The identification of proteoglycans and glycosaminoglycans in archaeological human bones and teeth

Bone tissue is mineralized dense connective tissue consisting mainly of a mineral component (hydroxyapatite) and an organic matrix comprised of collagens, non-collagenous proteins and proteoglycans (PGs). Extracellular matrix proteins and PGs bind tightly to hydroxyapatite which would protect these molecules from the destructive effects of temperature and chemical agents after death. DNA and proteins have been successfully extracted from archaeological skeletons from which valuable information has been obtained; however, to date neither PGs nor glycosaminoglycan (GAG) chains have been studied in archaeological skeletons. PGs and GAGs play a major role in bone morphogenesis, homeostasis and degenerative bone disease. The ability to isolate and characterize PG and GAG content from archaeological skeletons would unveil valuable paleontological information. We therefore optimized methods for the extraction of both PGs and GAGs from archaeological human skeleto ns. PGs and GAGs were successfully extracted from both archaeological human bones and teeth, and characterized by their electrophoretic mobility in agarose gel, degradation by specific enzymes and HPLC. The GAG populations isolated were chondroitin sulfate (CS) and hyaluronic acid (HA). In addition, a CSPG was detected. The localization of CS, HA, three small leucine rich PGs (biglycan, decorin and fibromodulin) and glypican was analyzed in archaeological human bone slices. Staining patterns were different for juvenile and adult bones, whilst adolescent bones had a similar staining pattern to adult bones. The finding that significant quantities of PGs and GAGs persist in archaeological bones and teeth opens novel venues for the field of Paleontology

Applications and Emerging Trends of Hyaluronic Acid in Tissue Engineering, as a Dermal Filler, and in Osteoarthritis Treatment

Hyaluronic acid (HA) is a naturally occurring biodegradable polymer with a variety of applications in medicine including scaffolding for tissue engineering, dermatological fillers, and viscosupplementation for osteoarthritis treatment. HA is available in most connective tissues in body fluids such as synovial fluid and the vitreous humor of the eye. HA is responsible for several structural properties of tissues as a component of extracellular matrix (ECM) and is involved in cellular signaling. Degradation of HA is a step-wise process that can occur via enzymatic or non-enzymatic reactions. A reduction in HA mass or molecular weight via degradation or slowing of synthesis affects physical and chemical properties such as tissue volume, viscosity, and elasticity. This review addresses the distribution, turnover, and tissue-specific properties of HA. This information is used as context for considering recent products and strategies for modifying the viscoelastic properties of HA in tissue engineering, as a dermal filler, and in osteoarthritis treatment

Instagram and The County Museums : A Study of the Swedish County Museums use of Instagram

This study examines the use of Instagram by the Swedish County Museums through the perspective of museum professionals in charge of the museums’ Instagram accounts. The purpose of the study is to find out how and why the Swedish County Museums use Instagram. The primary source material of this paper is a survey sent out to 23 County Museums in Sweden. 19 of these museums answered the survey, equaling a response rate of 83 percent. Through comparisons and content analysis, aspects of the county museums’ Instagram use are examined.  Results of the study show that the county museums see many purposes with using Instagram, for example marketing, information and making the knowledge and collections of the museum accessible. Interaction and dialogue with visitors are also important uses for most of the museums, but the study shows that this might be secondary to marketing, informing, and making knowledge and collections accessible. Results of the study also show that the way in which the county museums operate in their work with Instagram differs between the museums, with some museums having only one employee working with the Instagram account while other museums have several employees working and collaborating with the museums Instagram account. When it comes to the employees being in charge of the museums Instagram account, the study shows that a majority of these have a work title that relates to communication. The study also shows that many of these employees have similar work and academic backgrounds in for example culture, art, media and communications. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies

Miljökvalitetsmålen Gotland 2021 : Regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen och generationsmålet

