How does teachers' motivation get affected by the relation to the leader?

Bacheloroppgave i ledelse og organisasjonsutvikling 2017Denne oppgaven er en kvalitativ studie om hvordan lærere i videregående skole opplever relasjonen de har til sin leder, og i hvilken grad leders relasjon har betydning for den enkeltes motivasjon. Problemstillingen lyder som følger: «Hvordan blir læreres motivasjon påvirket av relasjonen til leder?» Studien er basert på intervju av et utvalg lærere ved St. Olav videregående skole med fokus på hvordan læreren opplever relasjonen den har til sin leder, og videre hvordan den opplevde relasjonen påvirker lærerens motivasjon. Som en stor del av lærerhverdagen står «relasjoner» i fokus. I følge Thomas Nordahl ved Høgskolen i Hedmark er en av grunnleggende oppgavene til alle lærere å utvikle en positiv og støttende relasjon til hver enkelt elev. Relasjonsbasert klasseledelse og kollektiv læringsutvikling står på agendaen for mange norske skoler. Hvilken relasjon en lærer har til en elev er avgjørende for elevens motivasjon til læring, men hvilken relasjon er med på å påvirke lærerens motivasjon? Jeg ønsker i min undersøkelse og belyse hvordan lærerens motivasjon påvirkes av relasjonen de har til sin leder i en arbeidshverdag der det stadig er økt fokus på samarbeid, deling, kollegabasert veiledning og teamarbeid. Med alle disse arenaene for samarbeid er man tettere knyttet til sine samarbeidspartnere og kollegaer enn man er til sin leder, så er det betydning hvem man har som nærmeste leder? Og hvor viktig er leders relasjon for den enkeltes motivasjon? Resultatene av forskningen viser at lærere ikke har behov for å ha en personlig relasjon med lederen sin, og at verken personlig annerkjennelse eller atferd hos leder ikke har vesentlig betydning for motivasjonen til den enkelte. Derimot er måten lederen viser respekt og tillitt til den enkelte på en motivasjon i seg selv. Funnene i oppgaven viser at faktorer som trivsel i arbeidsoppgavene og gode relasjoner til kollegaer er avgjørende for grad av motivasjon. Ikke overraskende er relasjonen til elevene en avgjørende hovedfaktor for motivasjon.Abstract This thesis is a qualitative study of how teachers in secondary schools are experiencing the relation they have to their leader, and to what extent manager’s relation affects on the individual's motivation. My question is: "How does teachers' motivation get affected by relation to the leader?" The study is based on interviews with a selection teachers at St. Olav high school with focus on how the teacher experiencing the relation they have to their leader, and how the experienced relation affecting teacher’s motivation. As a major part of everyday life as a teacher “relations” are in focus. According to Thomas Nordahl at the University of Hedmark is one of the basic tasks of all teachers to develop a positive and supportive relation with each and every student. Relational class management and collective learning development is on the agenda for many Norwegian schools. What relation a teacher has a student is crucial for the student's motivation for learning, but who relations are influencing teacher motivation? I want in my research illuminate how the teacher's motivation is influenced by the relation they have to their manager in a workday where there is still an increased focus on collaboration, sharing, colleague based guidance and teamwork. With all these arenas for cooperation the teacher are more closely associated with their colleagues more than they are to their leader, so is it important who you have as immediate supervisor? And how important is the manager's relations to the individual's motivation? The results in my research show that teachers do not need to have a personal relation with their leader and that neither personal recognition or behavior of leader has significant importance for the motivation of the individual. But the way the leader shows respect and trust of the individual is a motivation in itself. The thesis concludes that factors such as job satisfaction in work tasks and good relations with colleagues are essential for degree of motivation. Not surprisingly are relations to the students a crucial key factor for motivation

