Sjuksköterskans möte med det traumatiserade flyktingbarnet : Riskfaktorer för PTSD

Sverige är ett land som tar emot en stor andel flyktingar varje år, många av dessa är barn. Dessa flyktingar kommer ofta från krigsdrabbade områden, eller är politiska flyktingar och har många gånger upplevt traumatiska händelser. För att vårdpersonal ska kunna ge dessa människor den vård de är i behov av krävs kunskap och kännedom om deras kultur och problematik som hänger samman med de eventuella traumatiska händelser de upplevt. För att förhindra att traumatiserade barn ska få framtida men är det viktigt att fånga upp dessa barn i ett tidigt stadium. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur sjuksköterskan kan fånga upp flyktingbarn med PTSD och vilka riskfaktorer för PTSD som finns hos flyktingbarn. Artiklarna söktes på Pub Med och Cinahl och sökorden som användes var PTSD, refugee children, risk factors och war trauma. Artiklarna söktes även genom manuell sökning. Sökorden fanns med i artiklarnas titel eller sammanfattning och dess innehåll skulle vara relevant för litteraturstudiens syfte. Granskningen av artiklarna resulterade i två kvalitativa och nio kvantitativa artiklar vilka utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet av de granskade artiklarna visade att det var sex riskfaktorer för PTSD som var återkommande, vilka fick utgöra rubriker i resultatet: separationer, föräldrarnas fysiska och mentala hälsa, sociokultur och livssituation, traumatiska händelser, ålder och kön. Resultatet visade att barn med PTSD kan vara svårupptäckta då barn med PTSD- symtom kan vara socialt välfungerande. Att som sjuksköterska vara uppmärksam på PTSD- symtom och dess riskfaktorer är viktiga förutsättningar för att kunna fånga upp barn med PTSD. Trots att många flyktingbarn lider av PTSD anser vi att det inte finns tillräckligt med forskning inom detta ämne. Förslag till fortsatt forskning är hur vårdpersonal kan bemöta barn med PTSD på bästa sätt

Challenger to the hegemony of the green asphalt : there is more than lawn!

Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. Dessutom kräver den en intensiv och dyr skötsel som bidrar till att maskiner släpper ut föroreningar. Med detta i sinnet väcktes en viss aversion mot gräsmattan och en känsla av att det borde finnas alternativ som dessutom är vackrare. Tanken har väckts hos andra före oss och flera alternativ har presenterats. Målet med den här uppsatsen var att kartlägga utbudet av alternativ till gräsmatta i offentlig miljö i Sverige med syftet att öka kunskapen om hur vi som landskapsingenjörer kan förbättra urbana grönytor beträffande skötselbehoven, den biologisk mångfalden och de estetiska värdena. Genom litteraturstudier och sökningar i databaser och sökmotorer fann vi olika alternativ, men eftersom många av alternativen var nya på marknaden vände vi oss även till forskare, anläggare, privatpersoner och direkt till leverantörer för att få mer information och fördjupad kunskap. Här finns det mer arbete att göra men tidsramen gjorde att vi fick avgränsa oss. De alternativ som vi fann var skogsmatta, mossmatta, höggräs & olika typer av äng, örtmatta, perennmatta samt sedummatta. Skötselkostnaderna för alternativen blir inte mindre, men skötseln sker på ett annat sätt och med en lägre frekvens än för gräsmattan. Förutsatt att man inte anlägger samma matta med enbart en art överallt, resulterar alternativen i en ökad biologisk mångfald i staden och en möjlighet till mer estetiskt tilltalande miljöer. Eftersom gräsmattenormen är stark i samhället är det viktigt med information till allmänheten vid en förändring för att öka acceptansen och uppskattningen av de nya alternativen. Förhoppningsvis ser vi mer blommande ängar och frodiga mattor i rondellerna framöver!The beloved grass lawn is filling our parks, uncountable roundabouts and even the tiniest spots in the city. But it has proven to be as good for biodiversity as a desert, or sometimes even worse. In addition, it requires intensive and expensive maintenance that contributes to machines releasing pollutions. Having this in mind a certain aversion was raised against the grass lawn, and a feeling that there must be alternatives that are more beautiful as well. The thought has been raised among others before us, and several alternatives have been presented. The aim of this study was to survey the supply of alternatives to public lawns in Sweden, intending to increase the knowledge of how we as landscape engineers can improve urban green space regarding maintenance requirements, biodiversity and aesthetic values. Through literature studies and searchings in databases and search engines we found several alternatives, but since many of the alternatives were new on the market we also turned to researchers, gardeners, private individuals and directly to suppliers to get more information and in-depth knowledge. The options we found were forest lawn, moss lawn, tall grass & different types of meadows, herb lawn, perennial lawn and sedum lawn. The maintenance costs for the alternatives will not be lower, but the maintenance is accomplished in a different way and with a lower frequency than for the grass lawn. Provided that the same carpet, with only one species is not laid everywhere, the alternatives result in increased biological diversity in the city and the possibility of more aesthetically pleasing environments. As the grass lawn norm is strong in society, it is important to provide information to the public when making a change, to increase acceptance and appreciation of the new alternatives. Hopefully we will see more blooming meadows and lush carpets in the roundabouts in the future

