Lehmän hyvinvointiin vaikuttavat seikat pihatossa - kirjallisuuskatsaus : Osa 2. Lehmien tärkeimpien sairauksien ennaltaehkäisy

Summary: Factors affecting cow welfare in loose housing systems - a review. Part 2. Prevention of the most important diseases of cowsSummary: Factors affecting cow welfare in loose housing systems - a review. Part 2. Prevention of the most important diseases of cowsSummary: Factors affecting cow welfare in loose housing systems - a review. Part 2. Prevention of the most important diseases of cowsNon peer reviewe

Lehmän hyvinvointiin vaikuttavat seikat pihatossa - kirjallisuuskatsaus : Osa 1. Naudan lajinomainen käyttäytyminen

Summary: Factors affecting cow welfare in loose housing systems - a review. Part 1. Natural behavior of cattleSummary: Factors affecting cow welfare in loose housing systems - a review. Part 1. Natural behavior of cattleSummary: Factors affecting cow welfare in loose housing systems - a review. Part 1. Natural behavior of cattleNon peer reviewe

DNA Hybridization Sensors Based on Electrochemical Impedance Spectroscopy as a Detection Tool

Recent advances in label free DNA hybridization sensors employing electrochemical impedance spectroscopy ( EIS) as a detection tool are reviewed. These sensors are based on the modulation of the blocking ability of an electrode modified with a probe DNA by an analyte, i.e., target DNA. The probe DNA is immobilized on a self-assembled monolayer, a conducting polymer film, or a layer of nanostructures on the electrode such that desired probe DNA would selectively hybridize with target DNA. The rate of charge transfer from the electrode thus modified to a redox indicator, e. g., [Fe(CN)(6)](3-/4-), which is measured by EIS in the form of charge transfer resistance (R(ct)), is modulated by whether or not, as well as how much, the intended target DNA is selectively hybridized. Efforts made to enhance the selectivity as well as the sensitivity of DNA sensors and to reduce the EIS measurement time are briefly described along with brief future perspectives in developing DNA sensors.open484

