Nurses' experiences of caring for patients with cancer in palliative care at the end-of-life : A literature review

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter med progressiva och obotliga sjukdomar. Fokus ligger på att lindra symtom, hantera lidande och ge stöd både till patienter och närstående under sjukdomsförloppet och efteråt. Palliativ vård utgår från ett holistiskt perspektiv och bevarar patienters värdighet fram till livets slutskede. I Sverige uppskattas cirka 80 % av de drygt 90 000 personer som årligen avlider ha behov av palliativ vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med cancer inom palliativ vård i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt som baseras på tio vårdvetenskapliga originalartiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Tre teman framkom; Den emotionella påverkan av palliativ vård i livets slutskede hos sjuksköterskor, Relationer mellan sjuksköterskor, patienter och närstående inom palliativ vård i livets slutskede, och Utmaningar inom palliativ vård i livets slutskede. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskor som vårdar patienter med cancer inom palliativ vård i livet slutskede möter både emotionella och praktiska utmaningar, men att arbetet också är meningsfullt och erbjuder möjlighet till reflektion över existentiella frågor. Resultaten indikerar att palliativ vård i livets slutskede är emotionellt påfrestande, och att brister i kommunikation, samarbete inom vårdteamet samt resurser och förståelse för den palliativa vårdens innebörd kan bidra till detta. Trots rekommendationer om regelbunden fortbildning visar sjuksköterskor brister i sin kommunikationsförmåga och kunskap inom området. För att förbättra sjuksköterskors upplevelser krävs bättre kommunikations- och copingsstrategier, samt en förbättrad vårdmiljö och stödstruktur för både patienter och personal, vilket är avgörande för att säkerställa högkvalitativ och säker palliativ vård. Background: Palliative care is a form of care that aims to improve the quality of life for patients with progressive and incurable diseases. The focus is on relieving symptoms, managing suffering and providing support to both patients and their loved ones during the course of the disease and afterwards. Palliative care is based on a holistic perspective and preserves patients' dignity until the end of life. In Sweden, it is estimated that approximately 80% of the more than 90,000 people who die annually need palliative care. Aim: To describe nurses' experinces of caring for patients with cancer in palliative care at the end-of-life. Method: A qualitative literature review based on ten original health science articles from the Cinahl Complete and PubMed databases. Results: Three themes emerged: The emotional impact of palliative care at the end-oflife on nurses, Relationships between nurses, patients, and relatives in palliative care at the end-of-life, and Challenges in palliative care at the end-of life. Conclusion: The results show that nurses caring for patients with cancer in palliative care at the end-of-life face both emotional and practical challenges, but that the work is also meaningful and offers opportunities for reflection on existential issues. The results indicate that palliative care at the end-of-life is emotionally demanding, and that deficiencies in communication, collaboration within the care team, and resources and understanding of the meaning of palliative care can contribute to this. Despite recommendations for regular training, nurses show deficiencies in their communication skills and knowledge in the field. Improving nurses' experiences requires better communication and coping strategies, as well as an improved care environment and support structure for both patients and staff, which is crucial to ensuring high-quality and safe palliative care.

Experiences of self-care among patients' with type 2-diabetes : A literature review