Kvinnor i IT-Branschen

Kvinnor är och har alltid varit underrepresenterade inom IT-branschen, speciellt inom tekniska roller. Orsakerna till underrepresentationen och till att kvinnor tenderar att vara i mindre tekniska roller sägs vara såväl biologiska som sociala. I denna uppsats undersöker vi i vilka roller kvinnliga IT-konsulter befinner sig och vad anledningarna är till att de antingen sökt till eller placerats där. Vi utförde en enkätundersökning som riktade sig kvinnliga IT-konsulter på fyra olika företag. Enkätundersökningen behandlade de olika faktorer som i litteraturgenomgången presenteras som bidragande till i vilka roller kvinnor befinner sig. Resultatet av undersökningen blev att vi kunde dela in kvinnorna i tre övergripande roller; Mjuka/Inåtriktade, Hybrida/Utåtriktade och Tekniska. Flest kvinnor återfinns i de mjuka/inåtriktade rollerna även om delar av vårt resultat tyder på att kvinnorna skulle passa bäst i de hybrida rollerna. Anledningen till att kvinnorna är i en specifik roll grundar sig i ett antal olika faktorer; Hennes bakgrund, hennes personliga egenskaper, viktiga egenskaper för hennes yrkesroll samt samhällets syn på kvinnor och IT. Tillsammans bidrar faktorerna till att forma kvinnornas inställning till teknik och IT. Faktorerna har olika stor inverkan för respektive roll men bör alltid ses som en helhet för att förstå varför kvinnor placeras i eller söker sig till en viss roll

Gene family structure, expression and functional analysis of HD-Zip III genes in angiosperm and gymnosperm forest trees

BACKGROUND: Class III Homeodomain Leucine Zipper (HD-Zip III) proteins have been implicated in the regulation of cambium identity, as well as primary and secondary vascular differentiation and patterning in herbaceous plants. They have been proposed to regulate wood formation but relatively little evidence is available to validate such a role. We characterised and compared HD-Zip III gene family in an angiosperm tree, Populus spp. (poplar), and the gymnosperm Picea glauca (white spruce), representing two highly evolutionarily divergent groups. RESULTS: Full-length cDNA sequences were isolated from poplar and white spruce. Phylogenetic reconstruction indicated that some of the gymnosperm sequences were derived from lineages that diverged earlier than angiosperm sequences, and seem to have been lost in angiosperm lineages. Transcript accumulation profiles were assessed by RT-qPCR on tissue panels from both species and in poplar trees in response to an inhibitor of polar auxin transport. The overall transcript profiles HD-Zip III complexes in white spruce and poplar exhibited substantial differences, reflecting their evolutionary history. Furthermore, two poplar sequences homologous to HD-Zip III genes involved in xylem development in Arabidopsis and Zinnia were over-expressed in poplar plants. PtaHB1 over-expression produced noticeable effects on petiole and primary shoot fibre development, suggesting that PtaHB1 is involved in primary xylem development. We also obtained evidence indicating that expression of PtaHB1 affected the transcriptome by altering the accumulation of 48 distinct transcripts, many of which are predicted to be involved in growth and cell wall synthesis. Most of them were down-regulated, as was the case for several of the poplar HD-Zip III sequences. No visible physiological effect of over-expression was observed on PtaHB7 transgenic trees, suggesting that PtaHB1 and PtaHB7 likely have distinct roles in tree development, which is in agreement with the functions that have been assigned to close homologs in herbaceous plants. CONCLUSIONS: This study provides an overview of HD-zip III genes related to woody plant development and identifies sequences putatively involved in secondary vascular growth in angiosperms and in gymnosperms. These gene sequences are candidate regulators of wood formation and could be a source of molecular markers for tree breeding related to wood properties

Fem års DNA-analys av avelsfisk - kompensationsodlad lax och havsöring från åtta älvar