Long-Term Ongoing Structured Support in Early Stage of Dementia: A Family Affair

Demenssjukdomar drabbar mer än 35 miljoner människor världen över, en summa som kommer att fördubblas vart tjugonde år.    Demens är en global störning av intellektuella funktioner: förmågan att minnas försämras, och förmågor som att orientera sig i tid och rum, språklig förmåga, tankeprocesser som att gå från tanke till handling, problemlösande, utföra saker praktiskt och känna igen föremål. Symtomen följs ofta av förändringar i beteende och personlighet, som låg initiativförmåga, irritation, grovt socialt beteende och humörsvängningar. I Sverige diagnostiseras 25 000 personer per år, totalt så lever 160 000 personer med sjukdomen i Sverige idag. I Sverige ställs diagnosen ofta utifrån blodprover, hjärnröntgen och Mini Mental Score Evaluation-Swedish Revision tillsammans med personens sjukdomshistoria.   Efter diagnosen har ofta anhöriga många frågor om hur livet kommer att te sig framöver, är det bra att flytta eller ska man bo kvar? Hur kommer sjukdomen att förändra livet och personligheten hos den drabbade? Tidigare studier visar att dessa frågor ofta förblir obesvarade, det är svårt att få en uppföljning hos läkare och det finns få länder där stöd efter diagnosen är vanligt förekommande.    Sverige har sen 2009 lagstiftat om rätten till stöd till anhöriga och närstående med demenssjukdom eller andra kroniska sjukdomar med funktionshinder. Typen av stöd som ges skiljer sig däremot åt, Socialstyrelsen kom därför hösten 2013 ut med riktlinjer för hur stödet bör se ut för att vara effektivt: 8-10 träffar under 3-6 månader med information och socialt stöd till anhöriga. En kommun i norra delen av Sverige har gett långvarigt stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga sen 2006. Ett nära samarbete med Landstinget i regionen och på senare tid även privata vårdcentraler i området har lett till att stöd kan erbjudas i direkt samband med diagnostillfället. Personerna deltar ofta i stödgrupp inom ca 4-6 veckor efter sin diagnos. Avhandlingens syfte var att fördjupa kunskapen om personernas upplevelse av att vara i stödgrupp under lång tid; den längsta i 4 år. Intervjuer gjordes med anhöriga och personer med demenssjukdom. Resultaten visade att de par som varit med längst i stödgrupp kände sig trygga, de upplevde att de fick god kunskap om demens och var förberedda på den förändring som skulle komma. Resultaten visade också att vara vuxet barn till en person med demens innebar att vara tyngd av ansvar för att agera i den sjuka förälderns intresse trots en djup känsla av sorg of förlust vilket ofta leder till frustration med situationen. Relationerna inom familjen kan förändras efter demens diagnosen både till det bättre; att man sluter upp kring den demenssjuke föräldern men också till det sämre; att familjen splittras då relationerna utsätts för påfrestningar. Personerna med demenssjukdom som deltog i stödgrupperna upplevde och skattade sin känsla av sammanhang högt; att livet var meningsfullt, begripligt och hanterbart. Deras friska partner upplevde mindre begriplighet och hanterbarhet och de vuxna barnen mer meningsfullhet. Avhandlingens resultat har legat till grund för en modell för stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga kallat PER-modellen®; Pedagogisk, Emotionell och Relationsbaserad modell för stöd.Dementia disorders affect more than 35 million people around the world, which will double every twenty years. Dementia is a global disruption of intellectual functioning; there is a decrease of memory ability and other intellectual abilities such as orientation, visuospatial- perceptive ability, language, thinking, executive abilities, problem solving, apraxia and agnosia.  These symptoms are often followed by behavioral changes and changes in the personality, such as loss of initiative, emotional instability, irritation, apathy, coarse social behaviour and mood changes. The most frequent symptoms were apathy, depression, irritability, and agitation. About 25, 000 persons are diagnosed with dementia each year in Sweden. Today, estimates are that 160, 000 persons in total are suffering from dementia in Sweden. In Sweden, most diagnoses are done in the primary health care setting by general practitioners  and are based on the person´s own history, interviews with next of kin and an Mini Mental Score Evaluation- Swedish Revision (MMSE-SR) along with blood work and a brain scan to rule out any other diseases. After diagnosis the next of kin often have many questions about the coming lifestyle changes and ways to handle the personality changes that the person suffering from dementia may go through. Previous studies show that in many cases these questions are left unanswered, because it is difficult to get a follow up with a physician and there are few countries where support after diagnose is common.    In 2009, the Swedish Parliament passed a new law that states that support is to be given to persons caring for people with chronic illnesses, elderly people, or people with functional disabilities. There was, however, no detailed description of the extent or kind of services to be provided, and the municipalities had extensive freedom in implementing the legislation. In the autumn of 2013 the Swedish National Health Board therefore, issued guidelines where eight to ten meetings during a three- to six-month period with information and social support were recommended.A municipality in northern Sweden have a long term ongoing support to persons with dementia and their next of kin since 2006. A close collaboration with the geriatric clinic and private health centers has resulted in support being offered within 4-6 weeks after diagnose.     The overall aim of this thesis was to explore experiences of living with dementia both as a sufferer and as a next of kin; and being part of a long-term ongoing support group, the longest for four years.     Interviews were done with persons with dementia and their next of kin. Results showed that couples who had been the longest in a support group felt great comfort and support. They experienced that their knowledge about the disorder was good and that they could prepare for the changes to come. Results also showed that to be an adult child of a person with dementia disease means being burdened with the responsibility to act on behalf of the diseased parent despite a deep sense of grief and loss, which leads to frustration with the situation.     Relationships within the family can sometimes change when a family member is affected by dementia. Sometimes for the better; where the family rallied to support the affected member and sometimes for worse; where the relationships were strained when pressure became too much. The persons with dementia who participated in the support groups experienced a great sense of coherence and felt that life was manageable, comprehensible and meaningful. Their healthy partners experienced less comprehensibility and manageability and the adult children more meaningfulness.   The results of the thesis have founded a model for support called PER-model®; Pedagogical, Emotional and Relationship based model of support

Työväline vanhemman alkoholiriippuvuudesta nuorelle aiheutuvien haittojen kartoitukseen

