Individuella utvecklingsplaner – för ökad måluppfyllelse? : Hur lärare uppfattar den ökade dokumenteringens effekt på måluppfyllelsen

2006 infördes de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen för att öka elevernas måluppfyllelse (IUP). Forskning har visat att implementeringstiden är lång vid förändringar i skolan, samt att lite utbildning har erbjudits gällande dokumentationens utformande och innehåll. Detta kan ha fått en betydande roll gällande lärarnas uppfattningar av dokumentets syfte och användning, nämligen att fler elever ska nå de nationella målen. Studien undersöker hur lärare i grundskolan uttrycker att de använder sig av IUP med skriftliga omdömen och om det arbete läraren ägnar åt denna dokumentation uppfattas bidra till ökad måluppfyllse. Frågan har belysts utifrån ett sociokulturellt perspektiv och har undersökts genom fem semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser, där formuleringar och innehåll av dokumentens framåtsyftande delar har granskats. Resultatet visade att samtliga undersökningsdeltagare inte visste varför den omfattande dokumentationen infördes. Lärarna uppfattar arbetet med IUP som tidskrävande, där tid tas från planering med minskad undervisningskvalitet som följd. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning, då det visar sig att lärare inte upplever IUP med skriftliga omdömen som ett effektivt verktyg som bidrar till ökad måluppfyllelse i den svenska skolan. Genom dokumentanalyserna framkom det att inte lika mycket tid läggs på de elever som enkelt når de bestämda målen, utan dessa elever tenderar att hamna i skymundan i jämförelse med de elever som har svårigheter

Une perspective anthropologique des conflits environnementaux

N

Changes in Solo and Partnered Sexual Behaviors following the First COVID-19 Wave: Data from an International Study of 26 Countries

Objective: To determine individual- and country-level factors associated with self-reported changes in solo and partnered sexual behaviors in an international sample of adults during COVID-19. Methods: Data were from the International Sexual Health And REproductive Health during COVID-19 study (I-SHARE)—a cross-sectional, multi-country study (N = 26 countries) assessing adult (N = 19,654) sexual/reproductive health before and during the first wave of COVID-19. We examined self-reported changes (three-point scale: decreased, no change, increased) in solo masturbation, hugging/holding hands/cuddling with a partner, sex with a primary partner, sex with a casual partner, sexting with a partner, viewing sexually explicit media and partnered cybersex. Ordinal regression assessed the impact of individual (age, gender- and sexual-identity, romantic partnership status, employment and income stability, household change and content, mental well-being, changes in alcohol use, and changes in marijuana use) and country-level (e.g., Oxford Stringency Index, Human Development Index, and the Palma Ratio) factors on behavior change. Results: The most common behavior to increase was hugging, kissing, or cuddling with a partner (21.5%), and the most common behavior to decrease was sex with a main partner (36.7%). Household factors like job/income instability and having children over the age of 12 years were significantly associated with decreased affectionate and sexual partnered sexual behaviors; more frequent substance use was linked to significantly increased solo, partnered, and virtual sexual behaviors. Conclusions: Understanding changes in sexual behaviors—as well as the factors that make changes more or less likely among adults around the world—are important to ensure adequate sexual health support development for future public health emergencies