Inte bara välmående barn, utan välmående familjer : – föräldrarnas förväntningar på småbarnsfostran

Masterarbetets övergripande syfte var att skapa en plan för småbarnsfostran där förutom styrdokumenten och tidigare forskning inom ämnet även föräldrarnas syn beaktas. Syftet med undersökningen var att få en inblick i föräldrarnas förväntningar på dagvården och småbarnsfostran samt en beskrivning av vad kvalitativ dagvård innebär för föräldrarna. Forskningsfrågorna för arbetet var: 1. Vilka förväntningar har föräldrar på dagvården och småbarnsfostran? 2. Hurudana likheter och olikheter kan man hitta gällande föräldrarnas förväntningar på småbarnsfostran och det beskrivna målet och innehållet i styrdokumenten? 3. Hur ser god och ändamålsenlig dagvård ut ur ett föräldraperspektiv? Forskningsfrågorna besvarades med hjälp av en fokusgruppintervju till daghemmets föräldrar. Intervjuen genomfördes på finska för att möjliggöra alla föräldrars deltagande på samma tillfälle vilket ansågs gagna diskussionen. Resultatet från fokusgruppintervjun påvisade att föräldrarnas förväntningar var väldigt likartade och jordnära. De vill att deras barn skulle känna sig trygga, deras behov och utmaningar skulle beaktas och deras färdigheter utvecklas. Föräldrarna ansåg att daghemmets främsta uppgifter var att stöda barnet i sin självständighetsprocess och träna barnets sociala färdigheter. Föräldrarna hoppades på att framtiden i dagvården skulle vara mer flexibel och småbarnsfostran skulle ge föräldrarna fler möjligheter att vara delaktiga. Arbetets teoretiska referensram bestod av småbarnsfostran och Bronfenbrenner socialekologiska teori, vilken stödde tanke om att styrdokumenten för dagvården och småbarnsfostran (makronivån) har en direkt påverkan på hur arbetet genomförs på dagvårdsenheterna (mikro-/mesonivån) och att lika förväntningar på alla nivåer gagnar barnets utveckling. Med hjälp av resultatet från forskningsfrågorna, den teoretiska referensramen och tidigare forskning skapades daghemmets plan för småbarnsfostran.The aim of the masterwork was to create an early childhood education plan where the policy documents and the parents' perceptions of early childhood education where integrated. The aim of the research was to get a view of the parent’s expectations against day care and early childhood education, as well as a description of what quality daycare means to them. The research questions were: 1. What are the expectations parents have towards daycare and early childhood education? 2. What are the similarities and differences between the parents 'expectations and the descriptions in documents of day-care and early childhood education? 3. What is quality in daycare from a parents' point of view? Data collection was carried out using focus group interview with the parents. The interview was held in Finnish to ensure that all parents could participate in the same event, which was useful for the discussion. The results showed that parents' expectations are very similar and close to the earth. They wished the children a sense of security, that they needs and challenges was taken in account and their skills developed. Parents felt that the main task of kindergarten was to support the children to become more independent and to develop the child's social skills. The parents hoped that the future daycare would be more flexible and that there would be more opportunities for parents to be involved in early childhood education. The theoretical framework consisted literature about daycare and early childhood education and Bronfenbrenner ecological systems theory. The ecological systems theory confirmed the view that the regulatory documents (on macro level) has a direct impact on how work is done in day care units (on micro/meso level), and that there should be congruent expectations towards the child at every level. Using the research results and the theoretical framework as well as previous studies an early childhood education plan was created.Mastertyön tavoitteena oli luoda varhaiskasvatussuunnitelma jossa päivähoidon ja varhaiskasvatuksen säätelyasiakirjojen sekä alan tutkimuksen lisäksi otettaisiin huomioon myös vanhempien käsitykset varhaiskasvatuksesta. Tutkimuksen tarkoituksena oli saada näkemys vanhempien odotuksista päivähoitoon ja varhaiskasvatukseen sekä kuvaus siitä, mitä laadullinen päivähoito heille merkitsee. Tutkimuskysymykset olivat: 1. Millaisia odotuksia vanhemmilla on päivähoidon ja varhaiskasvatuksen suhteen? 2. Millaisia yhtäläisyyksiä ja eroja löytyy vanhempien odotuksissa suhteessa asiakirjoissa nähtäviin kuvauksiin päivähoidosta ja varhaiskasvatuksesta? 3. Mikä on laadukasta päivähoitoa vanhempien näkökulmasta? Tietojen keruu tehtiin käyttäen fokusryhmähaastattelu päiväkodin vanhemmille. Haastattelu pidettiin suomeksi varmistaakseen että kaikki vanhemmat voisivat osallistua samaan tilaisuuteen, joka pidettiin hyödylliseksi keskustelun kannalta. Tulokset osoittivat, että vanhempien odotukset ovat hyvin samankaltaisia ja maanläheisiä. He halusivat lapsillensa turvallisuudentunteen, että lapsen tarpeet ja haasteet otettaisiin huomioon ja heidän taitojaan kehitettäisiin. Vanhemmat kokivat päiväkodin päätehtäväksi tukea lasta heidän itsenäistymisessä sekä kehittää lapsen sosiaalisia taitoja. Vanhemmat toivoivat, että tulevaisuudessa päivähoito olisi joustavampaa ja varhaiskasvatuksessa olisi enemmän mahdollisuuksia vanhemmille olla mukana. Työn teoreettinen viitekehys koostui päivähoidon ja varhaiskasvatuksen kirjallisuudesta sekä Bronfenbrennerin ekologisesta systeemiteoriasta, joka vahvisti näkemystä siitä että päivähoidon ja varhaiskasvatuksen säätelyasiakirjoilla (makrotasolla) on suora vaikutus siihen, miten työ tehdään päivähoidon yksiköissä (mikro- / mesotaso) ja että yhtenevät odotukset lasta kohtaan jokaisella tasolla olisi hyväksi lapsen kehitykselle. Tutkimustuloksien ja teoreettisen viitekehyksen sekä aikaisempien tutkimusten avulla laadittiin päiväkodille varhaiskasvatussuunnitelma

