15 research outputs found
Recommended from our members
Refining the accuracy of validated target identification through coding variant fine-mapping in type 2 diabetes.
We aggregated coding variant data for 81,412 type 2 diabetes cases and 370,832 controls of diverse ancestry, identifying 40 coding variant association signals (P < 2.2 × 10-7); of these, 16 map outside known risk-associated loci. We make two important observations. First, only five of these signals are driven by low-frequency variants: even for these, effect sizes are modest (odds ratio ≤1.29). Second, when we used large-scale genome-wide association data to fine-map the associated variants in their regional context, accounting for the global enrichment of complex trait associations in coding sequence, compelling evidence for coding variant causality was obtained for only 16 signals. At 13 others, the associated coding variants clearly represent 'false leads' with potential to generate erroneous mechanistic inference. Coding variant associations offer a direct route to biological insight for complex diseases and identification of validated therapeutic targets; however, appropriate mechanistic inference requires careful specification of their causal contribution to disease predisposition
Tro, hopp och anmälan : pedagogers och rektorers syn på anmälningsplikten
Vi har under vår verksamhetsförlagda del av utbildningen insett att lärarrollen handlar om så mycket mer än att planera och genomföra lektioner. Många gånger finns en oro för barns sociala situation. Vår kunskap omkring lärarens skyldighet att anmäla till socialtjänsten när barn misstänks fara illa var, innan detta arbete, begränsad. I vår kvalitativa undersökning har vi vänt oss till pedagoger och rektorer verksamma inom Skellefteå kommun för att ta del av deras attityder och kunskaper om anmälningsplikten. I intervjuerna har vi också undersökt vilka rutiner som finns på skolorna kring anmälningsplikten och hur samarbete med socialtjänsten upplevs. Socialtjänsten är den instans som har det yttersta ansvaret över barn och ungas välmående, därför vände vi oss även till socialtjänsten i Skellefteå för att synliggöra deras uppfattning av samarbetet. Undersökningen visar att de flesta pedagogerna vill vara säkra på att barnet far illa innan de vänder sig till socialtjänsten. På skolorna finns det utarbetade rutiner för att pedagogerna ska få stöd när anmälan görs men att pedagogerna saknar utbildning om barn som far illa. Pedagogerna tar sällan chansen att rådfråga socialtjänsten om råd i enskilda fall. Undersökningen visar även att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten kan förbättras