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som har blivit ett globalt folkhälsoproblem. Den uppstår på grund av insulinresistens och kräver både medicinsk behandling och egenvårdsinsatser. För att minska risken för komplikationer behövs ofta stora förändringar i livsstilen. Egenvården spelar en avgörande roll i behandlingen och sjuksköterskan har en viktig uppgift i att informera, utbilda och stödja patienten. Därför är det värdefullt att ha en djupare förståelse för hur personer med typ 2-diabetes upplever sin egenvård, eftersom det kan bidra till bättre och mer individanpassad vård. Syfte: Syftet var att utforska patienters erfarenheter av egenvård vid typ 2-diabetes. Metod: En litteraturöversikt har genomförts och resultatet baserades på tio kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Det framkom fyra huvudteman; Kunskap och förståelse, Stödets betydelse vid egenvård, Livsstilsförändringar som påfrestning och rutin och Emotionella och existentiella erfarenheter. Slutsats: Brister i kunskap, ekonomiska förutsättningar, otillräckligt stöd och svårigheter att integrera livsstilsförändringar i vardagen utgjorde centrala hinder för fungerande egenvård. Samtidigt framkom att anpassat stöd från närstående, från vården och andra patienter kunde främja motivation och eget ansvar. Emotionella och existentiella upplevelser visade sig också ha stor betydelse för hur patienter hanterade sin sjukdom, både som belastning och som en möjlighet till personlig utveckling.Background: Type 2-diabetes is a chronic disease that has become a global public health issue. It arises due to insulin resistance and requires both medical treatment and self-care measures. Significant lifestyle changes are often necessary to reduce the risk of complications. Self-care plays a crucial role in treatment, and the nurse has an important responsibility to inform, educate, and support the patient. Therefore, gaining a deeper understanding of how individuals with type 2-diabetes experience their self-care is valuable. Aim: The aim was to explore experiences of self-care among patients’ with type 2-diabetes. Method: A literature review was conducted and the result was based on ten qualitative scientific articles. The articles were retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed. Result: Four main themes emerged; Knowledge and understanding, The value of support in self-care, Life changes as a stressor and routine and Emotional and existential experiences. Conclusion: Deficiencies in knowledge, financial conditions, insufficient support, and difficulties in integrating lifestyle changes into daily life constituted key barriers to effective self-care. At the same time, tailored support from loved ones, healthcare providers, and other patients could enhance motivation and personal responsibility. Emotional and existential experiences also proved to be highly significant in how patients coped with their illness, both as a burden and as an opportunity for personal growth

Perceptions of palliative care in chronic obstructive pulmonary disease and pulmonary fibrosis : A literature review

Bakgrund: Palliativ vård har under senaste åren blivit alltmer uppmärksammat. Ändå kvarstår stora skillnader där de med cancerdiagnos erhåller vårdformen i större utsträckning än de med kronisk obstruktiv lungsjukdom eller lungfibros. För att ge god palliativ vård krävs multiprofessionella team där såväl patient och närstående räknas in. För att stärka samarbetet och upprätthålla en personcentrerad och holistisk palliativ vård för denna patientgrupp, ses det betydelsefullt att undersöka hur olika medlemmar i teamet uppfattar palliativ vård kopplad till sjukdomarna. Syfte: Syftet med studien var att belysa uppfattningar av palliativ vård vid kronisk obstruktiv lungsjukdom och lungfibros, utifrån perspektiven hos patienter, deras närstående och vårdpersonal. Metod: Metoden följer Polit och Becks niostegsmodell för litteraturöversikter. Induktiv ansats användes och 14 artiklar av kvalitativ och mixad metod inkluderades i resultatet. Begreppet personcentrerad vård användes som teoretisk referensram. Resultat: Resultatet framhäver uppfattningar av kunskapsbrist ur både patienter, närståendes och vårdpersonalens perspektiv om vad palliativ vård är, vilket leder till att vårdinsatser som skulle kunna förbättra livskvaliteten uteblir eller initieras i ett sent skede av sjukdomsförloppet. Utifrån alla perspektiv uppfattas det svårt att prata om palliativ vård, vilket delvis bygger på kunskapsbrister men också osäkerhet kring vem som bör initiera dessa samtal. Resultatet visar även utmaningar med att implementera palliativ vård för patientgruppen då de ofta har ett fluktuerande sjukdomsförlopp. Men det visar även på möjligheterna med kontinuerligt stöd och ökad kunskap om sjukdomsförlopp och symtomhantering för att som patient och närstående själva kunna hantera symptom och förändring i sjukdom. Slutsats: Litteraturöversikten visar på kunskapsbrist kring palliativ vård. Implementering av palliativ vård uppfattas svårare vid sjukdomar med fluktuerande förlopp. Samtidigt ses palliativ vård som en möjlighet att förbättra livskvaliteten. Litteraturöversikten visar på behov av fortsatt forskning och att ökad förståelse inom det multiprofessionella teamet kan främja personcentrerad vård.Background: Palliative care has received increasing attention in recent years. Nevertheless, large differences remain in access to palliative care, whereas those diagnosed with cancer receive this form of care to a greater extent than those with chronic obstructive pulmonary disease or pulmonary fibrosis. Providing good palliative care requires multiprofessional teams that include both the patient and their families. In order to strengthen collaboration and maintain a person-centered and holistic palliative care for these patients, it is considered important to investigate how different members of the team perceive palliative care linked to these diseases.  Aim: The study's aim was to highlight perceptions of palliative care in chronic obstructive pulmonary disease and pulmonary fibrosis, from the perspectives of patients, their family and healthcare professionals. Method: The method follows Polit and Beck's nine-step model for literature reviews. An inductive approach was used, and 14 articles of qualitative and mixed methods were included in the results. Person-centred care was used as a theoretical frame of reference. Results: The results highlight perceptions of a lack of knowledge from the perspectives of patients, their family and healthcare professionals about what palliative care is, which leads to care interventions that could improve quality of life being missed or initiated late in the course of the disease. From all perspectives, it is perceived as difficult to talk about palliative care, which is partly based on lack of knowledge but also uncertainty about who should initiate these conversations. The results also show challenges in implementing palliative care for the patient group as they often have fluctuation in the disease. But it also shows possibilities of continuous support and knowledge so that as patients and relatives they themselves can manage symptoms and changes in the disease. Conclusion: The literature review highlights a lack of knowledge regarding palliative care. The implementation of palliative care is perceived as more challenging in diseases with a fluctuating course. At the same time, palliative care is seen as an opportunity to improve quality of life. The literature review also demonstrates the need for further research and suggests that increased understanding within the multidisciplinary team can promote person-centered care.

Relatives' experiences of a patient requesting assisted dying : A literature review

Bakgrund: Dödshjälp är olagligt i Sverige men lagligt i vissa länder som Kanada. Frågan väcker etiska dilemman kring autonomi, lidande och vårdpersonalens ansvar. Sjuksköterskor måste beakta patientens självbestämmande och de närståendes upplevelse av dödshjälpsprocessen.  Syfte: Syftet var att undersöka närståendes upplevelser av att en patient begärt dödshjälp.  Metod: En litteraturöversikt som är sammanställt av tio vetenskapliga artiklar, nio kvalitativa och en blandad metod med stöd utifrån Fribergs metodbeskrivning. Artiklarna är hämtade från databaserna PubMed och CINAHL Complete.  Resultat: Resultatet har tematiserats i fyra områden: att acceptera ett beslut, vikten av att vara delaktig, närståendes upplevelse av vårdpersonalens bemötande och stigmatisering. Första temat handlar om de känslor som uppstår när dödshjälp tas upp och som kan vara svåra för de närstående att acceptera. Det andra temat belyser vikten av delaktighet för de närstående i dödshjälpsprocessen. Det tredje temat beskriver behovet av stöd från vårdpersonalen för både de närstående och deras sorg efteråt. Det fjärde temat handlar om svårigheten att prata om dödshjälp på grund av dess stigmatiserade aspekt.  Slutsats: Litteraturöversikten visar att närstående har en viktig roll i att stödja patienter som begär dödshjälp, och att sjuksköterskor behöver adekvat kunskap för att hantera de etiska dilemman och känslomässiga utmaningar som uppstår. Lidande är ett centralt begrepp som sammanfaller med etiken & juridiken. Det finns ett tydligt behov av mer forskning om hur sjuksköterskor kan ge bättre stöd till både patienter och närstående under denna komplexa process. Background: Euthanasia is illegal in Sweden but legal in some countries like Canada. The issue raises ethical dilemmas regarding autonomy, suffering, and the responsibility of healthcare professionals. Nurses must consider the patient's autonomy and the relatives' experience of the euthanasia process.  Aim: The purpose was to investigate the relatives' experiences of a patient requesting assisted dying.  Method: A literature review compiled from ten scientific articles, nine qualitative and one mixed method, based on Friberg's method description. The articles were sourced from the databases PubMed and CINAHL Complete.  Results: The results have been categorized into four themes: accepting a decision, the importance of being involved, family members' experiences with healthcare professionals and stigmatization. The first theme addresses the emotions that arise when assisted dying is discussed, which can be difficult for family members to accept. The second theme highlights the importance of family involvement in the assisted dying process. The third theme describes the need for support from healthcare professionals for both the family members and their grief afterward. The fourth theme focuses on the difficulty of talking about assisted dying due to its stigmatized aspect.  Conclusion: From the literature review, it's clear that family members have a vital role in supporting patients who request assisted dying, and that nurses need to be equipped with the right knowledge to navigate the ethical dilemmas and emotional challenges that come up. Suffering is a key concept that deeply intertwines with both ethics and law. What stands out is the need for more research on how nurses can offer better support to both patients and their families during this difficult and complex process.

Patients experiences of palliative care during the covid-19 pandemic : A literature study

Bakgrund: Covid-19 pandemin medförde stora utmaningar för palliativ vård, med begränsad närvaro av närstående, resursbrist och förändrade vårdrutiner. Dessa faktorer påverkade patienters livskvalitet och vårdupplevelse. Palliativ vård bör vara en nära och trygg vård med hög tillgänglighet och baserat på individens önskemål. För att förbättra framtida vård är det avgörande att lyssna på patienternas egna erfarenheter och upplevelser av pandemitiden, vilket kan ge värdefull insikt i hur vården kan anpassas, utformas och rustas inför framtiden, för att bättre möta den enskildes behov. Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna patienter med palliativa vårdbehov upplevde vården under covid-19 pandemin. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Tolv artiklar analyserades med tematisk analys. Modellen med de 6S:en användes som teoretisk referensram. Resultat: I resultatet framkom att patienter inom palliativ vård, på olika nivå, upplevde oro, ångest och ensamhet under covid-19 pandemin. Patienter uppgav att de undvek att söka vård, upplevde rädsla för att bli smittade om de sökte vård och oro för ytterligare isolering från familj och närstående om man blev inlagd på sjukhus. Patienter uttryckte även en tacksamhet för den vård de fick och uppvisade förmåga att anpassa sig till rådande situation. Digitala hjälpmedel och vårdbesök via telefon eller videosamtal upplevdes övervägande positivt och kunde ge en känsla av normalitet i en förändrad vardag. Patienter gav konkreta förslag på hur en framtid kunde se ut med en kombination av fysiska och digitala vårdbesök. Slutsats: Att efterfråga patientens upplevelser och åsikter är viktig i utformningen av vården för den enskilda patienten. Målet är att främja delaktighet, stärka självbestämmandet och höja livskvaliteten. Detta är speciellt viktigt för patienter med begränsad tid kvar i livet. Att kunna plocka ut användbar information från en svår tid som covid-19 pandemin och använda den konstruktiv är viktigt för beredskapen inför framtida, liknande kriser. Background: The Covid-19 pandemic brought great challenges for palliative care, with limited presence of relatives, lack of resources and changed care routines. These factors affected patients' quality of life and care experience. Palliative care should be considered close and safe with high availability and based on the personal wishes and preferences. In order to improve future care, it is crucial to listen to the patients' own experiences and experiences of the pandemic period, which can provide valuable insight into how care can be adapted, designed and equipped for the future, to better meet the individual's needs. Aim: The aim was to describe how adult patients with palliative care needs experienced the care during the covid-19 pandemic. Method: A literature review with an inductive approach. Twelve articles were analyzed using thematic analysis. The model with the 6S was used as a theoretical frame of reference. Results: The results showed that patients in palliative care, at different levels, experienced worry, anxiety and loneliness during the covid-19 pandemic. Patients stated that they avoided seeking care, experienced fear of being infected if they sought care, and concerns about further isolation from family and relatives if hospitalized. Patients also expressed gratitude for the care they received and demonstrated the ability to adapt to the current situation. Digital aids and healthcare visits via phone or video calls were perceived predominantly positively and could provide a sense of normality in a changed everyday life. Patients gave concrete suggestions for what a future could look like with a combination of physical and digital care visits. Conclusion: Asking for the patient's experiences and opinions is important in the design of care for the individual patient. The goal is to promote participation, strengthen self-determination and raise the quality of life. This is especially important for patients with limited time left to live. Being able to extract useful information from a difficult time like the covid-19 pandemic and use it constructively is important for preparedness for future, similar crises

When society talks about crime : Criminal or child? The media's role in shaping the image of young offenders

