Syloson's cloak and other Greek myths

Papers from the first international symposium on symbolism at the University of Tromsø, June 4-7,1998

Quel espace pour la traduction en bibliothèque ?

Mémoire de fin d\u27étude du diplôme de conservateur, promotion DCB17, portant sur la place de la traduction en bibliothèque : mises au point théoriques, traitement de la documentation traduite, médiation

Les fonds nordiques en France : enjeux et perspectives

Alors qu’il n’existe pas de répertoire des fonds nordiques en France, un repérage de ces fonds, témoins parfois d’échanges très anciens, fait apparaître la nécessité d’un travail de valorisation et de coopération à l’échelle nationale et internationale : esquisse d’un grand chantier

Un suicide théologiquement correct. Sur l’Ajax de Sophocle

Dans cette analyse de YAjaxde Sophocle, on a cherché à tenir compte des pratiques culturelles susceptibles d'éclairer la mise en scène du suicide. Il s'agit notamment de comprendre la métaphore du sacrifice dans le dernier monologue d'Ajax ainsi que le problème posé par le cadavre, dans lequel se confondent coupable et victime. Confusion dont une loi athénienne connaît le remède, stipulant que la main du suicidé doit être coupée du cadavre et enterrée séparément. Or, dans la pièce de Sophocle, aucune main ne tient l'instrument de mort ; l'épée sur laquelle Ajax se jette devient au contraire le boucher-sacrificateur.By taking relevant cultural practice into account, this analysis of Sophocles' Ajaxtries to clarify the staging of the hero's suicide. The sacrificial metaphor used in Ajax's last monologue must be carefully situated, and so must the problem of the dead body, in which the catégories of murderer and victim are confounded. Athenian law knows the remedy for this confusion, stipulating that the suicide's hands must be eut off from the body and buried separately. In Sophocles' tragedy, however, no hand holds the instrument of death ; on the contrary, the sword on which Ajax throws himself becomes a sacrificial butcher

Riskkommunikation i barnhälsovården - BVC-sjuksköterskans riskkommunikation kring barnvaccinationsprogrammet

Infektionssjukdomar är en av världens största globala risker. För att kontrollera spridningen av barnsjukdomar i Sverige vaccineras barn enligt det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Programmet är integrerat i den svenska barnhälsovårdens basprogram och administreras av barnavårdscentraler (BVC). Den svenska vaccinationstäckningen är hög, nära 100 procent. Det finns dock föräldrar som är oroliga för vaccin och vissa väljer att inte vaccinera sina barn. Riskerna med barnsjukdomarna är mycket större än den risk som vaccinationerna utgör. Dessa sjukdomar är dock osynliga i det svenska samhället idag vilket kan leda till att riskerna med vaccinen överskattas. I detta examensarbete har BVC-sjuksköterskors riskkommunikation om vaccin undersökts. BVC-sjuksköterskan har majoriteten av all kontakt med föräldrar som är inskrivna på BVC. Anledningen till detta är att Smittskyddsinstitutet identifierat ett eventuellt behov av utökad riskkommunikation mot bakgrund i den larmrapport som publicerades i slutet av 90-talet som felaktigt utpekade autism som en möjlig biverkning från vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). Målsättningen med arbetet var att eventuellt kunna applicera kunskap från etablerad forskning kring riskkommunikation och riskperception på vaccinområdet, samt ge råd kring hur svensk vaccinriskkommunikation skulle kunna förbättras. BVC-sjuksköterskornas vaccinriskkommunikation har undersökts genom en kvantitativ enkätundersökning som kompletterats med kvalitativa intervjuer. Fynd från denna undersökning har analyserats och visar framför allt att svenska föräldrars inställning till barnvaccinationsprogrammet överlag är positiv i dagsläget. De föräldrar som är oroliga verkar främst vara oroliga för autism och MPR-vaccinet. Undersökningen visar även att BVC-sjuksköterskan har goda förutsättningar för effektiv riskkommunikation med föräldrar förutsatt att snabb, korrekt och saklig information förmedlas från myndigheter och landstingens barnhälsovårdsenheter. Slutsatsen i detta arbete är att en stor majoritet av föräldrarna är positiva till barnvaccinationerna just nu, men att detta kan komma att förändras vid negativ rapportering om vaccin. Myndigheter bör därför i större utsträckning arbeta för att kommunicera ut den mest aktuella informationen till landstingens barnhälsovårdsenheter och svenska BVC. Om korrekt och saklig information når ut till BVC-sjuksköterskan inom rimlig tid finns alla förutsättningar för god riskkommunikation med föräldrarna. BVC-sjuksköterskans vaccinriskkommunikation är ett mycket gott exempel på väl fungerade riskkommunikation. Så frågan är kanske inte är vad etablerad forskning kring riskkommunikation kan bidra med till vaccinationsområdet, utan snarare tvärtom, vad BVC-sjuksköterskornas riskkommunikation kan bidra med till riskkommunikationsforskningen