1.1 Ingress/Inledning Gotlands län Länsstyrelsen i Gotlands län bedömer att de två målen för luft regionalt är nära att nås och att de utvecklas positivt. Den regionala bedömningen för de övriga målen är att de inte kommer att nås till år 2030. Mål kopplade till biologisk mångfald bedöms röra sig i negativ riktning. Övriga mål har en neutral eller oklar utveckling.  Klimatförändringens påverkan på biologisk mångfald, ytvatten och grundvattnet innebär stora utmaningar. Gotland som föregångare inom energiomställningen innebär positiva möjligheter. Gotlands höga natur- och kulturvärdena utgör en viktig resurs och ständiga avvägningar behöver göras mellan bevarande, brukande och utveckling.  1.2 Miljötillståndet i Gotlands län Växthusgasutsläppen i Gotlands län följer konjunkturen. De största källorna är industri, transporter och lantbruk. Luftkvaliteten har i stort förbättrats. Klimatförändringarna påverkar utvecklingen för flera miljömål. Effekten med längre torra perioder och även kraftigare regn påverkar både landmiljöer och vatten. Grundvattennivåerna  är mycket låga i långa perioder. Gotlands grundvatten har en hög sårbarhet jämfört med övriga landet. Ett mer fragmenterat landskap, en ökad storskalighet i lantbruket och nedhuggning av kontinuitetsskogar innebär hot mot den biologiska mångfalden.  För havet är övergödningen det största problemet, och inget kustvatten når idag hög eller god status. Länets glesa bebyggelsestruktur och de begränsade vattenresurserna innebär utmaningar i infrastrukturen. En relativt liten andel av länets byggnadsminnen har skydd enligt Plan- och bygglagen och det gröna kulturarvet hotas av exploatering. Däremot är närheten till skyddad natur relativt hög för gotlänningarna. Friluftslivet har fortsatt att öka under året vilket visas av fler besök längs vandringsleder och i skyddade områden. Det ger en positivt effekt på folkhälsan och kan bidra till en ökad natur- och kulturförståelse.  1.3 Åtgärdsarbetet i Gotlands län Pandemin under år 2020 och 2021 har medfört minskad tillsyn av miljöfarliga verksamheter i länet och även att en del åtgärder inte kunnat genomföras.   •    Region Gotland har tagit fram en ny Regional utvecklingsstrategi1. Arbete pågår med ett genomförandeprogram som kräver samhandling.•    Översyn av Artskyddsförordningen2 väntas ge effekter som starkare skydd av arter vid framtida tillståndsprövningar.•    Miljöersättningar till markägare och lantbrukare har utbetalats under förlängningsperiod 2021-2022. Där finns ett stort fortsatt intresse och det är därför viktigt med kontinuitet i stödsystemen.•    En handlingsplan för den Regionala skogsstrategin3 för Gotland har påbörjats där lokala markägarorganisationer, myndigheter och intresseorganisationer samarbetar. Tillväxtverket har arbetat fram ett förslag på territoriell omställningsplan 4för Gotlands län i dialog med aktörer på Gotland som avses möjliggöras genom EU:s Fond för rättvis omställning 2021–2027

Dioxin i grundvatten på Gotland

För att ta reda på om dioxin är ett allmänt utbrett problem i det gotländska grundvattnet har Länsstyrelsen låtit provta 26 kommunala vattentäkter. Projektet har också haft till syfte att ge underlag till bedömning av delmålet ”Dioxiner i livsmedel” inom miljömålet ”Giftfri miljö”. Av de 26 vattentäkterna påträffades dioxin i tre täkter. I 23 täkter kunde dioxin inte detekteras. I två av täkterna var halterna mycket låga. I en täkt var halterna på en sådan nivå att konsumtion av råvatten från täkten överskrider vad som är lämpligt sett utifrån det tolerabla dagliga intaget av dioxin från vatten (&gt;10 %). Vattentäkten har kort efter provtagningen försetts med ett reningsfilter. Utifrån resultatet av provtagningen och tidigare undersökningar vid förorenade områden på Gotland, bedömer Länsstyrelsen att någon allmän utbredd dioxinförekomst i grundvattnet inte finns. Påträffade halter av dioxin i grundvatten kan med största sannolikhet kopplas till lokalt förorenade områden i vattentäkters närhet.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Miljögiftsscreening på Gotland 2006-2009

