Nordic dietary surveys. Study designs, methods, results and use in food-based risk assessments

National dietary surveys have been completed in all five Nordic countries for purposes of nutritional assessment. The NORDIRA project started in 2009 with objectives of sharing experiences within collection of food consumption data and applications of it in food-based risk assessment. The NORDIRA-group consisted of experts working within dietary surveys as well within risk assessment. The project collected results and methodological aspects of national dietary surveys, the presentations of food consumption figures and data calculation processes of risk assessment. This TemaNord report is a summary of the presentations and experiences shared during the three year period of the NORDIRA project. The group emphasizes a flexible food aggregation system in reporting food consumption to enable different kind of matching of data from food consumption and occurence of chemical substances

Project comparing the required monitoring as well as benthic fauna methods : Interim report A: Comparison of the required monitoring in mines and refineries : Sub report B: Benthic fauna methods as descriptors of the environmental burden caused by mining

Tämä Kainuun elinkeino-, liikenne-ja ympäristökeskuksen (ELY), Suomen Ympäristökeskuksen (SYKE) ja Helsingin yliopiston (HY) yhteistyönä toteutettu velvoitetarkkailuja ja syvännepohjaeläinten seurantamenetelmiä vertaileva selvityshanke toteutettiin vuosien 2020 – 2022 aikana. Hankkeen tavoitteena oli kaivostoiminnalle vaikutteisten vesistöjen velvoitetarkkailujen vertaileminen sekä pohjaeläinmenetelmien arviointi ja kehittäminen. Hanke jakaantui kahteen osaan, josta ensimmäisessä osassa (osaraportti A) arvioitiin Kainuun ELY-keskuksen toimesta vesistöjen velvoitetarkkailuohjelmia. Toisessa osassa (osaraportti B) verrattiin Suomen ympäristökeskuksen ja Helsingin yliopiston toimesta kahden erilaisen syvännepohjaeläinmenetelmän soveltuvuutta ja eroavaisuuksia kaivosten alapuolisten vesistöjen ekologisessa tilan arvioinnissa. Hankkeen tarkoitus oli vastata kaivannaistoiminnan (kaivostoiminnan) tarkkailua koskeviin huoliin kokoamalla tietoa, tekemällä laaja tarkastelu olemassa olevasta tiedosta ja antamalla kehittämisehdotuksia. Osaraportin A selvityksessä tarkasteltiin 42 kaivosta ja kolmea rikastamoa, jotka toimivat Suomessa. Velvoitetarkkailu kuuluu olennaisesti luvanvaraisten toimintojen valvontaan. Selvityksessä keskityttiin keräämään tietoa vesistötarkkailuun sisältyvistä fysikaalis-kemiallisista ja biologisista tarkkailuista, niissä esitetyistä muuttujista ja tarkkailutiheydestä. Vesistötarkkailutiedot on koottu lupapäätöksistä, tarkkailusuunnitelmista tai -ohjelmista sekä velvoitetarkkailun vuosiraporteista. Kohteiden ja vesistötarkkailun osalta on kerätty tietoa sijainnista, alueen toiminnoista, malmin kivilajeista ja/tai kaivannaisjätteiden mineraaleista, pintavesityypeistä, vesistöistä ja niissä tarkkailtavista muuttujista, siltä osin kuin tietoa on ollut saatavissa. Lisäksi on tehty kysely aluehallintoviranomaisille ja elinkeino-, liikenne-, ja ympäristökeskusten kaivosvalvontaan osallistuville viranomaisille. Suomessa syvänteiden pohjaeläinyhteisöjä on käytetty laajasti järvien tilan seurannassa ja ihmisperäisen kuormituksen vaikutusten arvioinnissa. Osaraportissa B yhtenä tutkimuksen päätavoitteena oli verrata seurantakäytössä olevan Ekman-näytteenoton ja samalta paikalta otetun sedimentin surviaissääskijäänteitä kartoittavan paleolimnologisen menetelmän eroja ja kykyä tunnistaa kuormituksen vaikutuksia kaivoskuormitteisissa järvissä. Paleolimnologinen lähestymistapa on ainoa keino selvittää järviekosysteemin tila ja kehityshistoria ajalta ennen systemaattista seurantaa. Toisena selvityksen päätavoitteena oli tiedon tuottaminen syvännepohjaeläinyhteisöjen ja pohjaeläinmenetelmien soveltuvuudesta kaivoskuormitteisten vesistöjen velvoitetarkkailuihin ja yleisesti menetelmien merkityksestä järvien seurannassa. Hanke on tuottanut monipuolisesti tietoa kaivosvesiä vastaanottavien vesistöjen velvoitetarkkailun nykytilasta sekä erilaisten pohjaeläinmenetelmien soveltamispotentiaalista velvoitetarkkailussa.Detta utredningsprojekt, som jämför obligatoriska kontroller och metoder för uppföljning av bottenfauna, av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland (NTM), Finlands miljöcentral (SYKE) och Helsingfors universitet (HY) genomfördes under 2020–2022. Projektets syfte var att jämföra obligatoriska kontroller av vattendrag som påverkas av gruvdrift samt att bedöma och utveckla metoder för uppföljning av bottenfauna. Projektet delades upp i två delar, varav i den första (delrapport A) NTM i Kajanaland bedömde program för obligatoriska kontroller av vattendrag. I den andra delen (delrapport B) jämförde SYKE och HY lämpligheten av och skillnaderna mellan två olika metoder för uppföljning av bottenfauna vid bedömning av det ekologiska tillståndet för vattendrag under gruvor. Projektets syfte var att svara på den oro som gäller kontrollen av gruvdrift genom att samla in information, göra en omfattande kontroll av befintlig information och att ge utvecklingsförslag. I utredningen av delrapport A granskades 42 gruvor och tre anrikningsverk som är verksamma i Finland. Den obligatoriska kontrollen är en väsentlig del av övervakningen av tillståndspliktig verksamhet. I utredningen koncentrerar man sig på insamling av information om fysikalisk-kemiska och biologiska kontroller av vattendrag, variabler som anges i dem och kontrollernas täthet. Informationen om kontroller av vattendrag har samlats in från tillståndsbeslut, kontrollplaner eller -program samt årsrapporter för obligatorisk kontroll. När det gäller objekt och kontroll av vattendrag har man samlat in information om läget, områdets funktioner, bergarter med malm och/eller mineraler, typer av ytvatten, vattendrag och variabler som observeras i dem, för de delar som det finns information om. Dessutom har man gjort en enkät för regionalförvaltningsmyndigheter och närings-, trafik och miljöcentralernas myndigheter som deltar i kontroll av gruvor. I Finland har bottenfauna använts i stor utsträckning vid uppföljning av sjöarnas tillstånd och bedömning av konsekvenser som orsakas av människans belastning. I delrapport B är ett av undersökningens huvudmål att jämföra skillnaderna mellan Ekman-provtagning som används för uppföljning och en palaeolimnologisk metod som kartlägger kvarlevor från fjädermyggor i sediment som tagits från samma plats och förmågan att identifiera gruvbelastningens påverkan i sjöar. Det palaeolimnologiska tillvägagångssättet är det enda sättet att utreda sjöekosystemets tillstånd och utvecklingshistoria från tiden innan systematisk uppföljning. Utredningens andra huvudsyfte var att producera information om lämpligheten av bottenfauna och uppföljning av den för obligatoriska kontroller av vattendrag som belastas av gruvor och på allmän nivå om metodernas betydelse vid uppföljning av sjöar. Projektet har producerat mångsidig information om det nuvarande tillståndet av obligatoriska kontroller av vattendrag som tar emot gruvvatten samt om potentialen att tillämpa olika metoder för uppföljning av bottenfauna vid obligatoriska kontroller.This study, which was conducted in cooperation between the Kainuu Centre for Economic Development, Transport and the Environment (ELY), the Finnish Environment Institute (SYKE) and the University of Helsinki (UHEL), aimed to compare the required monitoring of water bodies affected by mining activities and to evaluate and developed benthic fauna methods during 2020–2022. The project was divided into two parts, the first of which (sub report A) was carried out by ELY and assessed the required monitoring programmes of water bodies. The second part of the project (sub report B) was conducted by SYKE and UHEL and it compared the suitability and differences of the two different benthic fauna methods in the evaluation of the ecological state of water bodies located downstream from mines. The purpose of the project was to respond to the concerns regarding the monitoring of mining activities by gathering data, conducting a comprehensive review of the existing data and listing development proposals. Sub report A included a review section that examined 42 mines and three refineries operating in Finland. Required monitoring is an essential part of the supervision of activities subject to authorisation. The study focused on collecting data from the physico-chemical and biological observations included in the monitoring of water bodies, the variables presented in this data and the observation frequency. The water body monitoring data has been collected from permit decisions, monitoring plans or programmes as well as from annual reports on the required monitoring. As regards locations and water body monitoring, data was collected on location, mining activities in the area, ore rock types and/or mining waste minerals, surface water types, water bodies and the different variables monitored in them, to the extent that data was available. In addition, a survey was conducted among the regional authorities and other authorities participating in the supervision of the mining industry in the Centres for Economic Development, Transport and the Environment. In Finland, benthic fauna communities have been widely used in monitoring the state of lakes and in assessing the effects of the environmental burden caused by human activities. In sub report B, one of the main goals of the study was to compare the differences between the Ekman sampling used for monitoring purposes and the palaeolimnological method surveying the remains of Chironomidae in the sediment collected from the same location and the ability to identify the effects of the environmental burden on the lakes located near mines. The palaeolimnological approach is the only method for determining the state and development history of a lake ecosystem before systematic monitoring. Another main goal of the study was to produce information on the suitability of benthic communities and the monitoring methods of benthic fauna in the required monitoring of water bodies affected by mines and, in general, on the importance of these methods in lake monitoring. The project produced a wide range of information on the current status of the required monitoring of water bodies that receive mine water and on the application potential of various benthic fauna methods in the required monitoring

