Syftet med denna studie var att undersöka och få kunskap kring vilka föreställningar om
specialpedagog som profession som förekommer i två kommunala styrkedjor. Vår studie
baserades på en styrkedja med positionerna; politiker i utbildningsnämnden, förvaltningschef,
områdeschef och rektor. Studien utgick från hur styrkedjan resonerar kring specialpedagogens
kompetens och arbetsuppgifter. Detta föranledde frågeställningarna kring vad olika positioner
i styrkedjan beskriver som utmärkande för specialpedagogens profession och vilket behov i
verksamheten av professionen på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vidare betraktas
vilka likheter och skillnader som förekommer i styrkedjan och vilken påverkan det skulle ha
på specialpedagogens profession. Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i
professionsteorin med utgångspunkt i de fyra attributen legitimitet, förtroende, auktoritet och
autonomi. Studiens metodologiska ansats är en kvalitativ intervjustudie med
semistrukturerade intervjufrågor. Dessa genomfördes på två kommunala styrkedjor. Resultatet
av intervjuerna tyder på att specialpedagogen ansågs besitta en viktig roll i skolan och att
arbetsuppgifterna varierar utifrån verksamheten och dess behov. Styrkedjorna ansåg att
specialpedagogen ska kunna jobba med skolutveckling, handledning och undervisning och är bärare av det specialpedagogiska perspektivet. Specialpedagog som profession har blivit
starkare men att professionens styrka är beroende av vilket mandat styrkedjan ger den. Som vidare forskning skulle det vara av intresse att genomföra samma studie men med ett större
urval för att undersöka om det går att dra generella slutsatse