Denna studie undersöker hur ungdomsbrott skildras i svensk nyhetsmedia mellan 2022 och 2024, med särskilt fokus på förekomsten av stereotypisering och moralpanik. Genom en kvalitativ diskursanalys av 46 artiklar från sex stora nyhetsmedier analyseras hur språk och berättarstrukturer bidrar till att konstruera bilden av unga lagöverträdare. Studien utgår från Håkan Jönssons perspektivanalys och teorier om stigma och moralpanik. Resultatet visar att ungdomsbrott ofta framställs utifrån ett individualiserande perspektiv där sociala och strukturella faktorer osynliggörs. Språket präglas av negativa stereotyper och moraliserande uttryck, vilket bidrar till att förstärka en problemfokuserad bild av unga. Repressiva lösningar som övervakning och straff framställs som självklara, medan förebyggande och stödjande insatser ges begränsat utrymme. Unga själva är sällan representerade i rapporteringen, vilket försvårar en nyanserad förståelse. Studien visar också på en underliggande rasifiering där ungdomar med utländsk bakgrund impliceras som mer brottsbenägna. Detta kan bidra till ökad stigmatisering och diskriminering. Studien belyser vikten av att socialt arbete förhåller sig kritiskt till mediediskurser och verkar för inkluderande och långsiktiga strategier.This study examines how youth crime is portrayed in Swedish news media from 2022 to 2024, focusing on the presence of stereotyping and moral panic. Using a qualitative discourse analysis based on Håkan Jönsson’s framework, 46 articles from six major news outlets were analyzed to understand how language and narrative structures construct the image of young offenders. The findings show that youth crime is often framed through an individualizing lens, where social and structural factors are marginalized. The media language is marked by negative stereotypes and moralizing expressions that reinforce a problematic view of youth. Repressive solutions such as surveillance and punishment dominate, while preventive and supportive efforts receive limited attention. Young people themselves are rarely represented, which limits a nuanced understanding. The study also highlights an underlying racialization where youth with immigrant backgrounds are implicitly portrayed as more prone to crime. This contributes to stigmatization and social exclusion. The findings emphasize the importance of critical reflection in social work to challenge media discourse and promote inclusive, long-term approaches

Civilsamhälleskartan Värmland : Civilsamhället i siffror 2023

”Civilsamhälleskartan” är ett projekt som drivs vid Centrum för civilsamhällesforskning (CCF), Marie Cederschiöld högskola, i samverkan med Nätverket – Idéburen sektor Skåne (Nätverket). Inom projektet kartläggs det svenska civilsamhället på lokal och regional nivå med hjälp av kvantitativa data som samlas in och sammanställs via en metod som har arbetats fram inom projektet. I denna rapport används metoden för att studera civilsamhällets organisationslandskap i Region Värmland och sätta in insamlade data i relevant teoretisk och empirisk kontext. Kartläggningen visar på omfattningen av civilsamhällets organisationer och verksamheter i Region Värmland utifrån ett antal olika variabler. Syftet med kartläggningen är att öka kunskapen om civilsamhällets struktur och utbredning i Värmland, både på en övergripande länsnivå och nedbrutet på kommunal nivå. Kartläggningen inkluderar information om antalet idéburna organisationer av olika typer, hur många som är anställda inom denna typ av organisationer, organisationernas omsättning, och så vidare. Våra studier visar på ett omfattande organisationsliv med civilsamhälles-organisationer som är aktiva inom de allra flesta verksamhetsområden och med ett inte oansenligt antal anställda. Lägger man till det ideella arbete som utförs så utgör detta en stor resurs för samhället. En aspekt som lyfts i rapporten har att göra med föreningstätheten, alltså hur många civilsamhällesorganisationer som finns per capita. Studierna av föreningstäthet visar på ett geografiskt mönster där föreningstätheten är lägre närmare regionens centralort och högre ju mer perifer den lokala kontexten är i förhållande till regionens politiskt-administrativa centrum, vilket kan ha att göra med relationen mellan stad och land och civilsamhällets roller i olika lokalsamhällen. Rapporten utgör underlag för samtal om idéburen-offentlig samverkan och för att förstå sektorns potential och utmaningar. För att underlätta dessa samtal rymmer kartläggningen introducerande texter om civilsamhället – om själva begreppet likväl som civilsamhällets framväxt, utbredning och roller. Genom detta ökas förståelsen för den idéburna sektorn i Värmland, deras verksamheter, betydelser och potentialer och därmed förbättras förutsättningarna för att utveckla samverkan mellan den idéburna och den offentliga sektorn

