Verneverdige kulturminner til Askeladden. Nittedal, Samnanger, Sandnes og Tromsø kommune

Utført på oppdrag fra Riksantikvare

The Effect of Reconstruction and Code Changes at Pedestrian Crossings to Traffic safety for Children, Grownups and Elderly: Results from a case study in Borås

The results from studies at five different intersections in Borås are presented. At two intersections, at Hultagatan and Sjöbotorggatan, the traffic environment was reconstructed using speed reducing devices. The other three were control sites, two at Trandared School with speed reducing devices already implemented and one at Källbäcksrydsgatan with no speed reducing devices. The sites are studied before and after changes of the traffic environment (if any), before and shortly after the law was changed (1 May 2000). The new law strengthens car drivers obligation to give way to pedestrians that intend to cross the street at zebra crossings. The studies examine differences between children’s, grownups’ and elderly people’s interactions with motor traffic at zebra crossings. The frequency with which pedestrians are given way to by car drivers increased with 32 percentage points (from 17 % to 49 %) when speed cushions were implemented at Hultagatan. After the new law was enacted the giving way frequency increased to 64 %. The frequency of giving way to pedestrians increased by 9 points (from 59 % to 68 %) and 28 points (from 54 % to 82 %) at the two intersections at Trandared School when the new law was enacted. Elevating the surface at Sjöbotorggatan decreased the speed of the vehicles but had low effect on the giving way frequency because of the pedestrian’s decreased usage of the zebra crossing. No differences between giving way frequency towards children and adults were seen

Deployment of an Distributed Strategic Material Flow Control for Automated Material Flow Systems Consisting of Autonomous Modules

Poster 1

Deployment of an Distributed Strategic Material Flow Control for Automated Material Flow Systems Consisting of Autonomous Modules

The modularisation of hardware and software is one approach to handle the demand for increasing flexibility and changeability of automated material flow systems that are, for example, utilised in flexible production systems. In such automated material flow systems, autonomous modules communicate with each other to coordinate and execute transport tasks. In this paper a strategic material flow control is introduced, which is distributed on several modules realised with a multi-agent system. The strategic material flow control agent coordinates transport tasks with advanced logistical requirements, such as sequencing. A transport task states for a transport unit the system source and sink together with arrival criteria at the sink, e.g. sequence In order to fulfil the arrival criteria the strategic material flow agent selects additional destinations within the automated material flow system to buffer a transport unit. For the selection of suitable buffer modules, several strategies are proposed and evaluated in a simulation study

Adaption of Girlhood : Norm-Confirming and Norm-Breaking in Girls’ Books Translated from English to Swedish and Finnish between 1945–1965

This interdisciplinary thesis is the first more comprehensive study of girls’ book translations in Sweden and Finland. The study examines adaptation of the image of girlhood in girls’ books translated from English to Swedish and Finnish between 1945–1965. Girls’ literature and girls’ books are children’s literary genres about girlhood, about girls’ lives and what it means to be a girl in a certain historical context. Girlhood is depicted in relation to norms for how girls are expected to behave, which means that the girl protagonists often both confirm norms by adapting to the expectations of society and rebelliously challenge these norms. Translations of girls’ books are influenced by norms of girlhood, narrative norms, and translations norms. These result in adaptation, a translations practice where translations are adapted to the norms of the target context (the target culture and the publisher) and to the target audience, in this case young girls. The frame of reference is the polysystem theory, according to which all genres and literary works belong to the literary polysystem, a network of partly overlapping systems in which tensions arise between the center with higher prestige and the periphery with lower prestige. The objective of this study has been to analyze how the peripheral position of girls’ literature within the general literary polysystem and the internal relations between the center (Bildungsromane with higher status) and the periphery (series books with lower status) within the girls’ literary polysystem influences the amount and type of adaptation in girls’ books. The ways in which this peripheral position impacts the image of girlhood in the books is also examined. A further aim has been to analyze whether the Finnish girls’ book system has been influenced by the Swedish system due to Finland’s peripheral position in the Nordic translation system. The qualitative material consists of three Bildungsromane by L. M. Montgomery, Jean Webster, and Laura Ingalls Wilder, and three series books by Helen D. Boylston, Carolyn Keene (a pseudonym), and Helen Wells, as well as their Swedish and Finnish translations. These books represent the series that, according to my initial quantitative survey, were the most prominent among the girls’ books published in both Swedish and Finnish in 1945–1965 (52 books). To contextualize the material, a paratextual analysis of publisher correspondence and the covers and cover texts of the translations has been conducted. The analysis shows that the Nordic countries were a uniform system with Sweden and Norway at its center, as books and series came to Finland via these countries, and Swedish and Norwegian translations were used as source texts for three of the Finnish translations in my study. This interdisciplinary study has three methodological starting points for the analysis of the effects of adaptation on the image of girlhood. The primary descriptive translation studies method consists of a comparative and categorizing adaptation analysis, my linguistic method involves an analysis of semantic-pragmatic features and pragmatic language functions, and my literature studies method is a narrative analysis of character indictors in relation to gender stereotype schemata for masculine and feminine narration, which represent norm-confirming and norm-breaking narration. The results demonstrate that both target-oriented abridged translations and source-oriented faithful translations appear in both the Bildungsromane and series book material. Thus, the amount of adaptation does not correlate with the polysystemic position of the translation. This indicates that the polysystem hypothesis that translations with a peripheral status are likely to be target-oriented is not supported within the girls’ book genre. Instead, adaptation occurs according to commercial, didactic, and pedagogical norms regardless of the polysytemic position. In the adapted translations, the image of girlhood is influenced by downplaying of character traits associated with norm-breaking girlhood, and by an increase of plot-oriented narration, which is the norm within children’s literature.Denna avhandling är den första mer omfattande undersökningen av flickboksöversättningar i Sverige och Finland. Flicklitteraturen och flickboken är en barnlitterär genre som handlar om och förhåller sig till att vara flicka, att göra flickskap i en viss tid och på en viss plats. Flickskap är både anpassning till och uppror mot samhällets normer eller förväntningar. Därför uttrycker gestaltningen av flickskap ofta både normbekräftande och normbrytande. Översättningar av flickböcker påverkas av normer för flickskap, normer för berättande och översättningsnormer. Dessa leder till adaption, som innebär att översättningar anpassas till målkulturens och det utgivande förlagets normer och översättningens målgrupp, som består av unga flickor. Adapterades eller anpassades gestaltningen av flickskap när flickböcker översattes från engelska till svenska och finska under perioden 1945–1965 och i så fall hur? Var översättningarna källtrogna eller målanpassade? Framhävdes normbekräftande eller normbrytande drag? Var praktikerna enhetliga i Sverige och Finland? Denna tvärvetenskapliga studie söker svar på dessa frågor genom en kombination av översättningsvetenskapens, litteraturvetenskapens, språkvetenskapens och arkivforskningens metoder. Studiens material består av tre bildningsromaner av L.M. Montgomery, Jean Webster och Laura Ingalls Wilder med högre status och tre långserieböcker av Helen D. Boylston, pseudonymen Carolyn Keene och Helen Wells med lägre status samt deras svenska och finska översättningar. Dessa böcker representerar de serier som enligt en inledande kvantitativa analys var mest framträdande bland de flickböcker som utgavs på både svenska och finska under perioden 1945–1965 (52 böcker). För att kontextualisera materialet har även dels förlagskorrespondens, dels översättningarnas omslag och omslagstexter analyserats. Analysen av förlagskorrespondensen och översättningarna visar att Norden under perioden utgjorde ett enhetligt fält med Sverige och Norge som centrum. Författarskapen kom till Finland via dessa länder, och svenska och norska översättningar användes som källtexter för tre av de finska översättningarna i materialet. Resultaten av analysen av adaptioner i materialet visar att både målkontextanpassade förkortade översättningar och källtrogna översättningar förekommer i såväl bildningsroman- som långseriematerialet. Därmed står mängden adaption inte i relation till översättningens status. I de anpassade översättningarna sker anpassningen enligt kommersiella, didaktiska och pedagogiska översättningsnormer oberoende av översättningens status. Framställningen av flickskap påverkas dels genom att karaktärsdrag som förknippas med normbrytande flickskap nedtonas, dels genom att berättandet blir mer handlingsorienterat, vilket är normen inom barnlitteratur.Helsinki: Unigrafia, 202

Classic Girls Books in Purified and Shortened Translation : Omissions in the Swedish and Finnish Translation of L.M. Montgomery s Emily trilogy

