Påverkas stereotypt vandrande hos amurleopard (Panthera pardus orientalis) vid ökad förutsägbarhet i samband med utfodring?

Stereotypic pacing is frequently observed in captive carnivores, however the underlying causes of this behaviour remain somewhat unclear. One of these possible causes are unpredictable feeding signals, which may give rise to frustration and subsequent pacing. Animal keepers at Nordens Ark had noticed that their Amur leopards had shown stereotypic pacing in connection to the passing of ATVs (All Terrain Vehicles) used by animal keepers primarly when feeding the animals in the park. The aim of this study was to investigate whether the stereotypic pacing of the two Amur leopards at Nordens Ark were affected by the introduction of a signal associated with feeding. The leopards were trained by classical conditioning to associate the sound of a siren with the delivery of food by an animal keeper. Data were collected during two weeks by focal sampling with continuous recording, four observation sessions were conducted per day. During two of the sessions, the signal from the siren was activated and an animal keeper arrived at the Amur leopard enclosures and fed the leopards. In the other two sessions, no signal from the siren sounded, instead there were animal keepers with ATVs passing by or stopping near the enclosures. The combined results with data from both individuals and both weeks included, showed that the Amur leopards paced more during the sessions when no signal from the siren was activated than during sessions when it sounded. The difference between the two events was however small. Furthermore, the results showed that there was a considerable difference between the male and the female in terms of amount of time they devoted to stereotypic pacing. The female paced during a greater proportion of time than the male. The female was also found to pace more after a keeper had passed by with an ATV than after the signal from the siren had been given, which contrasted with the result from the male who paced more after the siren had sounded. When comparing the results of the first and the second week of the study, the Amur leopards were found to pace to a higher extent during the second week than during the first week. In summary, the total results of the study indicate that the leopards did not learn that the absence of the signal meant that no keeper would come and feed them. Alternatively, there could be other factors eliciting the stereotypic pacing in the Amur leopards, meaning that the attempt to reduce the pacing by introducing a reliable signal associated with feeding may not have been sufficient to accomplish a marked decrease in the stereotypic pacing performed. Due to the limited number of individuals and short duration of the study, it is difficult to draw any certain conclusions

Övergång från dygnstjänstgöring till delade dygnspass inom ambulanssjukvården

Bakgrund: Ökat antal uppdrag inom ambulanssjukvården har lett till att dygnstjänstgöring tagits bort och det införts delade dygnspass då personal inte fick någon tid för återhämtning. Studier visar att för lite sömn ger negativ påverkan på patientsäkerhet och trafiksäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur ambulanspersonal uppfattar arbetsmiljö-, patientsäkerhet- och trafiksäkerhetsaspekter efter organisatoriskt förändrade arbetstider. Metod: Studien genomfördes med hjälp av en enkät med en kvantitativ ansats. Statistikprogrmmet SPSS användes för beräkningar och chi-2-test. Resultat: Kvinnor drabbades av huvudvärk i större utsträckning än män anslutning till ett arbetspass. En majoritet (84 %) önskar fortsätta med delade dygnspass. Slutsats: Resultatet i denna studie visade att respondenterna är positiv inställda till delade dygnspass, men besväras i stor utsträckning av bland annat huvudvärk, problem med magen samt ryggbesvär

PARENTING INFLUENCING CHILD AND ADOLESCENT CU TRAITS : The Role of Parental Harshness and Parental Warmth in the Development of CallousUnemotional Traits in Children and Adolescents <18: A Systematic Review.

The present review sought to clarify and synthesise the existing research of the role parental harshness and parental warmth have on children and adolescents with callous unemotional traits by comparing research across different study designs and study samples in a systematic review. The systematic review search rendered in 16 publications which revealed that callous unemotional traits moderate the relationship between parental harshness as well as parental warmth and behaviour problems in children and adolescents. The moderation effect was directed by the level of callous unemotional trait in the child or adolescent where those with low levels exhibited the most negative effects when exposed to parental harshness. Conversely, children or adolescents with elevated levels exhibited the most positive effects when being exposed to parental warmth. Furthermore, the review revealed that both forms of parenting predict changes in callous unemotional traits over time, where parental harshness increased traits and parental warmth decreased traits. These results are further discussed in relation to the contextual theories of Lykken’s parental competence and socialisation model as well as Kochanska’s conceptual model of conscience development

Föreställningar om specialpedagog som profession - En kvalitativ intervjustudie av två kommunala styrkedjor

Syftet med denna studie var att undersöka och få kunskap kring vilka föreställningar om specialpedagog som profession som förekommer i två kommunala styrkedjor. Vår studie baserades på en styrkedja med positionerna; politiker i utbildningsnämnden, förvaltningschef, områdeschef och rektor. Studien utgick från hur styrkedjan resonerar kring specialpedagogens kompetens och arbetsuppgifter. Detta föranledde frågeställningarna kring vad olika positioner i styrkedjan beskriver som utmärkande för specialpedagogens profession och vilket behov i verksamheten av professionen på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vidare betraktas vilka likheter och skillnader som förekommer i styrkedjan och vilken påverkan det skulle ha på specialpedagogens profession. Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i professionsteorin med utgångspunkt i de fyra attributen legitimitet, förtroende, auktoritet och autonomi. Studiens metodologiska ansats är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. Dessa genomfördes på två kommunala styrkedjor. Resultatet av intervjuerna tyder på att specialpedagogen ansågs besitta en viktig roll i skolan och att arbetsuppgifterna varierar utifrån verksamheten och dess behov. Styrkedjorna ansåg att specialpedagogen ska kunna jobba med skolutveckling, handledning och undervisning och är bärare av det specialpedagogiska perspektivet. Specialpedagog som profession har blivit starkare men att professionens styrka är beroende av vilket mandat styrkedjan ger den. Som vidare forskning skulle det vara av intresse att genomföra samma studie men med ett större urval för att undersöka om det går att dra generella slutsatse

Facility Management : en studie av sex organisationer och företag

I och med att intresset ökat för produktivitetsförbättringar, med början under tidigt 1980-tal, har FM blivit mer och mer intressant för företag. Detta då de insett vikten av att stödjande funktioner måste hinna med i utvecklingen av kärnverksamheten för att ökad effektivitet skall kunna erhållas. FM beskrivs som ett sätt för företag och organisationer att samordna, organisera och sköta de stödfunktioner som krävs för att kärnverksamheten skall kunna bedrivas och bli så effektiv och produktiv som möjligt. Stödfunktionerna kan antingen utföras i intern eller extern regi. Med kärnverksamhet menas det som privat och offentlig sektor ser som sin huvuduppgift. Den här uppsatsen är skriven i syfte att förtydliga begreppet FM, som kan uppfattas som relativt svårgreppbart. Vi vill även undersöka hur privata företag och offentliga organisationer har valt att använda sig av FM-begreppet och om det finns någon skillnad mellan privat och offentlig sektor gällande FM-strukturen och synsättet. För att uppnå syftet med uppsatsen har vi undersökt vad FM är enligt branschen, företagen och organisationerna, hur FM-strukturen ser ut i undersökningens företag och organisationer och vad som har integrerats i FM hos dessa. Vi har även undersökt varför FM har införts i undersökningens företag och organisationer och vilka mål som finns med FM efter införandet, samt hur dessa mål mäts. Vidare har vi tagit reda på hur studiens företag och organisationer själva upplever att FM har mottagits av respektive aktörs kärnverksamhets personal (aktörens egen kund), kundernas kund samt vilka för- och nackdelar det finns med FM. Metoden som använts för att belysa dessa frågor, är kvalitativ med en blandning av induktiv och deduktiv datainsamling. Detta då delar av teoribildningen inom vårt ämnesområde inte är särskilt utvecklad. Vår insamling av empiri skedde genom sex semistrukturerade intervjuer, tre med privata företag samt tre med offentliga organisationer. Den insamlade empirin samt den teori som fanns strukturerades sedan och analyserades. Av undersökningen framgår att FM sträcker sig över ett mycket stort område med många olika sorters tjänster. Huvudsakligen är teori och empiri överens om vad FM är. Våra respondenters åsikter om FM går dock isär gällande frågan om fastigheten skall vara det viktigaste eller enbart en del i FM. Hos de företag/organisationer som intervjuats har ett företag varit en extern FM-enhet, de övriga fem har varit interna enheter. Vi har i vår empiri fått en bild av att effektivitet oftast är den grundläggande orsaken till varför företag/organisationer inför FM, men även andra faktorer såsom t.ex. förtydligande för företaget har spelat roll. Ökad effektivitet är även ett av målen med FM för företagen/organisationerna. Exempel på andra mål med FM är att kunskapen om stödfunktionerna ska öka. Gällande mål syns en stor skillnad mellan de interna FM-enheterna och den externa FM-enheten, då de interna enheterna inte har något vinstsyfte. Företagen/organisationerna valde att mäta sina mål på olika sätt. Det finns främst positiva attityder angående FM-begreppet. Enligt våra respondenter har FM övervägande varit positivt för de som är anställda i kärnverksamheterna. Två av våra respondenter har dock uttalat sig om att en viss negativ inställning finns hos personalen. Hur kundernas kund, alltså kärnverksamhetens kunder upplever FM har vi inte vid vår undersökning fått reda på, eftersom ingen av våra respondenter egentligen kunde svara på vår fråga. Enligt oss borde det ligga i FM-enhetens intresse att mäta kundernas kunds uppfattning