandrande lekfisk. Under senare år har datainsamlingen intensifierats och inkluderar, utöver elfiske, numera även årlig räkning av utvandrande smolt samt en mer heltäckande räkning av återvändande lekfisk. Testeboån klassificerades som vildlaxvattendrag så sent som 2013, och inkluderas sedan några år i EU:s datainsamlingsprogram (DCF). Det finns behov av att sammanställa data som samlats in i Testeboån under framförallt senare år i syfte att utvärdera det nuvarande datainsamlingsprogrammet samt möjliggöra intressanta analyser av åns laxfiskbestånd. Någon sådan mer heltäckande sammanställning har tidigare inte genomförts (men se Karlsson m.fl. 2006, Engman m.fl. 2011, ICES 2013). I denna rapport presenteras information om laxfiskbeståndens utveckling i Testeboån, bedömningar av nuvarande beståndsstatus samt analyser av vattenkraftens påverkan på laxens och öringens möjligheter till upp- och nedströmsvandring i ån. Vidare diskuteras bl.a. exploateringen av åns laxbestånd i fisket längs kusten. Rapporten fokuserar främst på nuvarande situation baserat på data från perioden 2016-2021, men vissa tillbakablickar görs för att t.ex. illustrera beståndsutvecklingen över en längre tidsperiod

Tornionjoen lohi-, meritaimen- ja vaellussiikakannat - yhteinen ruotsalais-suomalainen biologinen selvitys sopivien kalastussääntöjen arvioimiseksi vuodelle 2017

201

Biologiskt underlag till arbetet med Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag om förvaltning av lax och öring

Föreliggande rapport utgör biologisk rådgivning till Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag om förvaltning av lax och öring i svenska vattendrag upp till första vandringshindret. Fokus är på lax, underlag för förvaltning av öring presenteras i separat rapport. I Sverige finns två större indelningar av den havsvandrande laxen – Atlantlax på västkusten och Östersjölax i Östersjön. Laxen i vattendrag längs svenska västkusten förvaltas via NASCO (North Atlantic Salmon Conservation Organisation). För laxen i Östersjön har EU-kommissionen utformat ett förslag på internationell förvaltningsplan, men något beslut om denna förvaltningsplan har ännu inte tagits. För både Atlanten och Östersjön baseras den biologiska rådgivningen främst på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) analyser. Förvaltningsmålen för Östersjölax och lax i Atlanten är baserade på MSY(Maximum Sustainable Yield)-principen. MSY-målet är ett produktionsmål i syfte att maximera uttaget av fisk och tar inte hänsyn till olika bevarandeaspekter. För många större laxbestånd är MSY-nivån sannolikt tillräckligt hög sett ur ett bevarandeperspektiv, där målet är att minimera risken för genetisk utarmning och/eller lokalt utdöende. För vissa mindre bestånd kan dock MSY-målet visa sig vara för lågt sett ur ett långsiktigt biologiskt bevarandeperspektiv. Denna fråga behöver utredas med hjälp av kompletterande analyser. MSY-nivån för ett visst bestånd beror på hur rekryteringsfunktionen ser ut; den senare varierar både mellan bestånd och över tid (inom bestånd). Vissa bestånd har en brant rekryteringsfunktion. Dessa bestånd kännetecknas av en jämförelsevis lägre täthetsoberoende dödlighet under sötvattensfasen, potential att snabbt tillväxa i numerär, ett relativt högt produktionsöverskott (som kan exploateras) samt att de kräver relativt sett få lekfiskar för att uppnå MSY-nivån. Bestånd med mer flacka rekryteringsfunktioner kännetecknas av högre täthetsoberoende dödlighet, långsammare beståndstillväxt, lägre produktionsöverskott vid MSY, samt att de kräver relativt många lekfiskar för att MSY-nivån ska uppnås. Förändrade målnivåer förväntas påverka olika fiskerier (hav, kust och älv) i olika omfattning, där konsekvenserna för fisket styrs av både den internationella och nationella förvaltningens regelverk. För dagens förvaltning av våra svenska laxbestånd i Östersjön innebär de internationella förutsättningarna att det är svårt att fullt ut bedriva en beståndsbaserad förvaltning, dvs. att nyttja varje enskilt laxbestånd efter dess bärkraft. Detta beror på att enbart en kvot sätts där såväl odlad som vild lax ingår. Geografiska områden kan användas i förvaltningen för att styra fisket mot de bestånd som tål beskattning, eftersom de olika bestånden fångas i olika proportioner längs olika kustavsnitt. Idag används ICES-områden till att fördela den svenska delen av laxkvoten. Dessa områden bedöms dock vara alltför stora för att effektivt kunna genomföra en beståndsbaserad förvaltning. En geografisk indelning bör utgå från mindre älvnära kustområden, eftersom blandfisket där visat sig vara litet. För icke älvnära kustfiskeområden behöver hänsyn tas till förekomsten av olika förbivandrande laxbestånd inom respektive område. Dagens överskott av återvändande kompensationsodlad lax som inte fiskas upp innebär biologiska risker och storleken på detta överskott bör minska. Ett ökat fiske efter odlad (fenklippt) lax med återutsättning av vild (oklippt) lax framstår som möjligt, men är i dagsläget ingen optimal förvaltningsåtgärd då de redskap som används ännu inte är tillräckligt skonsamma för den fisk som återutsätts. En framtida förvaltningsmodell bör förhålla sig till internationella beståndsmål, men även till nationella och mer lokala mål (vilka kan vara högre satta). Beståndsstatus och måluppfyllelse bör analyseras och utvärderas kontinuerligt, varefter nödvändiga åtgärder kan övervägas. En framtida ekosystembaserad beståndsvis och adaptiv förvaltning bör innehålla följande moment; utvärdering av status/måluppfyllelse, problemanalys, införande av åtgärder, uppföljning och tillsyn, datainsamling, dataanalys och utvärdering av åtgärder. Beståndsbaserad förvaltning ställer höga krav på både forskare, förvaltare och nyttjare av resursen. Detta innebär att det för både östersjö- och atlantlaxen kommer att krävas ökade resurser till datainsamling och analys för att kunna tillgodose förvaltningens behov av adekvat biologisk rådgivning på beståndsnivå