The macrophage LBP gene is an LXR target that promotes macrophage survival and atherosclerosis

The liver X receptors (LXRs) are members of the nuclear receptor superfamily that regulate sterol metabolism and inflammation. We sought to identify previously unknown genes regulated by LXRs in macrophages and to determine their contribution to atherogenesis. Here we characterize a novel LXR target gene, the lipopolysaccharide binding protein (LBP) gene. Surprisingly, the ability of LXRs to control LBP expression is cell-type specific, occurring in macrophages but not liver. Treatment of macrophages with oxysterols or loading with modified LDL induces LBP in an LXR-dependent manner, suggesting a potential role for LBP in the cellular response to cholesterol overload. To investigate this further, we performed bone marrow transplant studies. After 18 weeks of Western diet feeding, atherosclerotic lesion burden was assessed revealing markedly smaller lesions in the LBP(−/−) recipients. Furthermore, loss of bone marrow LBP expression increased apoptosis in atherosclerotic lesions as determined by terminal deoxynucleotidyl transferase dUTP nick end labeling staining. Supporting in vitro studies with isolated macrophages showed that LBP expression does not affect cholesterol efflux but promotes the survival of macrophages in the setting of cholesterol loading. The LBP gene is a macrophage-specific LXR target that promotes foam cell survival and atherogenesis