Progression inom informationskompetens och utveckling av studenters akademiska skrivande

Bakgrund Enligt högskoleförordningens examensordning ska studenter efter avslutad utbildning inte bara uppvisa kunskap och förståelse för sitt områdes vetenskapliga grund utan även en rad generiska färdigheter, förmågor, värderingsförmåga och förhållningssätt. Detta tränas och examineras vanligen i studentuppsatser av olika slag och under olika delar av utbildningen. För att uppnå fördjupade kunskaper i informationskompetens krävs ett strukturerat arbetssätt med progression, att kunskaperna relateras till ämnet och kopplas samman genom konstruktiv länkning av utbildningarnas lärandemål, examinationer och betygskriterier. Kopplingen mellan informationskompetens och ämneskunskaper har exempelvis studerats inom det samhällsvetenskapliga området (Anving et al., 2012). Det finns också exempel på integrerad undervisning i informationskompetens i ämnet ekonomi (Olsson & Näverå, 2019). Här presenterar vi hur lärare i de biovetenskapliga grundutbildningarna och bibliotekets och Studieverkstans personal samverkat med syfte att utveckla undervisningen och höja kvaliteten i utbildningarna genom att integrera informationskompetens och vetenskapligt skrivande i en biovetenskaplig kurs. Genomförande Som utgångspunkt för arbetet finns den progressionstrappa i informationskompetens som används vid högskolebiblioteket i Skövde. Denna har anpassats för två biovetenskapliga grundutbildningar och integrerats i olika utbildningsmoment. I detta arbete beskriver vi progressionstrappan och dess koppling till en nytillkommen kurs i utbildningarna, Litteratursammanfattning i biovetenskap, som är på G2F-nivå och omfattar 7,5 högskolepoäng. På kursen får studenterna fördjupa sig i en biovetenskaplig frågeställning, söka, granska och värdera information samt skriva en sammanfattning i formatet av en vetenskaplig review. För att stödja studenterna i deras lärande finns det under kursens gång utbildningsmoment i att söka och värdera information, vetenskapligt skrivande och referentgranskning. Detta stöds av kursmaterial i form av manualer, övningar och protokoll som tagits fram för kursen. I presentationen presenteras läraktiviteterna med tillhörande material och examinationer samt de erfarenheter som gjorts baserat på två undervisningstillfällen under 2020 och 2021 då kursen erbjudits såväl som programkurs samt som fristående kurs. Resultat Ett jämlikt samarbete mellan lärare och bibliotekspersonal har varit en förutsättning för att åstadkomma en integrering av informationskompetens i kursen. Vikten av en ömsesidig förståelse för varandras områden är nödvändigt för integrering av informationskompetens i utbildningarna har tidigare beskrivits av Dawes (2019). Kursvärderingar har visat att kursens format fungerat väl och uppskattats av studenterna som fått fördjupa sig i ett område och tillämpat sina kunskaper inom informationskompetens. Studentuppsatserna visade en hög kvalitet med såväl bredd som vetenskapligt djup. Sammanfattningsvis har samarbetet lett till önskat resultat och arbetssättet kan framöver tillämpas på fler utbildningar och inom andra discipliner. Referenser Anving, T., Badersten, B., Grandsjö, L., Gustavsson, J., Hedlund, M., Jönsson, K., & Zettergren, A-S. (2012). Informationskompetens – generella färdigheter för fördjupat lärande. I M. Irhammar, G. Amnér, & H. Adell (Red.), Proceedings, Lunds universitets utvecklingskonferens 11, 107-116. Lund University. Dawes, L. (2019). Faculty perceptions of teaching information literacy to first-year students: A phenomenographic study. Journal of Librarianship & Information Science, 51(2), 545–560. https://doi.org/10.1177/0961000617726129 Olsson, A-K, Näverå, E. (2019). The way to the wave: To integrate media and information literacy in the “scientific wave” throughout a bachelor program in business administration. INTED2019 Proceedings, 3536-3546. https://doi.org/10.21125/inted.201

Progression inom informationskompetens och utveckling av studenters akademiska skrivande