Foreign Direct Investment in Turkey : Determinant Factors and Advantages for Swedish Firms

Turkey’s strategic geographical location, the country’s unique Customs Union with the EU and its growing market potential are all factors that create market opportunities for foreign investors. However, despite the presence of necessary economic prerequisites and a diminishing number of barriers to entry, FDI in Turkey has remained quite low. Further, this area has not been covered extensively in the past and has therefore been of interest to study. The purpose of this study has been to identify the determinant factors behind Swedish firms’ investment decisions in Turkey and thus find the advantages that Turkey provides for Swedish firms. The motives and advantages form a proposal for how to best promote Turkey as an interesting market for Swedish firms interested in FDI. A list of Swedish subsidiaries in Turkey was provided by the Swedish Trade Council in Istanbul and came to represent the selected population. The firms were contacted, using both e-mail and telephone, and were requested to respond to an e-mail survey. The final response rate was 22%. The firms’ responses were then analysed together with secondary data such as general facts about Turkey as well as a business climate report about Turkey made by the Swedish Trade Council in November 2005. Regarding the firms’ ownership-specific advantages, the results showed that firm size is irrelevant to the investment decision, while research and development expenditure as well as a long international experience is a condition. Concerning Turkey’s location-specific advantages, market potential, the country’s geographic position, its labour costs and its educational level, are important determinant factors as well as the business climate and the economic climate in Turkey. Agglomeration benefits, in business areas where they exist, and the possibility to receive assistance from external actors when entering a foreign market are also important determinant factors. Furthermore, infrastructure is an important determinant factor, but not of a conclusive significance to the investment decision. In addition to the specified variables, the political situation in Turkey was cited as an important determinant factor. The cultural distance between Turkey and Sweden was the only location-specific factor that proved not to be a determinant factor at all. Conclusively, the Turkish market offers several advantages to Swedish firms wanting to engage in foreign direct investments. First, Turkey has a strategic geographic position that offers proximity to many other markets. Second, the Turkish market potential is alluring and offers opportunities of long term growth. Third, there are possibilities to receive assistance from external actors which facilitates overcoming probable obstacles that might occur when entering the Turkish market. Fourth, the process of establishing a labour force is freed from complications since labour costs are lower in Turkey than in Sweden and the access to highly educated personnel is good. Last, ongoing development in Turkey’s business and economic climate decreases the investment risk involved when entering the Turkish market