Länsstyrelsen i Gotlands län har genomfört screening av miljögifter. I den här rapporten presenteras resultaten av analyser av 18 substanser/substansgrupper som undersökts år 2006 till augusti 2009. För varje substans presenteras fakta, var proverna har tagits och resultat.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Strategi och handlingsplan för skyddade områden som en resurs för friluftslivet 2017-2019

För att på ett strukturerat sätt kunna arbeta med det friluftspolitiska delmålet ”Skyddade områden som en resurs för friluftslivet” har länsstyrelsen tagit fram denna strategi. Strategin är främst en hjälp till länsstyrelsens eget arbete i nuvarande och kommande naturreservat och kulturreservat med ökat tillgängliggörande och information om reservaten. I strategin har ett antal mål tagits fram inom olika områden: Vid inrättande av nya skyddade områden ska det finnas föreskrifter och skötselplaner som är väl avvägda mellan naturskydd och främjande av friluftsliv. Antalet skyddade områden där ett av huvudsyftena är att främja friluftsliv ska öka. Åtgärder ska vidtas som främjar friluftslivet i de skyddade områdena. Åtgärderna ska ske utifrån en långsiktig planering och efter en särskild prioriteringsordning. Där så är möjligt ska länsstyrelsen verka för att friluftsliv i dess olika former knyter ihop naturreservaten. Det ska finnas inbjudande och lättfattlig information om samtliga naturreservat samt tydlig information om områden med besöksförbud på länsstyrelsens hemsida. Beskrivningar av en del naturreservat ska även finnas i tryckt form. Länsstyrelsen ska samverka om friluftslivsfrågor med berörda aktörer på Gotland. Med aktörer menas ideella organisationer, myndigheter, fastighetsägare, brukare och näringsliv. De skyddade områdena ska vara en resurs för alla. Aktiviteter/åtgärder som kan påverka friluftsupplevelser i våra naturreservat ska uppmärksammas av länsstyrelsen inom ramen för vår roll som skötselansvarig, tillsyns ‐ och prövningsmyndighet. Friluftsvanor, aktiviteter och besöksantal i naturreservaten på Gotland ska undersökas. För varje mål finns ett antal konkreta åtgärder som ska genomföras under perioden 2017 ‐2019. Åtgärderna är tidsatta och för varje åtgärd finns ansvarig utsedd. En av de centrala åtgärderna som också påverkar genomförandet av andra åtgärder är att besöksklassa samtliga naturreservat. Klassningen är ett verktyg för att förtydliga informationen om tillgänglighets ‐ och servicegrad i reservaten. Eftersom önskvärd klassning kommer att anges kommer klassningen också att fungera som ett prioriteringsinstrument för länsstyrelsens arbete med friluftsåtgärder i reservaten. En del åtgärder bidrar också till att öka intresset för friluftsliv i stort, även utanför reservaten. Strategin kommer därför även att bidra till att uppnå andra friluftspolitiska mål

Instagram and The County Museums : A Study of the Swedish County Museums use of Instagram

This study examines the use of Instagram by the Swedish County Museums through the perspective of museum professionals in charge of the museums’ Instagram accounts. The purpose of the study is to find out how and why the Swedish County Museums use Instagram. The primary source material of this paper is a survey sent out to 23 County Museums in Sweden. 19 of these museums answered the survey, equaling a response rate of 83 percent. Through comparisons and content analysis, aspects of the county museums’ Instagram use are examined.  Results of the study show that the county museums see many purposes with using Instagram, for example marketing, information and making the knowledge and collections of the museum accessible. Interaction and dialogue with visitors are also important uses for most of the museums, but the study shows that this might be secondary to marketing, informing, and making knowledge and collections accessible. Results of the study also show that the way in which the county museums operate in their work with Instagram differs between the museums, with some museums having only one employee working with the Instagram account while other museums have several employees working and collaborating with the museums Instagram account. When it comes to the employees being in charge of the museums Instagram account, the study shows that a majority of these have a work title that relates to communication. The study also shows that many of these employees have similar work and academic backgrounds in for example culture, art, media and communications. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies