Potential of heart fatty-acid binding protein, neurofilament light, interleukin-10 and S100 calcium-binding protein B in the acute diagnostics and severity assessment of traumatic brain injury

Background: There is substantial interest in blood biomarkers as fast and objective diagnostic tools for traumatic brain injury (TBI) in the acute setting.Methods: Adult patients (≥18) with TBI of any severity and indications for CT scanning and orthopaedic injury controls were prospectively recruited during 2011-2013 at Turku University Hospital, Finland. The severity of TBI was classified with GCS: GCS 13-15 was classified as mild (mTBI); GCS 9-12 as moderate (moTBI) and GCS 3-8 as severe (sTBI). Serum samples were collected within 24 hours of admission and biomarker levels analysed with high-performance kits. The ability of biomarkers to distinguish between severity of TBI and CT-positive and CT-negative patients was assessed.Results: Among 189 patients recruited, neurofilament light (NF-L) was obtained from 175 patients with TBI and 40 controls. S100 calcium-binding protein B (S100B), heart fatty-acid binding protein (H-FABP) and interleukin-10 (IL-10) were analysed for 184 patients with TBI and 39 controls. There were statistically significant differences between levels of all biomarkers between the severity classes, but none of the biomarkers distinguished patients with moTBI from patients with sTBI. Patients with mTBI discharged from the ED had lower levels of IL-10 (0.26, IQR=0.21, 0.39 pg/mL), H-FABP (4.15, IQR=2.72, 5.83 ng/mL) and NF-L (8.6, IQR=6.35, 15.98 pg/mL) compared with those admitted to the neurosurgical ward, IL-10 (0.55, IQR=0.31, 1.42 pg/mL), H-FABP (6.022, IQR=4.19, 20.72 ng/mL) and NF-L (13.95, IQR=8.33, 19.93 pg/mL). We observed higher levels of H-FABP and NF-L in older patients with mTBI. None of the biomarkers or their combinations was able to distinguish CT-positive (n=36) or CT-negative (n=58) patients with mTBI from controls.Conclusions: S100B, H-FABP, NF-L and IL-10 levels in patients with mTBI were significantly lower than in patients with moTBI and sTBI but alone or in combination, were unable to distinguish patients with mTBI from orthopaedic controls. This suggests these biomarkers cannot be used alone to diagnose mTBI in trauma patients in the acute setting.</p

Caring mother, princess and warrior - Hillsong and identities

Denna studie har undersökt hur religiösa genusidentiteter konstrueras på Instagram bland unga kvinnor inom Hillsong Sverige. Syftet med studien har varit att undersöka vilka strategier som unga kvinnor använder i sin identitetskonstruktion på det sociala mediet Instagram samt vilken religiös genusidentitet som konstrueras. Studiens teoretiska ramverk har utgått från socialkonstruktivism och en förståelse av identitet som något konstruerat i en social praktik där både strukturer och aktörskap gör sig gällande. Teorierna kring identitet och religiös identitetskonstruktion har främst förankrats i Nancy T Ammermans teori om identitet som något ständigt föränderligt och som konstrueras genom ett identitetsnarrativ. Studien har utifrån den förståelsen av identitet använt narrativ som begrepp för att diskutera vilken berättelse som unga kvinnor inom Hillsong berättar om sina roller som troende kvinnor. För att besvara studiens syfte- och frågeställningar har en kombinerad metoddesign använts där kvalitativa djupintervjuer varit främsta metod. Intervjumaterialet har kombinerats med en analys av studiedeltagarnas Instagraminlägg som också utgjort ett material i djupintervjuerna. Materialet bygger på intervjuer och Instagraminlägg från tre informanter. Studiens resultat visar att Instagram utgör ett redskap för att aktivt konstruera religiösa genusiden- titeter online. De strategier som framkommer är bland annat motstånd och avstånd, kvinnorna motsätter sig en exponering av sig själva enligt rådande normer på Instagram. Den huvudsakliga strategin som framträder är istället alternativ där Instagram använts för att utmana rådande genus- identiteter och normer. På så sätt uttrycker de en längtan efter att konstruera en ny form av religiös genusidentitet. En sista strategi som framkommer i studien är hashtags för att skapa en kollektiv religiös genusidentitet och därmed utmana betydelsen av tid och plats. Kvinnorollen som framträ- der är bestående av flera olika identitetspositioner och ses som ett aktivt arbete. Kvinnan konstrue- ras både omsorgsfull som en mor, utvald som en prinsessa och aktiv som en ledare och krigare. På så vis framkommer två delvis motstridiga narrativ, ett traditionellt narrativ där kvinnans roll främst konstrueras utifrån traditionellt kvinnliga områden samtidigt som den sociala praktiken inom Hillsong Sisterhood främjar kvinnors synlighet i traditionellt manliga områden som ledare, predi- kanter, musikproducenter och artister

