Инновационная модель как инструмент структурных реформ

Обоснованы безальтернативность, первоочередные направления и проблемы внедрения инновационной модели как инструмента экономического роста в современной экономике. Основное внимание уделено финансовым инструментам решения проблемы технического и технологического переоснащения производства

No β-N-Methylamino-L-alanine (BMAA) was detected in stranded cetaceans from Galicia (North-West Spain)

The neurotoxin β-N-methylamino-L-alanine (BMAA), a non-proteinogenic amino acid produced by several species of both prokaryotic (cyanobacteria) and eukaryotic (diatoms) microorganisms, has been proposed to be associated with the development of neurodegenerative diseases. At first, BMAA appeared to be ubiquitously present worldwide in various organisms, from aquatic and terrestrial food webs. However, recent studies, using detection methods based on mass spectrometry, instead of fluorescence detection, suggest that the trophic transfer of BMAA is debatable. This study evaluated BMAA in 22 cetaceans of three different species (Phocoena phocoena, n = 8, Delphinus delphis, n = 8, and Tursiops truncatus, n = 6), found stranded in North-West Spain. BMAA analysis of the liver, kidney, or muscle tissues via sensitive liquid chromatography with tandem mass spectrometry did not reveal the presence of this compound or its isomers. The absence recorded in this study highlights the need to better understand the trophic transfer of BMAA and its anatomical distribution in marine mammals.info:eu-repo/semantics/publishedVersio

"Vi är mitt i smeten". En fallstudie av gymnasieskolans Introduktionsprogram

Höstterminen 2011 infördes Introduktionsprogrammen (IM) i den svenska gymnasieskolan och ersatte då Individuella programmet som var till för de elever som under sin grundskoletid inte nått behörighet att söka till ett nationellt program. IM består av fem inriktningar och kan läggas upp på olika sätt när det kommer till teoretiska ämnen, praktik och studier på de nat-ionella programmens kurser. Syftet i denna studie är att beskriva hur en gymnasieskola orga-niserar undervisningen och hur stöd och särskilt stöd utformas på IM. Den teoretiska utgångspunkten från vilket materialet belyses är Perssons (1998) modell där den specialpedagogiska verksamheten analyseras utifrån ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Modellen visar vilka konsekvenser olika pedagogiska och specialpedagogiska synsätt och ställningstaganden får på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Uppsatsen är en fallstudie gjord på en medelstor gymnasieskola. Empirin består av intervjuer med rektor, lärare på IM, specialpedagog, elevhälsoteamspersonal, studie- och yrkesvägledare samt praktiksamordnare. Dessutom har klassrumsobservationer utförts samt en analys av skolproducerade dokument som rör IM-elevernas studiegång. Resultatet visar att undervisningen på IM organiseras utifrån ett perspektiv där eleverna ska inkluderas i den ordinarie verksamheten så mycket som möjligt. Eleverna följer sitt målpro-grams kurser, om ett sådant finns, och får extrapositioner inlagda på sitt schema där de kan få extra stöd om det finns behov av det. En princip är att IMs lektioner ska schemaläggas i salar som är anpassade för respektive ämne. Något hemklassrum finns därför inte eftersom perso-nalen menar att det är ett stöd i sig och på så sätt motivationshöjande att befinna sig tillsam-mans med skolans övriga elever. Parallellt med detta visar åtgärdsprogram och annan dokumentation på ett synsätt som speglar ett mer individinriktat perspektiv att betrakta elevers skolsvårigheter. Åtgärder som planeras beskriver ofta hur eleven ska förändra och själva försöka påverka sin situation. Pedagogerna uttrycker att tiden och resurserna för ett mer långsiktigt arbete med elever i behov av särskilt stöd inte är tillräckliga. I uppsatsen diskuteras och analyseras resultatet utifrån ett relationellt och ett kategoriskt per-spektiv. Organiseringen och arbetet kring programmens elever visar på att den pedagogiska och specialpedagogiska verksamheten är sammankopplade. Ett relationellt perspektiv är do-minerande i arbetet med elever i behov av särskilt stöd även om vissa inslag präglas av ett mer kategoriskt förhållningssätt