Linné et la France : entre botanique et politique

Faire une courte synthèse des relations très complexes que Carl von Linné (1707-1778) d’une part, et son héritage d’autre part, entretiennent avec la France et la communauté scientifique française du 18e et du début du 19e siècles, à partir d’une énorme bibliographie linnéenne qui compte plusieurs milliers de références (analysées notamment par Pascal Duris dans sa thèse de doctorat) est un exercice pour le moins difficile. Or les relations avec la France, pour ce qui concerne l’histoire des ..

Avbördningskapaciteten som verktyg för bedömning av underhållsbehovet i ett vattendrag - Tillämpning på ett dikningsföretag i Höje å

Examensarbetet undersöker möjligheten att låta avbördningskapaciteten – det vill säga sambandet mellan vattennivå och vattenföring – vara vägledande för bedömning av underhållsbehovet i åar och diken. Den potentiella nyttan av en sådan metod bedöms vara hög då den skulle kunna minska frekvensen av omotiverade underhållsinsatser som påverkar vattenmiljön negativt. Arbetet utgår från ett dikningsföretag i Höje ås huvudfåra. Utifrån inmätta tvärsektioner har en representation av dikningsföretaget skapats i modellverktyget HEC-RAS. Modellen har använts för att 1) ta fram referenskurvor för ett antal kontrollpunkter i dikningsföretaget, som beskriver avbördningskapaciteten i fåran efter dikningsföretagets underhåll med klippskopa i september 2015 och 2) modellera en kritisk dämning utifrån ett markavvattningsperspektiv, genom anpassning av Mannings skrovlighetskoefficient, n, i modellen. Tillämpbarheten av de framtagna referenskurvorna – och av metoden generellt – bedöms vara mycket beroende av tillgången till en flödesreferens som kan utnyttjas för både upprättandet och uppföljandet av referenskurvor. I det studerade dikningsföretaget finns en sektion som förmodligen är bestämmande och därmed möjliggör flödesmätning utifrån en avbördningskurva, men sektionens lämplighet behöver utredas vidare. Modelleringar av kritisk dämning visade att det i uppströmshalvan av dikningsföretaget finns höjdförhållanden som skapar en marginal i fårans avbördningskapacitet, i förhållande till jordbrukets behov av dräneringsdjup under odlingssäsongen. Resultaten kan ses som en indikation på att dikningsföretagets frekvens av vegetationsklippning skulle kunna minskas på denna sträcka.This master thesis project investigates the possibility of using stage–discharge relationships for evaluation of river maintenance demands. In Sweden, the potential benefit of this type of methodology is considered high, in order to prevent unnecessary maintenance activities which are harmful for the aquatic environment. The study is focused on a ditching organization in Höje River in southern Sweden, responsible for maintenance on a specific stretch of the river. Based on cross-section coordinate data, a representation of the stretch was created in the river analysis model HEC-RAS. The model was then used to 1) generate reference curves for a number of control points within the stretch, to represent the stage-discharge relationship after the cutting of vegetation that was carried out by the ditching organization in September 2015 and 2) model a critical stage-discharge situation with respect to agricultural demands of drainage capacity, by modification of the Manning roughness coefficient, n, in the model. The applicability of the generated reference curves – and this method in general – is considered to be very dependent on the presence of a flow reference that can be used both in the development and the follow-up of reference curves. Within the studied stretch there is an abandoned gauging station that may be suitable for this purpose, but further investigations are needed. Modeling of a critical stage-discharge situation indicated that maintenance needs are likely to be smaller for the upper half of the modeled stretch. This stretch appears to have a more beneficial gradient situation compared to the lower half, allowing for a higher stage in the river with respect to agricultural drainage needs.Underhåll i åar och diken är ett kontroversiellt ämne som präglas av en grundläggande konflikt mellan markavvattningsintressen och miljövårdsintressen. En nyckelfråga är – hur kan markavvattningen säkras, med minsta möjliga miljöpåverkan? För att uppnå detta behövs bland annat metoder som kan tydliggöra vilket underhållsbehov som faktiskt föreligger. Åar och diken i jordbrukslandskap behöver emellanåt rensas på vegetation och bottenavlagringar för att en viss vattenföringsförmåga, eller avbördningskapacitet, ska upprätthållas. Detta underhållsarbete