Toiminnallisen opinnäytetyön tarkoituksena oli tuottaa työväline nuorten mielenterveys- ja päihdehoitotyöhön. Työvälineen tavoitteena on auttaa terveydenhuollon ammattilaista kartoittamaan vanhempien alkoholiriippuvuudesta nuorille aiheutuvia haittoja sekä nuorten yleisimpien mielenterveyshäiriöiden oireita. Työvälineen avulla voidaan tunnistaa nuorten suojaavia tekijöitä, joilla pyritään vahvistamaan ja tukemaan nuorten selviytymistä vanhempien alkoholiriippuvuuden haitoista huolimatta sekä edistämään nuorten mielenterveyttä. Nuorten suojaavien tekijöiden tunnistamisen sekä niiden vahvistamisen avulla voidaan korjaavan hoidon lisäksi toteuttaa ennaltaehkäisevää sekä terveyttä edistävää mielenterveys- ja päihdehoitotyötä. Opinnäytetyön aihe valikoitui aiheen ajankohtaisuuden ja kiinnostavuuden pohjalta. Toiminnallinen opinnäytetyö sisältää kirjallisen raportin lisäksi toiminnallisen osuuden johon sisältyy työvälineen suunnittelu ja toteutus. Työväline on suunniteltu ja toteutettu opinnäytetyön teoreettiseen viitekehykseen pohjautuen. Teoreettisessa viitekehyksessä kuvattiin alkoholiriippuvuutta ja sen vaikutusta vanhemmuuteen, perheeseen ja teini-ikäiseen lapseen sekä nuoruutta kehitysvaiheena, nuoruuden kehitystehtäviä, nuorten mielenterveyttä ja mielenterveyden riskitekijöitä. Lisäksi teoreettisessa viitekehyksessä kuvattiin nuorten tukemista ja selviytymistä edistäviä tekijöitä sekä nuorten suojaavia tekijöitä ja lastensuojelua. Tiedonhaussa käytettiin Laurea Finna- hakupalvelua, Medic- tietokantaa, Julkari- julkaisuarkistoa ja Google Scholar- tiedonhakua. Lisäksi teoreettisen viitekehyksen toteutuksessa käytettiin Oppiporttia, Duodecim- lehteä sekä Käypä hoito- suosituksia. Opinnäytetyön työelämäkumppanina toimi Porvoon Nuorten matala kynnys- palvelussa työskentelevä sairaanhoitaja. Nuorten Matala kynnys- palvelua tarjoaa Porvoon mielenterveys- ja päihdepalvelut. Opinnäytetyössä suunniteltu työväline toteutettiin yhteistyössä työelämä- kumppanin kanssa. Työelämäkumppanilta saatu arvokas kokemus ja tietämys aiheeseen liittyen oli työvälineen toteutuksen kannalta ensiarvoisen tärkeää. Työväline koostuu kahdesta eri osasta. Ensimmäinen osa koostuu kyselystä, jonka avulla selvitetään vanhempien alkoholiriippuvuudesta syntyneitä haittoja teini-ikäisten lasten elämässä sekä mielenterveyshäiriöiden oireita. Työvälineen toisen osan avulla tunnistetaan nuorten suojaavia tekijöitä, jotka auttavat nuoria selviytymään ja pärjäämään vanhempien alkoholiriippuvuuden aiheuttamista haitoista huolimatta sekä suojaavat nuorten mielenterveyttä. Työväline arvioitiin työelämäkumppanin ja hänen kollegansa toimesta. Työväline koettiin tarpeelliseksi ja nuorten kanssa työskentelyyn soveltuvaksi. Opinnäytetyön kehittämisehdotukseksi nousi samaan aiheeseen liittyvä toiminnallinen opinnäytetyö, jonka tavoitteena olisi tarjota toiminnallista ohjausta tai yhdessä tekemistä niille nuorille, joiden vanhemmilla on päihderiippuvuus.The purpose of this functional thesis was to produce a tool for mental health care of the youth and social work with substance abusers. The aim of the tool is to help professionals of health care to survey disadvantages caused to young people having parents with alcohol addiction. Mental disorders of the youth and their symptoms are also surveyed. With the help of the tool protective factors can be found for the youth. The aim is to strengthen and support the survival of them despite of the disadvantages caused by the parents. The mental health of young people can be also promoted with the protective factors. By distinguishing and strengthening protective factors can repairing care, preventive care and health promotion for mental health be pursued, as well as work for substance abusers. The topic of this thesis was chosen by the basis that it is a current issue and because of self-interest. This functional thesis includes a written report and a functional part that includes the design and implementation of the tool. The tool is designed and implemented based on the theoretical framework of this thesis. The theoretical framework describes alcohol addiction and its impact on parenthood, families and teenagers. It describes also growth of the young, growth tasks and the mental health of the young and risk factors of mental health. In addition, these topics are described in the theoretical part: factors supporting and promoting survival of the youth, protective factors of them and child protection. The data in the theoretical part is collected from these databases: the Laurea Finna search service, the Medic database, the Public Library archive (Julkari) and the Google Scholar search. In addition, Oppiportti tool, Duodecim magazine, and Current Care Guidelines were also used in the theoretical part. A nurse working at ”Nuorten matala kynnys” service was a connection to working life. The service is a “low threshold” service for the youth in Porvoo. The service is provided by mental health and substance abuse services of Porvoo. The tool was done in cooperation with this partner. The valuable experience and knowledge from the work cooperation partner was vital for the execution of the tool. The tool consists of two parts. The first part consists of a survey to find out the disadvantages of parents’ alcohol addiction in the life of a teenager and the symptoms of mental disorders. The second part of the tool helps to identify protective factors of the youth that help them to survive despite the drawbacks caused by parents’ alcohol addiction and protect the mental health of the youth. The tool was reviewed by the working cooperation partner and her colleague. The tool was described as necessary and applicable and as it is suitable for working with the youth. The second part of the tool was also reviewed to be a successful idea. The proposal for development of this thesis is a functional thesis related to the same topic with the aim of providing functional guidance or working together with the youth whose parents have a substance addiction

