Kolningkurs 2009-2010 vid SLU i Umeå

Under 2009-2010 genomfördes en kurs i kolning med både teoretiska och praktiska inslag vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Kursen som omfattade 15 hp initierades av åtta intresserade elever från kurs 07/12; Håkan Johansson, Carl Kling, Henrik Nises, Jonas Strandberg, Erik Sundström, Jonas Svensson, Erik Söderberg, Daniel Timblad. Inom ramen för kursen så genomfördes olika aktiviteter; en serie litteratur-seminarer om kolningens historia och praktik samt om kolningen i ett internationellt perspektiv, omsorgsfullt förberedande och praktisk genomförande av milkolning samt intervjuer med äldre personer som kolat tidigare. Slutresultatet av arbetet presenteras i föreliggande rapport samt i form av ett bildspel och en kort videofilm från kolningen. Allt arbete finns tillgängligt via Epsilon på Skogsbibliotekets hemsida. Professor Lars Östlund ([email protected]) har varit ansvarig och examinerande lärare för denna kurs, men arbetet har i hög grad byggt på studenternas egna initiativ och eget arbete. Rapporten är indelad i tre avsnitt: 1) Kolningsdagbok inklusive litteraturlista 2) Kolningsintervju 1: Kurt Johansson i Långträsk 3) Kolningsintervju 2: Martin Åslin i Gnar

Rationale for a Swedish cohort consortium

We herein outline the rationale for a Swedish cohort consortium, aiming to facilitate greater use of Swedish cohorts for world-class research. Coordination of all Swedish prospective population-based cohorts in a common infrastructure would enable more precise research findings and facilitate research on rare exposures and outcomes, leading to better utilization of study participants' data, better return of funders' investments, and higher benefit to patients and populations. We motivate the proposed infrastructure partly by lessons learned from a pilot study encompassing data from 21 cohorts. We envisage a standing Swedish cohort consortium that would drive development of epidemiological research methods and strengthen the Swedish as well as international epidemiological competence, community, and competitiveness.Peer reviewe

Beslutsstöd med hjälp av Intelligenta agenter

Uppsatsens övergripande syfte är att besvara frågan `Hur ser ett bra beslutstöd skapat av intelligenta agenter ut, vars syfte är att stödja god ledning enskilt och i grupp ?`. Det görs genom teoretiska jämförelser, ett mindre försök samt med en avslutande diskussion. Först genomförs en teoretisk beskrivning av grunderna om agenter och agentapplikationer. Den syftar till att förklara vad agenter egentligen är, vad som kännetecknar dem, vilka egenskaper de har och vilka användningsområden som finns osv. Allt det sker i termer av mänskligt beteende. Därefter beskrivs en mindre utvärdering av ett antal kommersiella agenter för personligt bruk som genomförts. Syftet med utvärderingen är att skapa en uppfattning om vilken funktionalitet som finns, hur användarvänliga de är och hur de kan tänkas användas i för att stödja ledning och beslutsfattande i framtiden. Slutligen genomförs en allmängiltig diskussion om för- och nackdelar med att använda intel-ligenta agenter för att stödja beslutsfattare i deras arbete. Den mindre utvärderingen visar på att dagens agenter främst är lämpliga att använda för att effektivisera det personliga administrativa arbetet, så som informationsinhämtning och filtrering. De är däremot inte lämpliga för att stödja beslutsfattande i situationer nära realtid. För att kunna stödja den här typen av situationer krävs någon form av agentplattform där flera agenter kan integreras och samarbeta för att lösa olika typer av uppgifter. Någon sådan finns inte idag och har därför inte varit möjlig att utvärdera. Den avslutande diskussionen visar på att agenter kommer kunna utgöra ett besluts-stöd och även komplettera ofta över-belastad stabspersonal, då de kan spara tid genom att göra preliminär informationsinsamling och filtrering. Dock kommer den inte att kunna ersätta stabspersonal då många lednings- och beslutssituationer även inbegriper etiska och moraliska bedömanden

Sjö- och vattendragsinventering i Västernorrlands län

Rapporten utgör en första redovisning av en naturinventering i Västernorrlands län som omfattar 99 sjöar och 50 vattendrag. Inventeringen har en inriktningmot biologisk mångfald. Denna del innehåller förutom inledning och inventeringens uppläggning en beskrivning av vattenkemi, morfologi och bottenfauna i de undersökta vattnen.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Åtgärdsprogram för flodpärlmussla : Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758)

Flodpärlmusslan, Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) är en av Sveriges sju inhemska sötvattenslevande stormusslor. Arten har påträffats i 637 vattendrag, i landets alla biogeografiska regioner, från små bäckar till stora älvar. Den lever nedgrävd och har höga krav på sin miljö. Vattnet ska vara klart, syrerikt, näringsfattigt och pH-värdet ska vara minst 6,2. Flodpärlmusslan är beroende av öring eller lax som värddjur under larvstadiet. Flodpärlmusslan har försvunnit från drygt en tredjedel av de vattendrag där den fanns i början av 1900-talet. Föryngring sker endast i ungefär en tredjedel av de vattendrag där den fortfarande finns kvar, dock med stora regionala skillnader Arten har gått tillbaka på grund av bland annat långsiktigt försämrad vattenkvalitet, försämrat habitat och minskad värdfiskpopulation. Vattenkraftsutbyggnad, andra vattenregleringar och föroreningar har påverkat populationerna kraftigt i södra och mellersta Sverige under de senaste hundra åren. I åtgärdsprogrammet listas bland annat följande åtgärder: Alla uppgifter om förekomst ska läggas in i nationell datavärd (Musselportalen) för att utgöra underlag för framtagande av digitala kartskikt. Samtliga markägare med förekomst av flodpärlmussla ska informeras. Som hjälp ska en reviderad broschyr om musslan tas fram. Inga vandringshinder ska skapas i samband med ny- och ombyggnad samt reinvestering av vägar och järnvägar. Ny kunskap ska tillföras genom nationell genetisk screening och utredning om öring och/eller lax är värdfisk i större vattendrag. Minst två nya flodpärlmusselvatten per län ska skyddas och minst fyra flodpärlmusselvatten per län ska restaureras. Åtgärdsbehovet ska utredas för minst hälften av länens populationer. Skötselplaner för naturreservat ska revideras så att flodpärlmusslans krav tillgodoses. Artificiell förökning bör initieras i prioriterade vattendrag. Uppföljningen ska stärkas och genomförda åtgärder ska sammanställas för att kunna dra nytta av gjorda insatser. Erfarenhetsutbyte i form av seminarier och en internationell konferens ska genomföras.The Freshwater pearl mussel Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) is found in 646 streams spread all over Sweden. The total number of mussel specimen is estimated to at least 40 million. Sweden holds most of the approximately 1,600 populations known in Europe. Together with Norway and Finland, Sweden accommodates around three quarters of all populations, hence the region is a stronghold for the species  The Freshwater pearl mussel has a parasitic larval stage on the gills of Brown trout Salmo trutta, the main host fish in Sweden. There is an enormous loss in all stages of the reproduction cycle. A one-hundred-yearold mussel is estimated to produce only 3.2 young mussels. Freshwater pearl mussel is amongst the most long-lived species on Earth. The oldest specimen found in northernmost Sweden was more than 280 years old. Normally the life span in Scandinavia is 100-250 years.  Freshwater pearl mussel needs good water quality, clean bottom substrate and suitable host fish. In Sweden, recruiting populations are only found in streams with pH&gt;6.2, total phosphorus &lt;8 µg/l, nitrate &lt;125 µg/l, turbidity &lt;1 FNU, colour &lt;80 mg Pt/l, fine inorganic particles &lt;25%, redox potential &gt;300 mV, density of young Brown trout ≥5/100 m2.  Given the species’ environmental requirements it is an important indicator and umbrella species. The Freshwater pearl mussel is also a suitable flagship species for nature conservation activities connected to running waters. In Europe, the number of populations has decreased by 80% since 1920. In Sweden, we observe an ongoing decline among the Freshwater pearl mussel populations shown by lower recruitment and decreased abundance. Approximately half of the remaining populations lack recruitment. Therefore, the species is nationally red-listed as Endangered (EN).  The main reason for the decline is changes in land use causing physical and chemical changes of the streams. Most serious is siltation of streambeds, which causes mortality in juvenile mussels. As most of the Swedish mussel streams are situated in forest landscape, forest management is of crucial importance. Stream acidification caused by airborne pollutants earlier caused mussel death in large areas. Pearl fishing is forbidden by law since 1994, and is at present not regarded as a problem.  The first Swedish action plan for Freshwater pearl mussel was published in 1991 and revised in 2005, resulting in legal protection of a number of important mussel waters, habitat restoration, re-introduction, artificial recruitment and liming of acidified steams. There are also monitoring programmes at national and regional levels. In Sweden, the regional authorities, the County Administrative Boards, have a key role in conservation. There are 16 counties with Freshwater pearl mussel streams.  Proposed actions: Incorporation of all data on occurrence into the national mussel database. Production of up-dateddigital map layers. Information activities aimed at landowners and the public, including publishing of a new information brochure.  Focus on eliminating migration barriers when constructing or reconstructing new roads and railways.  National genetic screening of Freshwater pearl mussel, and a survey on whether Brown trout or Atlantic salmon are the host fish in large rivers.  Inventories of the main channel of large rivers with potential occurrence of Freshwater pearl mussel.  Legal protection of two new localities in each county and habitat restoration of four mussel habitats per county.  Revision of nature reserve’s management plans in order to include actions for the Freshwater pearl mussel.  Artificial recruitment is initiated in prioritized waters.  Follow-up studies of actions and compilation of the results.  The cost for conservation measures recommended by this action plan is estimated at 216 471 000 SEK during 2020-2024