Bakgrund Enligt högskoleförordningens examensordning ska studenter efter avslutad utbildning inte bara uppvisa kunskap och förståelse för sitt områdes vetenskapliga grund utan även en rad generiska färdigheter, förmågor, värderingsförmåga och förhållningssätt. Detta tränas och examineras vanligen i studentuppsatser av olika slag och under olika delar av utbildningen. För att uppnå fördjupade kunskaper i informationskompetens krävs ett strukturerat arbetssätt med progression, att kunskaperna relateras till ämnet och kopplas samman genom konstruktiv länkning av utbildningarnas lärandemål, examinationer och betygskriterier. Kopplingen mellan informationskompetens och ämneskunskaper har exempelvis studerats inom det samhällsvetenskapliga området (Anving et al., 2012). Det finns också exempel på integrerad undervisning i informationskompetens i ämnet ekonomi (Olsson & Näverå, 2019). Här presenterar vi hur lärare i de biovetenskapliga grundutbildningarna och bibliotekets och Studieverkstans personal samverkat med syfte att utveckla undervisningen och höja kvaliteten i utbildningarna genom att integrera informationskompetens och vetenskapligt skrivande i en biovetenskaplig kurs. Genomförande Som utgångspunkt för arbetet finns den progressionstrappa i informationskompetens som används vid högskolebiblioteket i Skövde. Denna har anpassats för två biovetenskapliga grundutbildningar och integrerats i olika utbildningsmoment. I detta arbete beskriver vi progressionstrappan och dess koppling till en nytillkommen kurs i utbildningarna, Litteratursammanfattning i biovetenskap, som är på G2F-nivå och omfattar 7,5 högskolepoäng. På kursen får studenterna fördjupa sig i en biovetenskaplig frågeställning, söka, granska och värdera information samt skriva en sammanfattning i formatet av en vetenskaplig review. För att stödja studenterna i deras lärande finns det under kursens gång utbildningsmoment i att söka och värdera information, vetenskapligt skrivande och referentgranskning. Detta stöds av kursmaterial i form av manualer, övningar och protokoll som tagits fram för kursen. I presentationen presenteras läraktiviteterna med tillhörande material och examinationer samt de erfarenheter som gjorts baserat på två undervisningstillfällen under 2020 och 2021 då kursen erbjudits såväl som programkurs samt som fristående kurs. Resultat Ett jämlikt samarbete mellan lärare och bibliotekspersonal har varit en förutsättning för att åstadkomma en integrering av informationskompetens i kursen. Vikten av en ömsesidig förståelse för varandras områden är nödvändigt för integrering av informationskompetens i utbildningarna har tidigare beskrivits av Dawes (2019). Kursvärderingar har visat att kursens format fungerat väl och uppskattats av studenterna som fått fördjupa sig i ett område och tillämpat sina kunskaper inom informationskompetens. Studentuppsatserna visade en hög kvalitet med såväl bredd som vetenskapligt djup. Sammanfattningsvis har samarbetet lett till önskat resultat och arbetssättet kan framöver tillämpas på fler utbildningar och inom andra discipliner. Referenser Anving, T., Badersten, B., Grandsjö, L., Gustavsson, J., Hedlund, M., Jönsson, K., & Zettergren, A-S. (2012). Informationskompetens – generella färdigheter för fördjupat lärande. I M. Irhammar, G. Amnér, & H. Adell (Red.), Proceedings, Lunds universitets utvecklingskonferens 11, 107-116. Lund University. Dawes, L. (2019). Faculty perceptions of teaching information literacy to first-year students: A phenomenographic study. Journal of Librarianship & Information Science, 51(2), 545–560. https://doi.org/10.1177/0961000617726129 Olsson, A-K, Näverå, E. (2019). The way to the wave: To integrate media and information literacy in the “scientific wave” throughout a bachelor program in business administration. INTED2019 Proceedings, 3536-3546. https://doi.org/10.21125/inted.201

Personas som metod för utveckling av internationaliseringen i utbildning

Enligt högskoleförordningens examensmål ska studenter efter avslutad utbildning inte bara uppvisa kunskap och förståelse för sitt områdes vetenskapliga grund utan även en rad färdigheter, förmågor, värderingsförmåga och förhållningssätt som inbegriper ett internationellt och interkulturellt perspektiv. Dessa perspektiv kan fås genom internationellt studentutbyte och mobilitet men också genom internationalisering på hemmaplan är tillgängligt för alla studenter. Internationaliseringen bryter språk- och kulturella barriärer, öppnar studenternas internationella perspektiv och bidrar därmed till att öka kvaliteten i utbildningarna och gör studenterna bättre förberedda för ett alltmer mångkulturellt samhälle och en global arbetsmarknad. Personas är fiktiva beskrivningar av typiska användare, förankrade i empiriska data med fokus på användarnas mål, behov, erfarenheter och beteenden. Inom området User Experience Design utgör personas ett viktigt stöd i den användarcentrerade designprocessen. Personas används ofta för att ge liv åt potentiella användare och därmed göra det lättare att ta användarens perspektiv, men har också använts för arbete med utveckling av studenters empatiska förmågor [1] [2]. I detta projekt användes personas för att beskriva studenters mål, behov, erfarenheter och beteenden, i relation till de internationella, interkulturella och globala färdigheter våra studenter behöver i sitt framtida yrkesliv. Syftet är att synliggöra de behov studenterna ska försöka möta och i sin tur söka avspegla detta i utbildningarna. I projektgruppen ingick programansvariga samt personer med erfarenhet av User Experience Design. Efter en kort presentation av projektet och dess resultat genomförs ett digitalt rundabordssamtal. Syftet med rundabordssamtalet är dels att diskutera allmängiltigheten i de projektresultat som presenterats, dels om personas kan användas för andra ändamål som exempelvis vid utveckling av högre utbildning. Projektledaren fungerar som moderator för samtalet och inleder med en kort Mentimeter-övning där deltagarna får reflektera kring det genomförda projektet och dess relevans för internationalisering i utbildningen. Beroende på antalet deltagare så kan rundabordssamtalet sedan delas in i mindre digitala grupper ledda av övriga projektdeltagare och med en gemensam återsamling med gemensam sammanfattning och avslut. Förväntat utfall från rundabordssamtalet är att sprida arbetssättet med personas men också att vi ska få med oss viktiga synpunkter för det fortsatta arbetet. [1] Haag, M., & Marsden, N. (2019). Exploring Personas as a Method to Foster Empathy in Student IT Design Teams. International Journal of Technology and Design Education, 29(3), 565–582. [2] van Rooij, S. W. (2012). Research-Based Personas: Teaching Empathy in Professional Education. Journal of Effective Teaching, 12(3), 77–86