The Third Workshop on Population of the RDBES Data Model (WKRDB-POP3)

The aims of this workshop were to explain the data model developed for the commercial fisheries Regional Database and Estimation System (RDBES), assist in populating it with real data for the second test data call for the RDBES, and encourage participants to take part in ongoing testing of the RDBES data submission system. This report documents the progress that participants have done to prepare their institutes for future use of the RDBES system. Some issues with data conversion have been identified and are documented in this report. None of the identified issues are thought to be serious impediments to moving forward with the RDBES development according to the roadmap decided by the Steering Committee of the Regional Fisheries Database in 2020. The RDBES Core Group (the group of people developing the RDBES data model) and ICES Data Centre will look at the results of this workshop and either respond to individual questions or adapt the data model and documentation as required. The workshop concluded and reported before the deadline of the test data call. For a complete test of the data model, all participants were encouraged to complete the data call. A report on the degree of completion of the data call may be expected from WGRDBESGOV which convenes after the data call deadline

Recreational sea fishing in Europe in a global contextParticipation rates, fishing effort, expenditure, and implications for monitoring and assessment

Marine recreational fishing (MRF) is a high-participation activity with large economic value and social benefits globally, and it impacts on some fish stocks. Although reporting MRF catches is a European Union legislative requirement, estimates are only available for some countries. Here, data on numbers of fishers, participation rates, days fished, expenditures, and catches of two widely targeted species were synthesized to provide European estimates of MRF and placed in the global context. Uncertainty assessment was not possible due to incomplete knowledge of error distributions; instead, a semi-quantitative bias assessment was made. There were an estimated 8.7 million European recreational sea fishers corresponding to a participation rate of 1.6%. An estimated 77.6 million days were fished, and expenditure was Euro5.9 billion annually. There were higher participation, numbers of fishers, days fished and expenditure in the Atlantic than the Mediterranean, but the Mediterranean estimates were generally less robust. Comparisons with other regions showed that European MRF participation rates and expenditure were in the mid-range, with higher participation in Oceania and the United States, higher expenditure in the United States, and lower participation and expenditure in South America and Africa. For both northern European sea bass (Dicentrarchus labrax, Moronidae) and western Baltic cod (Gadus morhua, Gadidae) stocks, MRF represented 27% of the total removals. This study highlights the importance of MRF and the need for bespoke, regular and statistically sound data collection to underpin European fisheries management. Solutions are proposed for future MRF data collection in Europe and other regions to support sustainable fisheries management.Institut Francais de Recherche pour l'Exploitation de la Mer; French Ministry of Fisheries Management; Greek National Data Collection Programme; European Commission, Data Collection Framework; Department for Environment, Food and Rural Affairs [MF1221, MF1230, MI001]; Norges Forskningsrad [267808]; State Department of Agriculture, Food Security and Fisheries Mecklenburg-Western Pomerania; Interreg IVa 2 Seas; Dutch Ministry of Economic Affairs; European Fishery Fund; Government of Galicia [ED481B2014/034-0

On the conditions for developing hunting and fishing tourism in Sweden

In many rural areas industrial development have reduced the number of available jobs in traditional industries such as agriculture and forestry. Areas that historically have been dependent on extraction of resources, experience a reduced need for labor. In some areas the result is high unemployment and depopulation. Nature tourism is often proposed as a way to create employment. Development of nature tourism must be environmental, economic and social sustainability to succeed. In this thesis, I examined social conditions that affect the development of hunting and fishing tourism in Sweden using data from mailed surveys. The data were assessed to determine (1) the change in the general public's attitudes toward hunting from 1980 to 2012, (2) the general public's attitudes toward different types of recreational fishing, (3) local residents' perceptions of increased use of game and fish by visiting tourists, and (4) the views among anglers toward catch and release fishing. The results showed that support for both hunting and fishing as recreation was high, which should not restrict the development of hunting and fishing tourism. However, support was lower if the activities were done purely for recreation. This means that those who develop tourism should monitor the attitudes and norms in society and adapt the activities so they continue to be accepted by the general public. Local residents who were hunters or anglers did express a wish to limit the number of visitors. This indicates that local residents who live in the areas where new development is most needed can be skeptical of tourism development. The support for catch and release fishing varied among Swedish anglers. For example, pike specialists were very positive about catch and release, but those fishing for perch were not. The varied opinions of anglers give insight on which types of fish would be acceptable to catch and release