Marketing through podcast

Podcast is a new audio media in Sweden and has become larger and increasingly more popular in the past few years. In line with this, companies have seen the opportunity to use this type of marketing in the new coveted media and have created a new marketing tool in the form of sponsorship. Previous studies in this field indicate that this is a very effective method to reach a broad audience, but it still is a relatively new area with very little research in existence today.   This study is an analysis of how receptive listeners are to marketing through podcasts and the ability companies have to create a sustainable and effective strategy for successful marketing through this type of medium.   The collection of data for this study consists of two different qualitative interviews, the first one with listeners that were chosen, and the second with the sponsor company for two of the largest podcasts in Sweden. The essay´s empirical evidence shows how receptive listeners are to marketing via podcasts, what their podcast habits look like, what form of approach in marketing they prefer, and how often they take part in different offers. From the interviews with listeners and sponsoring companies in the study, it is concluded that the best and most effective strategy for marketing through podcasts is to weave advertising in the conversation and therefore increase the credibility and disturb the listener as little as possible. This also effects how receptive listeners are and it has been shown that they listen less carefully when advertisement is placed within commercial breaks. How receptive listeners are to advertising also depends on some other factors such as noise, how engaged they are, and how the large amount of advertising around us effects our assessment of advertising. To strengthen this, and to get a larger foundation for the study, a collection of data such as documents has been analyzed. Public documents in this area are interesting because in recent years a lot of articles have been written about the podcast culture. At the same time, it is still a relatively new medium which allows for much of the existing research to be built on and renewed. A recommendation for companies that want to promote themselves in the podcast media is to carefully plan a sustainable strategy that is right for their particular brand. Other aspects to keep in mind are to always pursue the most current avenues or advertising, to avoid radio advertising in the form of commercial breaks, and to instead focus more on talking about the brand during the program to make it more natural and interesting. This increases brand awareness and makes it possible for the brand to become the listener’s top-of-mind choice

Pedagogiskt drama i verksamheten?

I vårt arbete har vi undersökt inställningen till och kunskapen om pedagogiskt drama hos fyra slumpvis utvalda pedagoger i förskola och grundskolans tidigare år. Vi har även undersökt om de använder sig av det i sin verksamhet, hur de i så fall använder sig av det och om de är medvetna om att det är pedagogiskt drama de använder sig av. Vi har också haft för avsikt att försöka tydliggöra för läsaren vad pedagogiskt drama innehåller. Vår undersökning har vi gjort med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med de fyra pedagogerna. I vår litteraturgenomgång definierar vi först orden drama och pedagogiskt drama för att göra innebörden av dessa ord tydliga och förståliga. Därefter behandlar vi hur pedagogiskt drama är omnämnt i läroplanerna. Efter det kommer en historisk tillbakablick i hur vägen fram till dagens pedagogiskt drama sett ut. Litteraturavsnittet avslutas med en beskrivning av innehållet i pedagogiskt drama. Resultatet av undersökningen visar att pedagogiskt drama förekommer i verksamheten hos alla fyra pedagoger vi intervjuat. Alla pedagogerna har till viss del gemensamma nämnare, när det gäller både deras inställning till och användning av pedagogiskt drama. Samtidigt är det mycket som skiljer dem åt i både inställningen till, kunskapen om och hur de använder sig av pedagogiskt drama i sin verksamhet. En slutsats vi kommit fram till är att pedagogiskt drama förekommer mer än vad vi tidigare trott hos de pedagoger vi intervjuat, men att flera pedagoger inte använder den benämningen

The impact of masking noise on the learning ability of visual information : the effect of masking noise in open-plan offices

Denna experimentella studie undersökte om maskerande brusljud på ovidkommande tal påverkar inlärning av visuell information. Experimentet genomfördes i ett laboratorium med 32 försöksdeltagare. Visuella ord presenterades för försöksdeltagarna samtidigt som auditivt tal från samma semantiska kategori, med eller utan maskerande brusljud, presenterades. De visuella orden skulle återges i valfri ordning. Resultatet av studien visar att ett maskerande brusljud på ovidkommande tal har positiv effekt på inlärningsförmågan. Detta visades av att försökspersonerna mindes fler visuellt presenterade ord samt att de lyckades ignorera det ovidkommande talet bättre då talet maskerades av ett brusljud jämfört med om talet inte maskerades av ett brusljud. Resultaten av studien kan med fördel tillämpas i öppna kontorslandskap. Detta då medarbetare i öppna kontorslandskap ofta utför kognitivt krävande uppgifter i en bullrig miljö innehållande bland annat bakgrundstal. Ett maskerande brusljud kan minska störningen av ovidkommande kontorsljud och ovidkommande tal och på så sätt positivt påverka arbetsprestationen.This study examined if a masking white noise on irrelevant speech affects the encoding of visual information. An experiment was carried out in a laboratory with 32 participants. The participants were presented to a series of written words and were prompted to recall these words in any order. While the participants studied the written words, irrelevant speech from the same semantic category was presented with or without a masking noise. The participants were told to ignore the irrelevant speech. The results of this study showed that the number of intrusions from the irrelevant speech decreases and the number of recalled written words increases when the irrelevant speech is masked by a white noise compared to irrelevant speech without a masking noise. The findings of this study could be applied in the acoustic design of open-plan offices where cognitive tasks, such as reading comprehension and proofreading, are performed in a noisy environment. A white noise can reduce the intelligibility of office noise and irrelevant speech, which have positive effect on work performance.