The Corona-pandemic: A chance for development, the beginning of a system collapse, or maybe both? : A study of youth people's views of their situation and the future related to risk society and the pandemic

Studiens ämnesområde är ungdomars uppfattningar av sin nutid och framtid mot bakgrund av Coronapandemin under våren 2020. Syftet är att undersöka på vilket sätt ungdomars uppfattningar om sin livssituation och samhällets utveckling påverkas av pandemin. Studiens teoretiska ramverk utgår från Giddens (1996, 2003) samt Becks (1998) teorier om risk- samhället. Materialet utgörs av 58 gymnasieungdomars texter som publicerats på Nordiska Museets digitala minnessida. Ungdomarna är bosatta antingen i Stockholm eller mindre orter i Norrland. Studiens resultat visar att ungdomars uppfattningar påverkats av pågående pandemi i stor utsträckning. En begränsad vardag med inställda aktiviteter är återkommande, något som ungdomarna uppfattar som antingen begränsande eller befriande. Ungdomarnas uppfattningar präglas därtill mycket utav medias rapportering. Media ses både som en viktig källa till information och som ett bränsle för rädsla. Vad gäller framtiden rör sig ungdomarna på en skala mellan optimism och pessimism. Giddens fyra förhållningssätt till risksamhället framträder hos ungdomarna: pragmatiskt accepterande, bibehållen optimism, cynisk pessimism och radikalt engagemang. En positiv tilltro till framtiden framträder hos de ungdomar som också har en tilltro till samhällets nuvarande system eller enskilda individers möjlighet att påverka dem. En negativ tilltro till framtiden förekommer i större utsträckning hos de som också hyser en liten tilltro samhällets institutioner och politiker. Studiens resultat antas få betydelse i samhällskunskapsundervisningen då nuvarande situ- ation skapar frågor hos ungdomar om olika samhällssystem samt institutioners roll. Det är att betrakta som högst aktuella frågor i ett ämne vars undervisning syftar till att fostra engagerade och delaktiga samhällsmedborgare

INTERLEUKIN 10 AND HEART FATTY-ACID BINDING PROTEIN AS EARLY OUTCOME PREDICTORS IN PATIENTS WITH TRAUMATIC BRAIN INJURY

Background: Patients with traumatic brain injury (TBI) exhibit a variable and unpredictable outcome. The proteins interleukin 10 (IL-10) and heart fatty acid-binding protein (H-FABP) have shown predictive values for the presence of intracranial lesions. Aim: To evaluate the individual and combined outcome prediction ability of IL-10 and H-FABP, and to compare them to the more studied proteins S100β, glial fibrillary acidic protein (GFAP), and neurofilament light (NF-L), both with and without clinical predictors. Methods: Blood samples from patients with acute TBI (all severities) were collected 6 months post injury using the Glasgow Outcome Scale Extended (GOSE) score, dichotomizing patients into: (i) those with favorable (GOSE≥5)/unfavorable outcome (GOSE ≤ 4) and complete (GOSE = 8)/incomplete (GOSE ≤ 7) recovery, and (ii) patients with mild TBI (mTBI) and patients with TBIs of all severities. Results: When sensitivity was set at 95–100%, the proteins' individual specificities remained low. H-FABP showed the best specificity (%) and sensitivity (100%) in predicting complete recovery in patients with mTBI. IL-10 had the best specificity (50%) and sensitivity (96%) in identifying patients with favorable outcome in patients with TBIs of all severities. When individual proteins were combined with clinical parameters, a model including H-FABP, NF-L, and ISS yielded a specificity of 56% and a sensitivity of 96% in predicting complete recovery in patients with mTBI. In predicting favorable outcome, a model consisting IL-10, age, and TBI severity reached a specificity of 80% and a sensitivity of 96% in patients with TBIs of all severities. Conclusion: Combining novel TBI biomarkers H-FABP and IL-10 with GFAP, NF-L and S100β and clinical parameters improves outcome prediction models in TBI