Nurses' experiences of violence in emergency care : A literature review

Bakgrund: Våld mot sjuksköterskor i akutsjukvården är ett växande problem, likväl i Sverige som resten av världen. Riskfaktorer för våld är bland annat hög arbetsbelastning, stressiga arbetsmiljöer, bristande kommunikation och substanspåverkade eller psykiatriska patienter. Sjuksköterskor har ett professionellt och etiskt ansvar att bistå högkvalitativ vård till sjuka människor. Att främja hälsa och välbefinnande samt även beakta patientens personliga och existentiella rättigheter är en annan viktig aspekt av att vara sjuksköterska. Ett av sjuksköterskans viktigaste verktyg för god omvårdnad är effektiv kommunikation. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att utsättas för våld i akutsjukvården.  Metod: Detta är en allmän litteraturöversikt. Litteratursökning genomfördes i de vetenskapliga databaserna PubMed och CINAHL Complete. Elva studier, varav tio kvalitativa och en mixed-method, analyserades genom tematisk analys. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudteman med respektive två tillhörande underteman: (1) Våldets synliga och osynliga ärr; Stress och trauma som följer med hem; Rädsla och otrygghet på arbetsplatsen. (2) Att falla utan ett skyddsnät; Bristande stöd från organisation och rättsväsende; Brist på resurser, säkerhet och utrymme i arbetsmiljön. (3) Utmaningar i den professionella rollen; Förändrat bemötande och minskad vårdkvalitet; Minskad arbetslust och reflektion kring yrkesutövandet. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat indikerade långvariga negativa konsekvenser för sjuksköterskornas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Sjuksköterskornas upplevelser av bristande stöd från flera aktörer på samhällelig nivå framkom även i resultatet. Background: Violence against nurses in emergency care is a growing problem, as much in Sweden as it is globally. Risk factors for violence are partially recognized. These include, but are not limited to; high workloads, high-stress environments, poor communication and intoxicated or psychiatric patients. Nurses have a professional and ethical responsibility to provide high quality care for ill persons. Promoting health and well-being as well as taking personal and existential rights into account is another important aspect of nursing. One of the most important tools a nurse can apply in the caring of patients is effective communication. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of being subjected to violence in emergency care. Method: This study is a literature review. Literature search was conducted in the scientific databases PubMed and CINAHL Complete. Eleven studies, including ten qualitative and one mixed-method, were analyzed using thematic analysis. Results: Three main themes, each containing two sub-themes, emerged from the literature review: (1) The visible and invisible scars of violence; Stress and trauma brought home; Fear and insecurity at the workplace. (2) To fall without a safety net; Lack of organizational and legal support; Lack of resources, security and space in the work environment. (3) Challenges in the professional role; Changes in personal conduct and decreased quality of care; Loss of work motivation and reflections about the profession. Conclusion: The results of the literature review indicated the negative consequences of being subject to violence on nurses’ physical, psychological and social well-being. Nurses’ experiences of poor support from several actors on a societal level were another major finding.

Alone is not always strong : A qualitative interview study on school counselors' scope for actionin working with mental health issues among high school students