är nödvändigt för att hålla vattennivåerna nere och för att jordbrukets markavvattning ska fungera, men innebär samtidigt en störning i vattendraget som kan sammankopplas med en negativ påverkan på både djurliv och vattenkvalitet. Underhållsinsatser med grävskopa betraktas som särskilt problematiska, då fårans slänter och botten skadas och blir känsliga för vidare erosion. I Skåne ingår den större delen av vattendragen i markavvattningssamfälligheter – så kallade dikningsföretag – som har juridiskt ansvar för underhåll på sina respektive sträckor. Ofta beskylls dikningsföretagens underhållsinsatser för att vara rutinmässiga, onödigt omfattande eller omotiverade ur markavvattningssynpunkt. I denna studie har modellverktyget HEC-RAS använts för att ta fram vägledande material för ett dikningsföretag i Höje å, som potentiellt kan vara ett stöd i deras bedömning av underhållsbehovet. Det studerade dikningsföretaget ligger i sydvästra Skåne, öster om byn Staffanstorp och motsvarar en sträcka på 3.5 kilometer i Höje ås huvudfåra. I dagsläget underhålls sträckan genom en årlig klippning av vegetation med klippskopa. Efter inmätningar i fält av åsträckans läge och höjd kunde en representation av dikningsföretaget skapas i det hydrologiska modellverktyget HEC-RAS. Modellen kalibrerades utifrån fältmätningar av flöde och vattennivå, genom en anpassning av vattenfårans friktionsmotstånd i modellen. Mätningarna av flöde och vattennivå gjordes efter dikningsföretagets underhåll med klippskopa i september 2015, och den kalibrerade modellen representerar därför dikningsföretaget i sitt ”klippta” tillstånd. Genom modelleringar kunde avbördningskurvor tas fram för ett antal kontrollpunkter i dikningsföretaget, som visar sambandet mellan vattennivå och vattenföring i det vegetationsklippta tillstånd som modellen kalibrerades för. Kurvorna kan fungera som en referens för dikningsföretaget, som genom uppföljande mätningar av flöde och vattennivå i kontrollpunkterna skulle kunna få svar på frågan ”Har avbördningskapaciteten försämrats, i jämförelse med referensåret 2015?”. Idén är hämtad ifrån Danmark där kontrollprogram utifrån så kallade ”kravekurvor” är vägledande för underhållsbehovet. Metoden bygger på att uppföljande mätningar utförs i ett tillstånd som är jämförbart med det som kurvan representerar, i detta fall det klippta tillståndet. De framtagna kurvorna har således en direkt koppling till fårans grundkapacitet och behovet av grävande åtgärder. En viktig förutsättning för metodens reella tillämpbarhet ute i dikningsföretagen är tillgången till en fungerande flödesreferens, dit kontrollpunkternas vattennivåer kan korreleras. Detta kan vara en närliggande vattenförings¬station eller en bestämmande sektion som medför ett entydigt samband mellan vattennivå och vattenföring. Om denna förutsättning är uppfylld förenklas både upprättandet och uppföljandet av avbördningskurvor avsevärt. Modellen i HEC-RAS användes också för att titta närmare på sambandet mellan underhållsbehov och markavvattningsbehov i det studerade dikningsföretaget. Denna modellering utgick ifrån kritiska vattennivåer längs med sträckan, som togs fram utifrån en analys av hur högt vattnet kan tillåtas stå i ån, utan att försämra funktionen på åkrarnas täckdikningssystem. Ett normalflöde för perioden juli-september kördes i modellen eftersom det under denna period – perioden för grödans tillväxt – kan betraktas som särskilt viktigt att fullt dräneringsdjup kan uppnås. Modellerings¬resultaten visade på en intressant skillnad mellan olika sträckor i dikningsföretaget. I ungefär halva dikningsföretaget, sträckan längst uppströms, kunde ett anmärkningsvärt högt friktionsmotstånd tolereras, innan den modellerade vattennivån blev kritiskt hög. Resultatet kan ses som en indikation på att underhållsbehovet är litet på sträckan. Ett potentiellt första steg för dikningsföretaget är att testa att minska sin frekvens av klippning. De skulle på så vis kunna begränsa sin miljöpåverkan i ån och – inte att förglömma – sina omkostnader för underhåll

Nægte at læse, nægte at skrive

Jesper Svenbro: Nægte at læse, nægte at skrive

Mémento

Monter son projet de réinformatisationLes questions préalablesRéfléchir sur l’opportunité et la faisabilité de la réinformatisation : pourquoi entreprendre cette démarche à ce moment précis ? Jusqu’où réinformatiser ? Quels bénéfices en termes de qualité de service et de performances la réinformatisation doit-elle apporter ? Quels sont les risques et les points d’attention à identifier dans une telle démarche ?Étudier les usages et les besoins, tant du point de vue des outils professionnels ..