Admission Levels of Interleukin 10 and Amyloid beta 1-40 Improve the Outcome Prediction Performance of the Helsinki Computed Tomography Score in Traumatic Brain Injury

Background: Blood biomarkers may enhance outcome prediction performance of head computed tomography scores in traumatic brain injury (TBI). Objective: To investigate whether admission levels of eight different protein biomarkers can improve the outcome prediction performance of the Helsinki computed tomography score (HCTS) without clinical covariates in TBI. Materials and methods: Eighty-two patients with computed tomography positive TBIs were included in this study. Plasma levels of beta-amyloid isoforms 1-40 (A beta 40) and 1-42 (A beta 42), glial fibrillary acidic protein, heart fatty acid-binding protein, interleukin 10 (IL-10), neurofilament light, S100 calcium-binding protein B, and total tau were measured within 24 h from admission. The patients were divided into favorable (Glasgow Outcome Scale-Extended 5-8, n = 49) and unfavorable (Glasgow Outcome Scale-Extended 1-4, n = 33) groups. The outcome was assessed 6-12 months after injury. An optimal predictive panel was investigated with the sensitivity set at 90-100%. Results: The HCTS alone yielded a sensitivity of 97.0% (95% CI: 90.9-100) and specificity of 22.4% (95% CI: 10.2-32.7) and partial area under the curve of the receiver operating characteristic of 2.5% (95% CI: 1.1-4.7), in discriminating patients with favorable and unfavorable outcomes. The threshold to detect a patient with unfavorable outcome was an HCTS > 1. The three best individually performing biomarkers in outcome prediction were A beta 40, A beta 42, and neurofilament light. The optimal panel included IL-10, A beta 40, and the HCTS reaching a partial area under the curve of the receiver operating characteristic of 3.4% (95% CI: 1.7-6.2) with a sensitivity of 90.9% (95% CI: 81.8-100) and specificity of 59.2% (95% CI: 40.8-69.4). Conclusion: Admission plasma levels of IL-10 and A beta 40 significantly improve the prognostication ability of the HCTS after TBI.Peer reviewe

LDLR promoter variant and exon 14 mutation on the same chromosome are associated with an unusually severe FH phenotype and treatment resistance

Familial hypercholesterolemia (FH) is the most common form of autosomal-dominant hypercholesterolemia, and is caused by mutations in the low-density lipoprotein receptor (LDLR) gene. Heterozygous FH is characterized by elevated low-density lipoprotein (LDL) cholesterol and early-onset cardiovascular disease, whereas homozygous FH results in more severe LDL cholesterol elevation with death by 20 years of age. We present here the case of an African-American female FH patient presenting with a myocardial infarction at the age of 48, recurrent angina pectoris and numerous coronary artery stents. Her pretreated LDL cholesterol levels were more typical of a homozygous FH pattern and she was resistant to conventional lipid-lowering treatment, yet her other clinical parameters were not necessarily consistent with homozygous FH. Genetic testing revealed two LDLR variants on the same chromosome: one a novel missense mutation in exon 14 (Cys681Gly) and the other a promoter variant (IVS1-217C>T) previously shown to result in increased LDLR transcription. Disease-associated PCSK9 or APOB mutations were not identified in this individual. Overall, her genetic and clinical profile suggests that enhanced expression of the mutant LDLR allele resulted in a severe phenotype with characteristics of both heterozygous and homozygous FH