Bibliotek och lärare i samarbete rörande undervisning i informationskompetens – exempel och utmaningar

Undervisningsteamet vid Högskolebiblioteket i Skövde undervisar i informationskompetens på högskolans alla program. Undervisningen sker enligt en progression i tre steg som anpassas till respektive program. Sedan några år samarbetar undervisningsteamet med ett antal lärare på högskolan. Samarbetet är en del av ett större projekt – Projekt Integrerat Stöd (PIS). Projektet syftar till att integrera verksamhetsstödets insatser i utbildningarna på högskolan. I denna presentation berättar vi dels om vårt samarbete med en programansvarig lärare inom biovetenskap och dels om hur vi tillsammans med kursansvarig lärare utvecklat nya undervisningsmoment. Vi kommer också att dela våra erfarenheter av att på kursen ”Molekylär genetik” anpassa undervisningsmoment från Zoom till nya flexibla salar.

Personas som metod för utveckling av internationaliseringen i utbildning

Enligt högskoleförordningens examensmål ska studenter efter avslutad utbildning inte bara uppvisa kunskap och förståelse för sitt områdes vetenskapliga grund utan även en rad färdigheter, förmågor, värderingsförmåga och förhållningssätt som inbegriper ett internationellt och interkulturellt perspektiv. Dessa perspektiv kan fås genom internationellt studentutbyte och mobilitet men också genom internationalisering på hemmaplan är tillgängligt för alla studenter. Internationaliseringen bryter språk- och kulturella barriärer, öppnar studenternas internationella perspektiv och bidrar därmed till att öka kvaliteten i utbildningarna och gör studenterna bättre förberedda för ett alltmer mångkulturellt samhälle och en global arbetsmarknad. Personas är fiktiva beskrivningar av typiska användare, förankrade i empiriska data med fokus på användarnas mål, behov, erfarenheter och beteenden. Inom området User Experience Design utgör personas ett viktigt stöd i den användarcentrerade designprocessen. Personas används ofta för att ge liv åt potentiella användare och därmed göra det lättare att ta användarens perspektiv, men har också använts för arbete med utveckling av studenters empatiska förmågor [1] [2]. I detta projekt användes personas för att beskriva studenters mål, behov, erfarenheter och beteenden, i relation till de internationella, interkulturella och globala färdigheter våra studenter behöver i sitt framtida yrkesliv. Syftet är att synliggöra de behov studenterna ska försöka möta och i sin tur söka avspegla detta i utbildningarna. I projektgruppen ingick programansvariga samt personer med erfarenhet av User Experience Design. Efter en kort presentation av projektet och dess resultat genomförs ett digitalt rundabordssamtal. Syftet med rundabordssamtalet är dels att diskutera allmängiltigheten i de projektresultat som presenterats, dels om personas kan användas för andra ändamål som exempelvis vid utveckling av högre utbildning. Projektledaren fungerar som moderator för samtalet och inleder med en kort Mentimeter-övning där deltagarna får reflektera kring det genomförda projektet och dess relevans för internationalisering i utbildningen. Beroende på antalet deltagare så kan rundabordssamtalet sedan delas in i mindre digitala grupper ledda av övriga projektdeltagare och med en gemensam återsamling med gemensam sammanfattning och avslut. Förväntat utfall från rundabordssamtalet är att sprida arbetssättet med personas men också att vi ska få med oss viktiga synpunkter för det fortsatta arbetet. [1] Haag, M., & Marsden, N. (2019). Exploring Personas as a Method to Foster Empathy in Student IT Design Teams. International Journal of Technology and Design Education, 29(3), 565–582. [2] van Rooij, S. W. (2012). Research-Based Personas: Teaching Empathy in Professional Education. Journal of Effective Teaching, 12(3), 77–86