Radiation induced losses in Ytterbium doped laser materials

In this work, two types of ytterbium (Yb) doped laser materials are studied, crys-talline Yb:YAG and amorphous Yb/Al silica in both preform and fiber. Yb is suitableas a laser ion because of its simple energy level structure and low quantum defect.The ground and excited energy levels are separated by 10000 cm−1, but the exis-tence of another transition in the ultra violet (UV) region causes problems in a Ybdoped laser. The UV absorption band represents a charge transfer (CT) transitionwhich involves the transition of an electron from a nearby oxygen ion to the Yb ionand changes the Yb ion from trivalent to divalent with the corresponding forma-tion of a hole center. The color center formation causes a permanent optical loss inthe material in the visible to near infrared (NIR) spectral region, which absorbs thepump and laser wavelengths. The output power of the laser is reduced and this isknown as the photodarkening (PD) phenomenon.It is suggested that the excited state absorption of the Yb3+ ion is involved in thetransfer route of NIR photons to the UV range.The increase of Yb2+ upon UV irradiation is shown in both Yb:YAG and theYb/Al silca preform. The existence of Yb2+ luminescence from a photodarkenedfiber is also shown, which proves that PD occurs through a CT process.I det h¨ar arbetet studeras de tv°a ytterbium-dopade lasermaterialen Yb:YAG ochYb/Al-dopat glas i form av b°ade preform och fiber. Ytterbium ¨ar l¨amplig som laser-jon p°a grund av sin enkla engerginiv°astruktur och l°aga kvantdefekt. Grundtillst°andetoch det exciterade tillst°andet ¨ar separerade med 10000 cm−1, men det finns ytterli-gare en ¨overg°ang, i UV-omr°adet, som kan skapa problem i en ytterbium-dopad laser.Denna UV-absorption inneb¨ar en laddnings¨overf¨oring (CT) fr°an en omgivande syre-jon till ytterbiumjonen och leder till en valens¨andring i ytterbiumjonen fr°an trev¨ardtill tv°av¨ard och bildandet av ett f¨argcenter. Bildandet av f¨argcenter skapar en per-manent optisk f ¨orlust i materialet, i det synliga till n¨ara infrar ¨oda omr°adet, vilket ab-sorberar pump- och laserstr°alningen. Laserns uteffekt reduceras och detta fenomen¨ar k¨ant som "photodarkening" (PD).Det f ¨oresl°as att absorption fr°an det exciterade tillst°andet i Yb3+-jonen ¨ar en bidra-gande orsak till den ¨overf¨oring av n¨ara infrar ¨oda fotoner till UV-omr°adet som sker.En ¨okning av Yb2+ vid UV-str°alning visas b°ade f ¨or Yb:YAG och f ¨or den Yb/Al-dopade glaspreformen. F¨orekomsten av Yb2+-luminescens fr°an en Yb/Al-dopadfiber som har genomg°att PD visas ocks°a, vilket bevisar att PD sker genom en CT-process

Den kommunala markanvisningsprocessen : En studie av transparens och förutsägbarhet