Studien syftade till att undersöka skolkuratorers upplevelse av möjligheter i praktiken i det hälsofrämjande arbetet kring elevers psykisk ohälsa i svenska skolan. I åtta semistrukturerade intervjuer utforskades skolkuratorernas egna perspektiv på arbetet med förebyggande, tidig upptäckt och främjande insatser för att motverka psykiska ohälsa. Här studerades skolkuratorers handlingsutrymme i förhållande till arbetet med psykisk ohälsa på högstadiet i Sverige. Forskningsmetoden är kvalitativ med en hermeneutisk inriktning. Resultatet av studien visar att skolkuratorns yrkesroll är otydlig och det påverkar vilket sätt skolkuratorn kan utföra sitt uppdrag. Skolkuratorn besitter en stark vilja i att hjälpa eleverna men begränsas av faktorer som bristande samverkan, tidsbrist och i en ibland stressig och kravfylld miljö. I sitt arbete känner många skolkuratorer att de står ensamma i arbetet och med sin syn på elever med psykisk ohälsa. Centrala verktyg är tidigt upptäckt, samtalsstöd och interna och extern samverkan mellan olika yrkesgrupper och myndigheter. Strukturella hinder i skolkuratorns arbete som elevhälsans oklara riktlinjer och långa vårdköer till BUP försvårar arbetet. De flesta skolkuratorerna upplevde inte att barn med psykisk ohälsa får hjälp i tid. This study aims to explore school counselors' experiences of opportunities and limitations in promoting mental health among students in Swedish lower secondary schools. Through eight semi-structured interviews, the study investigates counselors' perspectives on preventive, early intervention, and health-promoting efforts to counteract mental health problems. The research has a qualitative design with a hermeneutic approach, focusing on the school counselor's scope of action within the framework of student health services. The results indicate that the school counselor's professional role is often perceived as unclear, which affects their ability to carry out their mission effectively. Despite a strong commitment to supporting students, counselors are limited by factors such as lack of collaboration, time constraints, and a demanding work environment. The counselors report feeling isolated in their work and in their view of students with mental health issues. Key tools in their practice include early identification, counseling support, and collaboration. Structural barriers in the school counselor's work, such as unclear guidelines within student health services and long waiting times for child and adolescent psychiatric care (BUP), make the work more difficult. Most school counselors felt that children with mental health problems do not receive support in time.

A long life of exposure to violence : Social workers' experiences of working with older women's processes of leaving abusive relationships

Syftet med denna studie var att undersöka yrkesverksamma socionomers erfarenheter av att möta våldsutsatta äldre kvinnor i deras uppbrottsprocesser. Studien baserades på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma från både Stockholmsområdet och andra delar av landet. Genom intervjuerna har ett antal frågeställningar besvarats. Dessa handlade om vad som hindrar och möjliggör ett uppbrott, hur äldre kvinnors våldsutsatthet synliggörs och vilket stöd som finns före, under och efter uppbrottsprocessen. Empirin har sedan bearbetats genom hermeneutisk meningstolkning och tematisk analys och sedan analyserats utifrån Holmberg och Enanders teoretiska modell om uppbrottsprocesser och begreppet ålderism.  Studien visar att äldre våldsutsatta kvinnor möter särskilda svårigheter som hindrar ett uppbrott. Dels att ha levt ett långt liv med våldsutövaren och rädslan för att bli ensam, dels praktiska hinder som dålig ekonomi och svårigheter att få en bostad. Studien visar också organisatoriska hinder där stödinsatser gällande våldsutsatthet inte är anpassade efter äldres behov, och att det tyder på ålderistiska föreställningar om äldre som enbart omsorgsbehövande. Samtidigt visar studien att det finns faktorer som möjliggör ett uppbrott: Anhörigas stöd och engagemang och att den äldre kvinnan har ett tryggt socialt nätverk som kan ge henne praktiskt och emotionellt stöd. Resultatet visar också att yrkesverksamma socionomer har en central roll i äldre kvinnors uppbrottsprocesser genom att erbjuda ett långvarigt stöd, finnas kvar och bygga förtroendefulla relationer till den äldre kvinnan.The aim of this study was to examine the experiences of professional social workers in supporting older women during the process of leaving an abusive partner. The study was based on nine qualitative, semi-structured interviews with professionals from both the Stockholm area and other parts of Sweden. Through these interviews, several key questions were addressed. These concerned the factors that hinder or facilitate leaving, how violence against older women is made visible by professionals, and what forms of support that are available before, during, and after the process of leaving their abuser. The empirical data was processed using hermeneutic interpretation and thematic analysis and subsequently analyzed through the theoretical lens of Holmberg and Enander’s model of the leaving process(es) of battered women and the concept of ageism.   The study shows that older women exposed to violence face particular challenges that can hinder them from leaving their abuser. These include having spent a long life with the perpetrator and the fear of being alone, as well as practical obstacles such as poor financial resources and difficulties in securing housing. The study also highlights organizational barriers, where support services related to violence are not adapted to the needs of older individuals, reflecting ageist assumptions that older people are solely care-dependent. At the same time, the study identifies factors that facilitate a breakup. These include the support and involvement of relatives and the presence of a secure social network that can provide both practical and emotional assistance. The findings also underscore the central role of professionals in the breakup processes of older women by offering long-term support, remaining present, and building trusting relationships with the women involved.