Human Resource Management in Project-Based Organisations : Challenges and Changes

This thesis is about human resource management (HRM) in project-based organisations. Firms have over the last decades tended to rely increasingly on project-based structures. This process of projectification implies a changed work situation for individuals in modern organisations. Researchers from the project field of research as well as from the HRM field of research have pointed to possible implications that projectification might have for HRM. This thesis explores this area through a combination of multiple, comparative, and single case studies of project-based organisations. The studies aim at identifying and analysing the changes and challenges for HRM in this particular context. The studies are presented in four separate papers. The findings suggest a number of important and empirically nested challenges related to Competence, Trust, Change, and Individuals. Moreover, the changing roles of HR departments and line managers in the overall HR organisation are discussed and analysed. The thesis proposes alternative roles for line managers, depending on the organisational context, and it also proposes two ’ideal types’ of HR-departmental structures

Human resource management i projektbaserade organisationer : utmaningar, förändringar och förmågor

This doctoral thesis addresses human resource management in project-based organisations. The aim is to explore the challenges for HRM in project-based organisations and the changes in people management systems to meet these challenges. The thesis consists of a compilation of six papers and an extended summary. The research reported in the thesis is based on a combination of multiple, comparative, and single case studies of project-based organisations. The core case studies have been conducted at Saab Aerosystems, AstraZeneca, Volvo Car Corporation, and Tetra Pak. The results indicate central challenges regarding competence development and career structures, performance review processes and reputation of project workers, and the increased responsibility and pressured work environment for project workers. They further indicate that many of these challenges are handled through a more HR-oriented line manager role, while HR departments are downsized and centralised. The thesis hence emphasises the need to understand HRM as a dimension of management in which various players share the responsibility for its design and performance. To conclude, the thesis applies a capabilities perspective on project-based organisations and develops a conceptual framework that embraces people capability: the organisational capability to manage the relation between people and their organisational context. In this framework, people management systems improve people capability when they integrate it with strategic, functional, and project capabilities. It is suggested that the people capability framework provides new possibilities to analyse HRM in project-based organisations and to explain the changes in people management systems that are needed to align them to the project-based context.I avhandlingen studeras human resource management (HRM) i projektbaserade organisationer. Syftet är att utforska de utmaningar som HRM i projektbaserade organisationer möter på grund av de speciella karaktärsdrag som denna organisationsform har, samt hur personalarbetet i denna typ av organisationer förändras för att anpassas till ett projektbaserat arbetssätt. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling bestående av sex artiklar och kappa, författade på engelska. Artiklarna bygger på fallstudier av projektintensiva och kunskapsintensiva organisationer. De centrala fallstudierna har genomförts på Saab Aerosystems, AstraZeneca, Volvo Car Corporation och Tetra Pak. Avhandlingen visar på utmaningar gällande kompetensutveckling och karriärvägar, utvärderingsprocesser och rykte för projektmedarbetare, samt individens ökade ansvar och tidspressade arbetssituation. De visar vidare på att många av dessa utmaningar framför allt hanteras genom en mer HR-orienterad roll för första linjens chefer medan personalavdelningar minskas och centraliseras. I avhandlingen tydliggörs därför vikten av att förstå HRM som en dimension av management där flera aktörer tillsammans bidrar till dess utförande och uppbyggnad. Avslutningsvis används ett perspektiv som fokuserar organisatoriska förmågor i projektbaserade företag för att utveckla en konceptuell modell för people capability: den organisatoriska förmågan att hantera relationen mellan individer och deras organisatoriska kontext. Modellens utgångspunkt är att personalarbetet i projektbaserade organisationer kan bidra till en förbättrad people capability om det integrerar denna förmåga med strategiska, funktionella och projektförmågor. I avhandlingen föreslås att people capability modellen ger nya möjligheter att analysera HRM i projektbaserade organisationer och att förklara de förändringar personalarbetet som krävs för att anpassa det till det projektbaserade arbetssättet

Solutions for sustained expertise in project-based organizations : Organizing for disciplinary leadership or disciplinary community

A prerequisite for effective knowledge integration is access to differentiated and specialized knowledge bases. Knowledge integration often takes place in interdisciplinary project teams, where members spend most of their time working closely with members of opposing disciplinary domains in problem-solving processes. The disciplinary knowledge of individual team members is therefore key to the quality and outcome of the knowledge integration in organizations relying on interdisciplinary project work. This paper returns to a challenge well-described in previous research into project-based organizing, namely how to sustain and develop disciplinary expertise in the long run in an organization that promotes dispersal of disciplinary peers and an increased cross-learning across disciplines. So far, only a few studies have contributed to developing insights into how these challenges can be met, and how different organizational solutions might counteract the risks of losing disciplinary depth. Based on a comparative study of three cases, this study sets out to identify and analyze solutions that emerge in project-based organizations as a response to the challenge of sustaining and developing disciplinary expertise. The paper centers on structural solutions, and identifies two main types of expert structures that in different ways support disciplinary expertise: Expert structures for disciplinary leadership or for disciplinary community. These two types are further analyzed in relation to how they support disciplinary expertise