För att kompensera för kraftigt minskad naturlig reproduktion orsakad av vattenkraftsutbyggnad sker odling och utsättning av betydande mängder lax och havsöring i ett flertal av våra större vattendrag. Varje år tas nya avelsfiskar in för kramning (sea ranching). I Sverige ska all kompensationsodlad utsatt fisk vara fettfeneklippt. Tidigare märktes även en andel av lax- och havsöringsungarna (smolten) med yttre så kallade Carlinmärken, där inrapporterade återfynd har använts för olika studier och uppföljningar. Av flera olika anledningar har dock dessa märkningar i princip upphört. Som ett alternativ till yttre märkning har molekylärgenetiska analyser av återvändande avelsfisk börjat användas för att samla in information om de kompensationsodlade lax- och havsöringsstammarna. Genom att dra nytta av det faktum att samtliga individer bär på en unik genuppsättning, går det att baserat på data från återkommande DNA-analyser av avelsfisk göra diverse uppföljningar av odlingsverksamheten. De första DNA-analyserna genomfördes 2014. Därefter har antalet stammar som omfattas av analyserna gradvis ökat. Resultat från DNA-analyser av lax och havsöring erhållna till och med aveln 2018 har presenterats tidigare (Söderberg m.fl. 2019). I denna rapport ges en uppdaterad sammanställning av slutsatser och erfarenheter baserad på fortsatta analyser (t.o.m. aveln 2022) av totalt sju lax- och sex havsöringsstammar.Samtliga de undersökta lax- och havsöringsstammarna uppvisade jämförelsevis hög genetisk variationsgrad, vilket kan förklaras av att det genom åren ingått inslag av älvsfrämmande individer bland de kramade avelsfiskarna. För lax i Skellefteälven observerades dock en signifikant minskad variationsgrad (färre anlagsvarianter) från 2014 till 2022 vilken kan återspegla en relativt hög förekomst av sterila hanar i kombination med att man relativt nyligen övergått till att para en hona med endast en hane. Under samma tidsperiod uppvisade laxen i Ljusnan tecken på ökad genetisk variationsgrad, vilket sammanfaller med en kraftigt ökad andel identifierad älvsfrämmande avelsfisk (från 3-4 % 2014-2015 till drygt 50 % 2022, en extremt hög nivå). Med undantag för Ljusnan varierade den genomsnittliga andelen älvsfrämmande lax mellan 0,3 och 3,3 %. Även för havsöring var andelen älvsfrämmande avelsfisk identifierad via DNA låg och utan något exempel på en större förändring över tid. Hos båda arterna härstammade de flesta älvsfrämmande avelsfiskarna från geografiskt mer närliggande älvar.Hittills (t.o.m. 2022) har ca 25 % av de DNA-analyserade avelslaxarna identifierade föräldrar från tidigare år, där Skellefteälven och Lagan dominerar tack vare längst tidsserier. Inom några år förväntas föräldrar till samtliga odlade individer från de sju laxstammar som ingår i projektet att kunna identifieras. För havsöring, som analyserats under kortare tid, är andelen med identifierade föräldrar hittills endast 8 %. Även för denna art förväntas en snabbt ökande andel avelsfisk med identifierade föräldrar under de kommande åren. Andelen identifierade helsyskon som råkat bli parade med varandra varierade mellan noll och några få procent per år och stam, med tendens till något högre andelar hos havsöring jämfört med lax.Avslutningsvis ges några exempel där DNA-baserade föräldraskapsbestämningar (för lax) använts som utgångspunkt för storleksjämförelser av hanar och honor med olika antal år i havet, ursprungsidentifieringar av kustfångade odlade individer, konstruktion av stamträd (pedigree) samt beräkningar av genetiskt effektiv populationsstorlek (Ne). Baserat på antal återvändande avkommor per kramad förälder beräknades Ne för lax i Skellefteälven och Lagan till omkring 200 respektive 320 (per generation), vilket understiger det långsiktiga mål om Ne ≥ 500 som ofta refereras till i genetiska bevarandesammanhang. För att erhålla ökade effektiva populationsstorlekar krävs sannolikt fler avelslaxar i kombination med åtgärder som syftar till att ge en minskad variation i antalet avkommor per förälder

Infiltration of CD163-, PD-L1-and FoxP3-positive cells adversely affects outcome in patients with mantle cell lymphoma independent of established risk factors

We characterised patients with mantle cell lymphoma (MCL) with poor prognosis based on differences in immune infiltration. Different expressions of the tumour cell markers Cyclin D1 and sex-determining region Y-box transcription factor 11 (SOX11), and the immune markers cluster of differentiation 3 (CD3), CD4, CD8, CD25, forkhead box protein P3 (FoxP3), T-box transcription factor TBX21 (T-bet), programmed cell death protein 1 (PD-1), programmed-death ligand 1 (PD-L1) and CD163 were investigated for all-cause mortality in 282 patients with MCL and time-to-progression (TTP) in 106 clinical trial patients. With increasing age, a significantly lower infiltration of CD3(+) T lymphocytes was seen. T-cell infiltration was independent of cellular tumour antigen p53 (p53) expression, Ki-67, morphology and frequency of tumour cells. The all-cause mortality was higher in patients with PD-L1-expression above cut-off [hazard ratio (HR) 1 center dot 97, 95% confidence interval (CI) 1 center dot 18-3 center dot 25, adjusted for sex and MCL International Prognostic Index (MIPI)] and a higher frequency of CD163(+) cells (continuously, HR 1 center dot 51, 95% CI 1 center dot 03-2 center dot 23, adjusting for age, sex, morphology, Ki-67 and p53). In patients treated within the Nordic Lymphoma Group MCL2/3 trials, TTP was shorter in patients with a higher frequency of FoxP3(+) cells (HR 3 center dot 22, 95% CI 1 center dot 40-7 center dot 43) and CD163(+) cells (HR 6 center dot 09, 95% CI 1 center dot 84-20 center dot 21), independent of sex and MIPI. When combined a higher frequency of CD163(+) macrophages and PD-L1(+) cells or high CD163(+) macrophages and FoxP3(+) regulatory T cells indicated worse outcome independent of established risk factors. The T-cell infiltrate was in turn independent of molecular characteristics of the malignant cells and decreased with age.Peer reviewe