Anslutning till datakommunikationsnätverk som baserar sig på publicera/prenumerera-modellen

Tässä diplomityössä kuvataan mekanismi, joka mahdollistaa verkkoon kiinnittymisen uudessa julkaisu/tilaus-malliin (publish/subscribe) perustuvassa verkkoliikennearkkitehtuurissa. Verkkoon kiinnittymiseen kuuluu tavallisesti yhteyksien luominen sekä ylläpitäminen toisiin solmuihin samalla linkillä, ja lisäksi siihen sisältyy uusien solmujen valtuutus ja konfigurointi verkkoliikennöintiä varten. Tässä diplomityössä luodaan kehys, jonka puitteissa tällaiset toiminnot voidaan suorittaa. Erityisesti keskitytään tilanteisiin, joissa yksittäiset solmut liittyvät olemassa oleviin verkkoihin. Työssä esitelty mekanismi on osa laajempaa arkkitehtuuria, jossa IP- protokolla, nykyiset linkkikerroksen tekniikat, sekä mekanismit prosessien väliseen kommunikointiin on korvattu uusilla, julkaisu/tilaus-mallia hyödyntävillä protokollilla ja komponenteilla. Ehdotettu verkkoonkiinnittymismekanismi sisältää toiminnallisuuden verkkojen etsimiseksi ja ohjauskanavien luomiseksi, sekä kehyksen tietojen vaihtamiseen tällaisten kanavien ylitse. Mallissa on pyritty ottamaan huomioon tietyt keskeiset turvallisuusuhat, joista merkittävimpiä ovat palvelunestohyökkäykset. Työssä esitellään lisäksi ohjelma, joka osoittaa mallin olevan toteutettavissa. Lopuksi työn analyysiosuudessa vertaillaan mallia ja toteutusta ennalta määriteltyihin vaatimuksiin

Long-term ongoing structured support in early stage of dementia: PER-model

Dementia is a global disruption of intellectual functioning; there is a decrease of memory ability and other intellectual abilities. About 25, 000 persons are diagnosed with dementia each year in Sweden. In 2009, the Swedish Parliament passed a new law that stated that support should be given to persons caring for people with chronic illnesses, elderly people, or people with functional disabilities. A municipality in northern Sweden have a long term ongoing support to persons with dementia and their next of kin since 2006. A close collaboration with the geriatric clinic and private health centers has resulted in support being offered within 4-6 weeks after diagnose.  The overall aim of the thesis was to explore experiences of living with dementia both as a sufferer and as a next of kin; and being part of a long-term ongoing support group. Results showed that couples who had been the longest in a support group felt great comfort and support. They experienced that their knowledge about the disorder was good and that they could prepare for the changes to come. Persons with dementia who participated in the support groups experienced a great sense of coherence and felt that life was manageable, comprehensible and meaningful. The results have founded a model for support called PER-model®; Pedagogical, Emotional and Relationship based model of support.  The PER model ® focuses on creating and supporting relationships between participants and moderators, pedagogical information about dementia and supporting emotions as a means making the best of what is