Is it possible to duplicate yourself every Monday? : a study of the impact projectification has on HRM

Bakgrund: Projektifiering innebär att företag går från en stark linjeorganisation mot att betona projektdimensionen. Denna förändring skapar nya förutsättningar för medarbetare och torde även ha samband med företagets syn på sin personal som strategisk resurs. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera de förändringar som sker inom Human Resource Management i samband med företags projektifiering. Genomförande: Det empiriska materialet består huvudsakligen av intervjuer med nyckelpersoner på Posten och Saab Aerospace. Resultat: HR-funktionen har en viktig roll i projektifieringsprocessen. Två sätt att organisera HR-funktionen har identifierats, vilka påverkar möjligheten att anta denna roll. HR-relaterade problem får olika proportioner beroende på hur företag väljer att organisera projektverksamheten

Specialist med bredd eller flerbent generalist : vad utmärker en kunskapsintegrerande projektmedlem?

Att arbeta i projekt är vardag för många i dagens arbetsliv, framför allt i ingenjörstunga utvecklingsorganisationer där verksamheten nästan uteslutande organiseras i projektform. Utveckling och problemlösning sker genom att individer från olika kunskapsområden möts och brottas med problemen tillsammans. Genom integration av olika kunskapsområden utvecklas nya produkter, nya system, ny teknik – och ny kunskap genereras. I denna utveckling står kunskapsintegrerande individer i centrum. Tidigare forskning har belyst utmaningar med samarbete över kunskapsgränser, där till exempel studier av projektbaserat arbete framhävt de svårigheter som kan uppstå på grund av att projektarbete innebär tillfälliga uppdrag och tillfälliga samarbeten. Man har också försökt beskriva vilka förmågor som individer behöver utveckla utöver sitt specifika kunskapsområde för att bli effektiva kunskapsintegratörer. Våra forskningsresultat tyder på att olika typer av projektarbete också ställer olika krav på individernas kunskapsprofil. I spåren av nya former av projektorganisering väcks nya frågor kring djup specialistkunskap kontra bred generalistkunskap, och i detta kapitel ger vi en inblick i framväxande idéer om olika kunskapsprofiler hos kunskapsintegrerande individer

Specialist med bredd eller flerbent generalist : vad utmärker en kunskapsintegrerande projektmedlem?

Att arbeta i projekt är vardag för många i dagens arbetsliv, framför allt i ingenjörstunga utvecklingsorganisationer där verksamheten nästan uteslutande organiseras i projektform. Utveckling och problemlösning sker genom att individer från olika kunskapsområden möts och brottas med problemen tillsammans. Genom integration av olika kunskapsområden utvecklas nya produkter, nya system, ny teknik – och ny kunskap genereras. I denna utveckling står kunskapsintegrerande individer i centrum. Tidigare forskning har belyst utmaningar med samarbete över kunskapsgränser, där till exempel studier av projektbaserat arbete framhävt de svårigheter som kan uppstå på grund av att projektarbete innebär tillfälliga uppdrag och tillfälliga samarbeten. Man har också försökt beskriva vilka förmågor som individer behöver utveckla utöver sitt specifika kunskapsområde för att bli effektiva kunskapsintegratörer. Våra forskningsresultat tyder på att olika typer av projektarbete också ställer olika krav på individernas kunskapsprofil. I spåren av nya former av projektorganisering väcks nya frågor kring djup specialistkunskap kontra bred generalistkunskap, och i detta kapitel ger vi en inblick i framväxande idéer om olika kunskapsprofiler hos kunskapsintegrerande individer

Host-microbe interactions have shaped the genetic architecture of inflammatory bowel disease

Crohn's disease and ulcerative colitis, the two common forms of inflammatory bowel disease (IBD), affect over 2.5 million people of European ancestry, with rising prevalence in other populations. Genome-wide association studies and subsequent meta-analyses of these two diseases as separate phenotypes have implicated previously unsuspected mechanisms, such as autophagy, in their pathogenesis and showed that some IBD loci are shared with other inflammatory diseases. Here we expand on the knowledge of relevant pathways by undertaking a meta-analysis of Crohn's disease and ulcerative colitis genome-wide association scans, followed by extensive validation of significant findings, with a combined total of more than 75,000 cases and controls. We identify 71 new associations, for a total of 163 IBD loci, that meet genome-wide significance thresholds. Most loci contribute to both phenotypes, and both directional (consistently favouring one allele over the course of human history) and balancing (favouring the retention of both alleles within populations) selection effects are evident. Many IBD loci are also implicated in other immune-mediated disorders, most notably with ankylosing spondylitis and psoriasis. We also observe considerable overlap between susceptibility loci for IBD and mycobacterial infection. Gene co-expression network analysis emphasizes this relationship, with pathways shared between host responses to mycobacteria and those predisposing to IBD