A Possible Mechanism behind Autoimmune Disorders Discovered By Genome-Wide Linkage and Association Analysis in Celiac Disease

Celiac disease is a common autoimmune disorder characterized by an intestinal inflammation triggered by gluten, a storage protein found in wheat, rye and barley. Similar to other autoimmune diseases such as type 1 diabetes, psoriasis and rheumatoid arthritis, celiac disease is the result of an immune response to self-antigens leading to tissue destruction and production of autoantibodies. Common diseases like celiac disease have a complex pattern of inheritance with inputs from both environmental as well as additive and non-additive genetic factors. In the past few years, Genome Wide Association Studies (GWAS) have been successful in finding genetic risk variants behind many common diseases and traits. To complement and add to the previous findings, we performed a GWAS including 206 trios from 97 nuclear Swedish and Norwegian families affected with celiac disease. By stratifying for HLA-DQ, we identified a new genome-wide significant risk locus covering the DUSP10 gene. To further investigate the associations from the GWAS we performed pathway analyses and two-locus interaction analyses. These analyses showed an over-representation of genes involved in type 2 diabetes and identified a set of candidate mechanisms and genes of which some were selected for mRNA expression analysis using small intestinal biopsies from 98 patients. Several genes were expressed differently in the small intestinal mucosa from patients with celiac autoimmunity compared to intestinal mucosa from control patients. From top-scoring regions we identified susceptibility genes in several categories: 1) polarity and epithelial cell functionality; 2) intestinal smooth muscle; 3) growth and energy homeostasis, including proline and glutamine metabolism; and finally 4) innate and adaptive immune system. These genes and pathways, including specific functions of DUSP10, together reveal a new potential biological mechanism that could influence the genesis of celiac disease, and possibly also other chronic disorders with an inflammatory component

Kvädöfjärden, Egentliga Östersjön, 1981–2018

Den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden har visat på minskande fångster av abborre och rovfisk sedan 2002, men den varma sommaren 2018 vände trenden med en relativt hög fångst av abborre och även gös. Abborrens och tånglakens längd vid ålder har ökat över tid, men konditionen hos tånglakehonor har försämrats. Andelen onormala yngel hos tånglaken har varierat mellan åren, men var relativt hög under 2018. Hälsotillståndet hos abborre och tånglake är negativt påverkat. Samtidigt är halterna av de flesta analyserade miljögifterna relativt låga med nedåtgående eller oförändrade trender, med undantag av kadmium och kvicksilver. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell påverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens och tånglakens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa

Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2018

Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka visar på en dominans av mesopredatorer som skärsnultra, stensnultra och svart smörbult i provfisket i augusti, och en dominans av rovfiskar som torsk, gråsej och vitling i provfisket under oktober. Fångsten av torsk var dock låg under 2018, och i augusti 2018 fångades ingen torsk. De torskar som fångades i oktober var få och små. De låga fångsterna kan vara kopplade till den höga vattentemperaturen under sommaren 2018. Hälsotillståndet hos tånglake har blivit sämre, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk, vilket kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att tånglakens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos tånglake

Inhibitory effect of chlorogenic acid on digestion of potato starch

The effect of the chlorogenic acid isomer 5-O-caffeoylquinic acid (5-CQA) on digestion of potato starch by porcine pancreatic alpha amylase (PPAA) was investigated using isolated starch and cooked potato tuber as substrates. In vitro digestion was performed on five varieties of potato with varying phenolic content. Co- and pre-incubation of PPAA with 5-CQA significantly reduced PPAA activity in a dose dependent manner with an IC50 value of about 2 mg mL-1. Lineweaver-Burk plots indicated that 5-CQA exerts a mixed type inhibition as km increased and Vmax decreased. The total polyphenol content (TPC) of peeled tuber tissue ranged from 320.59 to 528.94 mg 100g-1 dry weight (DW) in raw tubers and 282.03 to 543.96 mg 100g-1 DW in cooked tubers. With the exception of Désirée, TPC and 5-CQA levels decreased after cooking. Principle component analysis indicated that digestibility is affected by multiple factors including phenolic, dry matter and starch content