Landskap i förändring: Våtmarker i Helsingborgs kommun 1820-2016

This thesis discusses the landscape changes of Helsingborg municipality in Scania, southern Sweden. The aim of this thesis is to compare the occurrence of wetlands in the early 1800’s with the contemporary occurrence. The findings will be presented from three angles: the total wetland area, presence of different wetland types, and spatial distribution of the wetlands. To assess this change over time is important, since wetlands are involved in the hydrological cycle, and serve to sustain biodiversity. As the wetland distribution changes, such ecosystem services might also get altered. By using a GIS programme, I compared data of past and contemporary wetlands. The wetlands of the early 1800’s are obtained from the military map The Scanian Recognisance map (1812-20). The County Board of Scania, the Swedish National Land Survey, and Helsingborg municipality have mapped the contemporary wetlands. The results show that just under 0.3 % of Helsingborg municipality is wetland in 2016. 200 years ago, 11 % of the area was mapped as wetland. There were 131 wetlands in 1820, and 83 in 2016. The wetland types mire and swamp were tremendously reduced in area and in share of the total. Artificially created wetlands constitute almost 60 % of the total wetland extent 2016. The median distance between wetlands almost doubled over the 200 years, from 220 m in 1820 to 466 m in 2016. The reduced number of wetlands in 2016, as well as the reduced total area, implies fewer habitats for wetland biota. Also, the wetland’s water retention capacity, and potential for water quality improvement, is reduced. The changes in wetland types and distribution have negative effects on the local biota and hydrology, whereas the contemporary work with creation of wetlands is a means to mitigate eutrophication, create habitat for wetland species, and make valuable space for recreation.Syftet med detta arbete var att undersöka utbredningen av våtmarker i Helsingborgs kommun vid 1800-talets början, och jämföra den med dagens utbredning ur tre aspekter: total våtmarksarea, förekomst av olika våtmarkstyper samt våtmarkernas rumsliga distribution i kommunen. Att kartlägga våtmarkernas förändring över tid är viktigt eftersom dessa miljöer har en betydelsefull roll i vattnets kretslopp, och bidrar till att bevara biologisk mångfald. Om utbredningen förändras kommer våtmarkernas ekosystemtjänster troligtvis också att förändras. För att kartlägga utbredningen av våtmarker och vattendrag vid 1800-talets början har den Skånska Rekognosceringskartan (1812-20) använts. De nutida våtmarkernas utbredning har jag sammanställt baserat på data från Länsstyrelsen, Lantmäteriet och Helsingborgs kommun. För att jämföra data från 1800-talet och 2000-talet har ett GIS-program använts. Arbetets kartläggning visar att knappt tre promille av Helsingborgs landyta utgörs av våtmark år 2016. För 200 år sedan var siffran drygt 11 %. Totalt fanns det 131 olika våtmarksområden 1820, och 2016 var de 83 stycken. Våtmarkstyperna myr och sumpskog har minskat starkt sedan 1820, både till yta och i andel av den totala utbredningen. Våtmarkstyperna damm och tvåstegsdike har tillkommit sedan 1990-talet, och utgjorde år 2016 knappt 60 % av den totala mängden våtmark. Medianavståndet mellan våtmarkerna har ökat från 220 m år 1820 till 466 m år 2016. Då våtmarkernas yta och antal reduceras innebär det mindre livsutrymme för de djur och växter som är beroende av våtmarksmiljö. Minskningen påverkar också våtmarkernas förmåga att utjämna vattenflöde och rena vatten. Förändringar i förekomst av våtmarkstyper, och ökade avstånd mellan våtmarkerna medför negativa konsekvenser för kommunens djur- och växtliv, medan nutida anläggning av våtmarker är ett sätt att motverka övergödning av vattendrag och hav, skapa habitat för växter och djur, och skapa värdefulla rekreationsområden

Is the emergency department a place to die? : Nurses’ experiences of caring for patients in a late palliative stage at an emergency department – a literature review

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt med syfte att lindra lidande och öka livskvaliteten under den sista tiden i livet. Sjuksköterskans uppgift i den palliativa vården är att utifrån en personcentrerad vård skapa förutsättningar för en god död. Trots att det finns möjlighet för vård i hemmet eller på palliativ vårdenhet händer det att patienter i ett sent palliativt skede ändå söker sig till akutmottagningen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i ett sent palliativt skede, på akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts för att besvara syftet. Elva vetenskapliga orginalartiklar har inkluderats och dessa har granskats, analyserats tematiserats för att urskilja likheter och skillnader. Resultat: Två huvudteman och sex underteman identifierades. Det första huvudtemat var Sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som utgör hinder för god palliativ vård, med tillhörande underteman vårdmiljön som ett hinder, avsaknad av nödvändiga resurser, kurativ mentalitet och anhöriga som ett hinder för god palliativ vård. Det andra huvudtemat var sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som främjar en god palliativ vård, med tillhörande underteman en underlättande vårdmiljö och resursers betydelse för god palliativ vård. Diskussion: Diskussionen framhäver vårdkulturens betydelse för den palliativa vården på en akutmottagning. Författarna diskuterar tre fenomen, resurser, kurativ mentalitet och akutmottagningens utformning i relation till Katie Erikssons caritativa vårdteori