In my pro gradu thesis I study the use of the adapting translation strategy omission in the Swedish and Finnish translation of L.M. Montgomery's Emily trilogy (1923 - 1927). Omission means reduction or elimination of part of the source text. The translations are made in the middle of the 20th century, with the expectation of the Swedish translation of the last book, which is from 1985. The aim of my thesis is to study what has been omitted and why as well as how the omissions affect the characterization. The former is done by categorizing the omissions and the latter through analysis of character indicators. The Emily trilogy belongs to the genre girls' books, which is a subgenre to children's and young adults' literature. Translation of children's and young adults' literature follows the same norms as translation of adult literature, but also didactic and pedagogical norms, which are in contrast to norms of equivalence. Both children's and young adults' literature and girls books are genres with a peripheral position within the literary polysystem. The low status of the genre at the time of translation is a reason for the deviation from the norms of equivalence in the translations. I have derived a model for categorization of the omissions in my material from categories of reasons for omissions presented by Rodica Dimitriu (2003) and Eirlys E. Davis (2007). The categories in my study are purification, no direct contribution to the plot, culture bound elements, linguistic reasons, previous omission, and other, here listed according to frequency of occurrence. Purification, which is due to the didactic norms, is the most common category and occurs chiefly in the translations of the first two books. The category no direct contribution to the plot is almost as common and is related to a wish to shorten the texts. The Swedish and Finnish translations contain similar omissions, but the omissions are fewer and on average shorter in the Finnish translations, where the percentage of omitted text is lower as well. The Swedish translation of the third book is an exception. It contains the least omissions of all the translations, which is due that the translation was made as late as 1985. Furthermore, the number of omissions, and in particular of purifying omissions, decreases gradually book by book. The percentage of omitted text is greatest in the Swedish translations of the first two books. Generally, a reason for why omissions are so frequent in the translations is that they have a younger target audience than the source texts. The analysis of character indicators in the translations shows that the omissions have affected the characterization. The purifying omissions affect the indirect characterization of the adult characters due to that character indicators in the form of actions and speech demonstrating improper behavior or linking the character to sexuality have been omitted. Omission of nature descriptions affects the analogous characterization of Emily through landscape due to that Emily's relationship to nature is not pictured as equally strong and physical and related to creativity as in the source texts. The analysis also shows that the effect on the characterization is greatest in the Swedish translations of the first two books, which contain the highest amount of omitted text.I min pro gradu-avhandling undersöker jag användningen av den adapterande översättningsstrategin utelämning i den svenska och finska översättningen av L.M. Montgomerys Emily-trilogi (1923 - 1927). Utelämning innebär reduktion eller eliminering av en del av källtexten. Översättningarna är gjorda i mitten av 1900-talet med undantag av den svenska översättningen av den sista boken som är från 1985. Syftet med avhandlingen är att undersöka vad som har utelämnats och varför samt hur utelämningarna påverkar karakteriseringen. Det förra sker genom kategorisering av utelämningarna och det senare genom analys av karaktärsindikatorer. Emily-trilogin tillhör genren flickböcker som är en undergenre till barn- och ungdomslitteratur. Översättning av barn- och ungdomslitteratur följer samma normer som översättning av vuxenlitteratur men dessutom didaktiska och pedagogiska normer som står i kontrast till ekvivalensnormer. Både barn- och ungdomslitteratur och flickböcker är genrer med perifer ställning inom det litterära polysystemet. Den låga statusen vid översättningstidpunkten är en orsak till avvikelsen från ekvivalensnormerna i översättningarna. Jag har härlett en kategoriseringsmodell för utelämningarna i undersökningsmaterialet ur Rodica Dimitrius (2003) och Eirlys E. Davis (2007) kategorier för orsaker till utelämningar. Kategorierna i min undersökning är purifikation, inget direkt bidrag till handlingen, kulturbundna element, lingvistiska orsaker, tidigare utelämning och övrigt, uppräknade enligt förekomstfrekvens. Purifikation, som beror på de didaktiska normerna, är den mest förekommande kategorin och förekommer främst i översättningarna av de två första böckerna. Kategorin inget direkt bidrag till handlingen är nästan lika vanlig och står i samband med en vilja att förkorta texterna. De svenska och finska översättningarna innehåller liknande utelämningar, men utelämningarna är färre och i genomsnitt kortare i de finska översättningarna, där också den procentuella andelen utelämnad text är mindre. Den svenska översättningen av den tredje boken utgör ett undantag. Den innehåller minst utelämningar av alla översättningarna, vilket beror på att översättningen gjordes först år 1985. Antalet utelämningar och särskilt purifierande sådana minskar dessutom successivt bok för bok. Den procentuella andelen utelämnad text är störst i de svenska översättningarna av de två första böckerna. Allmänt taget är en orsak till den frekventa förekomsten av utelämningar i översättningarna att de riktar sig till en yngre målgrupp än källtexterna. Analysen av karaktärsindikatorer i översättningarna visar att utelämningarna har påverkat karakteriseringen. De purifierande utelämningarna påverkar den indirekta karakteriseringen av vuxna karaktärer genom att karaktärsindikatorer i form av handlingar och repliker som visar på opassande beteende eller kopplar karaktären till sexualitet har utelämnats. Utelämningen av naturbeskrivningar påverkar däremot den landskapsanaloga karakteriseringen av Emily i och med att Emilys förhållande till naturen inte skildras som lika starkt och fysiskt samt kopplat till kreativitet som i källtexterna. Analysen har också visat att inverkan på karakteriseringen är störst i de svenska översättningarna av de två första böckerna där den utelämnade textmängden är störst

Body manufacture of a key lock

Diplomová práce je zaměřená na výrobu tělesa pro cylindrické vložky. Jedná se tedy o produkci malých a velmi přesných součástí. První část popisuje funkci zámku, druhy cylindrických vložek, jejich komponenty a základní rozdělení zabezpečovacích prvků. Druhá část je zaměřena na výrobu konkrétního typu tělesa. Práce se zabývá jak stávající výrobní technologií, tak i návrhy možných zlepšení. Ty spočívají především v novém uspořádání jednotlivých výrobních operací. V závěru se porovnává stávající technologie s novým návrhem.The diploma thesis is focused on the production of body for cylinder locks. This is production of very small and accurate parts. In the first part there is described the function of the lock, the sort of cylinder locks, their components and the basic types of safety elements. The second part is focused on the production of given type of body. The thesis deals with either existing production technology or proposals of possible innovation. This firstly consists in new organization of manufacturing operations. At the close we can find comparison of existing technology and new proposal.

En jämförelse av trafiksäkerheten i Finland, Sverige och Norge

3200418