Flodpärlmussla - vad behöver vi göra för att rädda arten? : En workshop på Karlstads universitet

Flodpärlmusslans situation i Sverige är bekymmersam, och i en stor del av de återstående populationerna sker ingen nyrekrytering av små musslor. För att belysa kunskapsläget om flodpärlmusslans situation och för att diskutera olika åtgärdsmöjligheter genomfördes i november 2005 en work shop vid Karlstads universitet med deltagande av naturvårdare från olika myndigheter och forskare. Vid mötet presenterades aktuell forskning i Skandinavien och olika uppföljningar som sker i olika myndigheters regi. Mötet bekostades av länsstyrelsen i Västernorrland, som fått ett nationellt ansvar att ta fram ett åtgärdsprogram för arten. I denna sammanställning redovisas en del av de föredrag och diskussioner som förekom vid mötet

Inventering av glosjöar i Västernorrlands län 2006

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har under 2006 identifierat och besökt 26 vattendrag som har kontakt med havet och uppströmsliggande sjöar. Under inventeringen har bl.a. beskrivits vattendragens djup, vattenföring, temperatur, bottensubstrat,påverkan,vandringshinder m.m.Totalt finns 25 sjöar med biflöde sammanställda. Tre är kända sedan tidigare och har inte beskrivits utförligare i fält. 16 av de inventerade har bedömts som glosjöar enligt defintion ovan. Två har bedömts som glon och har alltså fortfarande brackvatteninflöde vid enstaka tillfällen.Det visade sig vara goda vandringsmöjligheter i flertalet av de inventerade bäckarna. Vägtrummor är den vanligaste orsaken till att fisk inte kan nå sina lekområden. Fem trummor utgör totalt hinder eller försvårar uppströmsvandring. Flera av dessa är också underdimensionerade, vilket skapar en onaturlig och hög vattenhastighet genom trummorna. 13 av glosjöarna har god förbindelse med havet, där de flesta arter, både stora och små individer kan vandra upp för lek. Ytterligare 9 glosjöar går att nå vid höga vattenstånd i havet eller av småväxta arter som t.ex. spigg.Det största hotet mot dessa små livsnerver i landskapet är vandringshinder, ofta vägpassager som underdimensioneras eller läggs fel. Många bäckar är också så små att under vissa delar av året kan de helt vara uttorkade och då tas sällan tillräcklig hänsyn. Det som utmärker glosjöar är att de ligger lågt i terrängen och det är utmärkande även för jordbruksmarker. Det är därför vanligt med jordbruksmark i direkt anknytning till glosjön eller anslutande bäck ner till havet. För den fiskvandring som sker om våren är kanske inte detta något större hot, utan den näringsrika grunda miljön, blir en trygg och god uppväxtmiljö för yngel. Men man påskyndar igenväxningen ganska drastiskt och det gör att dessa miljöer snabbare kommer att upphöra som lämpligt lekområde. Ökad näringstillförsel ger också snabbt väldigt tät vegetation som i vissa fall är så täta att i kombination med förmultnande växtdelar gör att fisk inte tar sig förbi.Det som utmärker glosjöar ytterligare är att eftersom de nyligen är avsnörda från havet så mynnar samtliga vattendrag i en vik i havet. Några objekt ligger uppströms en sjö och detta gäller inte dem förstås. Ur skydd- och bevarande perspektiv, så kan man säga att där vi har en glosjö har vi även en motsvarande värdefull livsmiljö ute i havet, då vikar med bäck är de produktionsmässigt viktigaste biotopernaRegionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p