Kommunerna har som markägaren en viktig roll för att styra bebyggelseutvecklingen och locka aktörer att etablera sig i kommunen. Genom markanvisningar kan kommunen bjuda ut mark som ska exploaterats till intresserade byggherrar. Begreppet markanvisning är inte entydigt men innebär i huvudsak att en byggherre under en viss tid och under vissa villkor får en ensamrätt att förhandla med kommunen om att i ett senare skede förvärva ett område för bebyggande. Det har i tidigare studier påtalats brist på transparens och förutsägbarhet i den kommunalamarkanvisningsprocessen varför denna studie syftade till att utreda hur det ser ut idag vad gäller transparens och förutsägbarhet. För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till alla Sveriges 290 kommuner, dels för att kunna skapa en helhetsbild av nuläget och dels för att tidigare studier begränsat sig till större kommuner. Enkäten besvarades av 133 (46%) kommuner varav 62 (46%) angav att de använde markanvisningar och 70 (53%) att de inte gör det eller gör det vid enstaka tillfällen, en kommun svarade inte på frågan. Denna studie har endast gett en översiktlig bild av dagsläget och av resultatet framkom att rutinerna för att informera om och utvärdera markanvisningsprocessen skiljer sig åt och det finns fortfarande brister vad gäller transparens och förutsägbarhet, framförallt med avseende på motivering, uppföljning och utvärdering. Det fanns även skillnader mellan kommunerna och det framstår som att kommuner som genomfört fler markanvisningar i större utsträckning informera om, motivera, uppfölja och utvärdera markanvisningar. De flesta kommunerna ser även ut att uppleva att markanvisningssystemet och arbetet med markanvisningar fungerar ganska bra, men att det kan bli bättre. Slutligen bör nämnas att flertalet kommuner ser ut att befinna sig i en utvecklingsfas och det finns därav anledning att tro att markanvisningssystemet i framtiden kommer bli mer transparent och förutsägbart.The municipalities as landowners have an important role to control the urban development and attract developers to establish themselves in the municipality. Municipalities can trough land allocation offer land for development to interested developers. The concept of land allocation is not clear but essentially means that a developer, during a certain time and under certain conditions has a right to negotiate with the municipality to subsequently acquire an area fordevelopment. There have been previous studies complaining of the lack of transparency and predictability in the municipal land allocation process. That’s why the purpose of this study is to investigate the situation of today in terms of transparency and predictability. To get answers to the questions a quantitative survey was conducted and it that was sent out to all 290 municipalities in Sweden, partly to create an overall picture of the current situation and partly because previous studies were limited to larger municipalities. 133 (46%) of the municipalities answered the questionnaire by witch 62 (46%) stated that they used the land allocation and 72 (53%) that they do not or do it occasionally, one municipal didn’t answer the question. This study only gives a general picture of the reality and the result showed that the routines to inform about and evaluate land allocation process differs and there are still shortcomings in terms of transparency and predictability, particularly with regard to motivation, follow-up and evaluation. There were also a differences between the municipalities and it appears that municipalities conducted more land allocation of teams to a greater extent inform, motivate, monitor and assess land allocation. The overall experience for the municipalities is that the land allocation system and work with land allocation works pretty well, but there are still areas for improvement. Most municipalities are in a development phases and there is hence reason to believe that the land allocation system in the future will become more transparent and predictable

ARBETE FÖR EN GOD ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ INOM SVENSK SJÖFARTSNÄRING : Åtgärdsförslag utifrån en helhetssyn på människa, teknik och organisation

Balansen mellan krav och resurser används i det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet (OSA) och är grunden för en trygg och säker arbetsmiljö. En påfrestande arbetsbelastning kan ta sig uttryck i konflikter såsom kränkningar, hot om våld och våld som i sin tur leder till ohälsa och arbetsskador. Kränkande särbehandling är vanligare till sjöss jämfört med landbaserade yrken. Svensk sjöfartsnäring är en mansdominerad arbetsplats där kvinnliga medarbetare utgör 30 % av ombordanställda och är en minoritetsgrupp. Kvinnor i en mansdominerad bransch löper en ökad risk för kränkningar, vilket metoo-rörelsen och den svenska sjöfartens motsvarighet #lättaankar vittnar om.  Syftet med masteruppsatsen var att identifiera åtgärder utifrån ett MTO-perspektiv för att utveckla en god organisatorisk och social arbetsmiljö inom svensk sjöfart. En blandad metoddesign tillämpades för att samla in data från Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik och data från två cafédialoger med 37 branschföreträdare från den svenska sjöfartsnäringen.  Resultatet visade 87 fall av arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön mellan 2009-2019. Resultatet utifrån branschföreträdarnas upplevelser belyser behovet av att förbättra organisationsstrukturer och arbetssätt som minskar riskerna för ohälsa samt arbetsskador relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.  Masteruppsatsen var en delstudie i forskningsprojektet Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart finansierat av AFA försäkring mellan 2019-2021. Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfar