Innsatte i nordiske fengsler: Utdanning, utdanningsønske og -motivasjon

Undersøkelsene Innsatte i fengsel har rett til utdanning og opplæring. Rettighetene er regulerte av internasjonale konvensjoner og anbefalinger. Medlemsstatene i FN og Europarådet har forpliktet seg til å følge opp de konvensjoner og anbefalinger de har vært med og vedta. De nordiske land har således inkorporert Den europeiske menneskerettskonvensjonen i lovverkene sine. I 2006 og 2007 ble den nordiske fangebefolkningens utdanningsbakgrunn og -ønsker kartlagt gjennom omfattende spørreundersøkelser i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige. Undersøkelsene ble i hvert land gjennomført i en bestemt tidsperiode. I Danmark var alle 3 461 innsatte i målgruppen og fikk skjemaet; svarprosenten var 69,5. I den finske undersøkelsen var 3 432 innsatte i målgruppen; svarprosenten var 71,2. På Island var det 119 innsatte som fikk spørreskjemaet; svarprosenten var 66. Den norske målpopulasjonen var 3 289 innsatte; svarprosenten var 71,1. I Sverige ble det gjort en utvalgsundersøkelse. Hver femte mannlig innsatt og halvparten av de kvinnelige innsatte ble trukket ut; svarprosenten var 93. Bakgrunnsopplysninger Gjennomsnittsalderen til innsatte i nordiske fengsler er i trettiårene. Island har den yngste fangepopulasjonen; gjennomsnitt der er 31 år. Finland og Sverige har den eldste fangebefolkningen; de innsatte er der i overkant av 36 år. De innsattes domslengde varierer noe mellom de fem landene. På Island og i Sverige er det bare fire prosent av de innsatte som har en doms10 Innsatte i nordiske fengsler – Utdanning, utdanningsønske og -motivasjon lengde på under tre måneder. I Finland er det 9,5 prosent som har en tilsvarende domslengde, i Danmark 12,6 prosent og i Norge er denne prosenten 24,3. Andelen som har den lengste dommen (fem år eller mer) ligger i overkant av tjue prosent. Det gjelder Sverige (21,4 prosent), Island (23 prosent), Finland (22 prosent) og Danmark (23,1 prosent, her også inkludert innsatte med ubestemt soningstid). I Norge er det 15,6 prosent av de innsatte som har en dom på mer enn fem år. Kjønnsfordelingen er også lik i de fem landene. Mellom 94 og 95 prosent av de som sitter i fengsler er menn. De innsattes opprinnelse, dvs. statsborgerskap varierer en del. Finland har den klart høyeste andelen som har statsborgerskap i det landet hvor en sitter i fengslet (92,6 prosent). På Island er denne prosenten 88; i Norge 85,6; i Danmark 84,3; i Sverige 74,6. (I Sverige registrerte man i tillegg hvem som har svensk som morsmål; den prosenten er der 62,5.) Med andre ord har man i Sverige, i følge denne undersøkelsen, en fangebefolkning med et større innslag av utlendinger enn hva de andre landene i Norden har.Utdanning Mellom sju og seksten prosent av de innsatte har i følge undersøkelsene ingen fullført utdanning. Island har den høyeste andelen innsatte som ikke har noen form for fullført utdanning (16 prosent). Finland og Norge (7,2 prosent) har den laveste andelen. I Danmark og Sverige er det omtrent hver niende innsatt som mangler utdanning i det hele tatt. Hvor stor andel som bare har obligatorisk skole som det høyeste utdanningsnivået, varierer fra ca. en fjerdepart i Finland til nær halvparten på Island og i Sverige. Danmark og Finland har en noe høyere andel innsatte som har fullført utdanning på nivå to (dvs. ett, to eller tre år med videregående/gymnasial utdanning/yrkesutdanning) enn innsatte i de andre landene. Lavest andel med nivå to har innsatte på Island. I Norge og Sverige har ca. en av ti innsatte nivå 3 (universitets- eller høyskoleutdanning). Danmark har den laveste andelen med universitetseller høyskoleutdanning (4,2 prosent). Generelt sett viser undersøkelsene at det særlig er de yngste innsatte i Norden som har mangelfull utdanning. Prosentandelen innsatte som ikke tar utdanning i fengslet er svært lik i de nordiske landene. Island har den laveste andelen innsatte som ikke tar utdanning i fengslet (55 prosent), mens Danmark har den høyeste med tre av fire innsatte. I de andre landene er det ca. to av tre innsatte som på undersøkelsestidspunktene ikke tok del i noen form for formell opplæring eller utdanningsaktivitet i fengslet. Island har den høyeste andelen som tar nivå to i fengsel, dvs. yrkesutdanning eller gymnasialt nivå. En av tolv innsatte i Finland (7,9 prosent) tar grunnskoleopplæring. I Danmark er det en av ni (11,0 prosent) som enten tar forberedende voksenundervisning eller allmenn voksenutdannelse. Norge, Sverige og Island har den høyeste andelen innsatte som tar utdanning på universitet- eller høyskolenivå, ca tre prosent. De innsatte skulle angi i hvilken grad femten grunner var viktige for dem for å ta utdanning i fengsel. Det å ’benytte tiden fornuftig og nyttig’ fremstår som den viktigste grunnen til å ta utdanning i fengslet for innsatte i alle fem landene. De viktigste grunnene for ikke å ta utdanning i fengslet er at fengslet ikke har utdanningstilbud i det hele tatt eller at det ikke finnes tilbud som passer de innsatte, som for eksempel yrkesrettede utdanninger. Mellom en av ti og en av fire innsatte er ikke interesserte i å ta utdanning i det hele tatt. De innsatte som det gjelder er generelt sett fornøyd med utdanningen og undervisningen som blir gitt. Mangel på (eller mangel på tilgang til) ikt-utstyr er det som innsatte under utdanning i alle fem landene opplever som det største problemet eller hinderet for å fullføre utdanning i fengslet. Denne andelen er høyest på Island (65 prosent) og i Danmark (61 prosent). Innsatte med korte dommer deltar i mindre grad enn de med lange dommer i utdanningsaktiviteten i fengslene. Praktiske implikasjoner Det internasjonale lovverket, som de nordiske land har sluttet seg til, skal sikre at alle grupper i samfunnet sin rett til utdanning blir ivaretatt. Innsatte i fengsel er en mangfoldig gruppe. Denne variasjonen må det tas hensyn til når utdanningen skal organiseres. Det er særlig urovekkende at mange unge i fengsel mangler obligatorisk grunnutdanning og videregående (gymnasial) opplæring. Kriminalomsorg og utdanningsmyndigheter må til enhver tid kartlegge hvem disse er, utrede deres behov for utdanning og tilrettelegge tilbud. Mange av de unge innsatte har korte dommer, og det er et paradoks, at korte dommer blir et hinder for å ta utdanning i fengsel. Korte dommer kan være en innfallsport til videre kriminalitet, og derfor må en hindre at dommene representerer brudd i de unges utdanningsløp. Det blir anbefalt at de nordiske landene tar et krafttak for å sikre innsatte utdanning, uavhengig av dommens lengde. Resultatene fra den delen av undersøkelsen som omfatter de som ikke tar utdanning i fengsel, viser at det fremdeles er en rekke forhold som hindrer de innsatte fra å gjøre dette. Særlig finnes det institusjonelle hinder. Utdanningstilbudene er for lite varierte og for lite tilpasset de som soner. Særlig er det behov for flere yrkes- eller ervervsrettede tilbud. Mange opplever også at de ikke får informasjon om utdanningstilbudene. En økende del av de innsatte har studiekompetanse. Dette krever at det blir lagt til rette for universitets- og høyskolestudier under soning, ved å forbedre mulighetene for å studere under permisjon og for selvstudium under veiledning i fengsel

Drug Target Commons : A Community Effort to Build a Consensus Knowledge Base for Drug-Target Interactions

Knowledge of the full target space of bioactive substances, approved and investigational drugs as well as chemical probes, provides important insights into therapeutic potential and possible adverse effects. The existing compound-target bioactivity data resources are often incomparable due to non-standardized and heterogeneous assay types and variability in endpoint measurements. To extract higher value from the existing and future compound target-profiling data, we implemented an open-data web platform, named Drug Target Commons (DTC), which features tools for crowd-sourced compound-target bioactivity data annotation, standardization, curation, and intra-resource integration. We demonstrate the unique value of DTC with several examples related to both drug discovery and drug repurposing applications and invite researchers to join this community effort to increase the reuse and extension of compound bioactivity data.Peer reviewe

Fine Mapping the Spatial Distribution and Concentration of Unlabeled Drugs within Tissue Micro-Compartments Using Imaging Mass Spectrometry

Readouts that define the physiological distributions of drugs in tissues are an unmet challenge and at best imprecise, but are needed in order to understand both the pharmacokinetic and pharmacodynamic properties associated with efficacy. Here we demonstrate that it is feasible to follow the in vivo transport of unlabeled drugs within specific organ and tissue compartments on a platform that applies MALDI imaging mass spectrometry to tissue sections characterized with high definition histology. We have tracked and quantified the distribution of an inhaled reference compound, tiotropium, within the lungs of dosed rats, using systematic point by point MS and MS/MS sampling at 200 µm intervals. By comparing drug ion distribution patterns in adjacent tissue sections, we observed that within 15 min following exposure, tiotropium parent MS ions (mass-to-charge; m/z 392.1) and fragmented daughter MS/MS ions (m/z 170.1 and 152.1) were dispersed in a concentration gradient (80 fmol-5 pmol) away from the central airways into the lung parenchyma and pleura. These drug levels agreed well with amounts detected in lung compartments by chemical extraction. Moreover, the simultaneous global definition of molecular ion signatures localized within 2-D tissue space provides accurate assignment of ion identities within histological landmarks, providing context to dynamic biological processes occurring at sites of drug presence. Our results highlight an important emerging technology allowing specific high resolution identification of unlabeled drugs at sites of in vivo uptake and retention

A DHODH inhibitor increases p53 synthesis and enhances tumor cell killing by p53 degradation blockage

ML, CD, IvL, GP, TM, SD, MS, APF, CT, DL, MAH, KL and SL: project grants from the Swedish Research Council, the Swedish Cancer Society and the Swedish Childhood Cancer Foundation. MHi and JC: Cancer Research UK (C8/A6613). MC, EP and WE: Wellcome Trust (073915). MN and BV: projects MEYS-NPS-LO1413 and GACR P206/12/G151. EMC, MP, MMS, ZF and PG: Norwegian Cancer Society (182735, 732200) and Helse Vest (911884, 911789). RB and SC: NIH (R01 CA95684), the Leukemia and Lymphoma Society and the Waxman Foundation. NW, AH, Ad’H: Cancer Research UK (C21383/A6950) and Engineering and Physical Sciences Research Council Doctoral Training Program. JL and YZ: Cancer Research UK (C240/A15751). MH and BW: SARomics Biostructures ABUY, KF: DDDP SciLife, Sweden. LJ, MHa, RS and A-LG: CBCS, Sweden. VP: SciLife fellowship. AT: Breast Cancer Research Scotland.The development of non-genotoxic therapies that activate wild-type p53 in tumors is of great interest since the discovery of p53 as a tumor suppressor. Here we report the identification of over 100 small-molecules activating p53 in cells. We elucidate the mechanism of action of a chiral tetrahydroindazole (HZ00), and through target deconvolution, we deduce that its active enantiomer (R)-HZ00, inhibits dihydroorotate dehydrogenase (DHODH). The chiral specificity of HZ05, a more potent analog, is revealed by the crystal structure of the (R)-HZ05/DHODH complex. Twelve other DHODH inhibitor chemotypes are detailed among the p53 activators, which identifies DHODH as a frequent target for structurally diverse compounds. We observe that HZ compounds accumulate cancer cells in S-phase, increase p53 synthesis, and synergize with an inhibitor of p53 degradation to reduce tumor growth in vivo. We, therefore, propose a strategy to promote cancer cell killing by p53 instead of its reversible cell cycle arresting effect.Publisher PDFPeer reviewe

En särskola i förändring : En studie om specialpedagogiskt reformarbete

Den studie som presenteras i den här artikeln är inriktad mot att synliggöra institutioners och organisationers planerade förändringar och omstrukturerande verksamhet för att hantera statliga uppdrag som formuleras i nya styrdokument, och att med utgångspunkt i dessa utveckla och förändra grundsärskolan och gymnasiesärskolan

"Det är tufft att plugga... men jag tror att jag klarar det" : En studie om akademiska studier och skriftspråkliga svårigheter

En betydande andel, 42 procent, av en årskull elever som lämnar svensk gymnasieskola idag fortsätter sina studier vid universitet och högskolor inom tre år efter grundläggande examen (scb.se, 2008:079). Största delen av den kunskap som studenterna förväntas tillägna sig vid akademiska studier förmedlas via skriftspråket och de högt ställda kraven på skriftspråklig kompetens kan bli problematiska för studenter med läs- och skrivsvårigheter. I denna studie var det övergripande syftet att studera studiemöjligheter och studiehinder för studenter med funktionsnedsättningen läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inom högre utbildning. Hur ser studietakten ut för denna studerandegrupp och vilka studieresultat redovisas? Vidare söktes genom studien kunskap om studiesituationen och studievardagen för studenter med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studiens datainsamling genomfördes under år 2010 och data hämtades dels från dokumentstudier och dels från samtalsliknande telefonintervjuer. Resultaten visar att studietakten för de allra flesta studenter med skriftspråkliga svårigheter är lägre än den förväntade (30 hp/termin). Det framgår vidare att det är ett litet antal studenter som uppvisar en extremt låg studietakt och deras begränsade studieresultat visar sig tidigt under studietiden. Trots att alla studenter som medverkade i intervjustudien hade upplevt svårigheter med skriftspråkligt lärande under tidigare skolgång hade endast två av dem fått formell bekräftelse på svårigheterna innan de akademiska studierna påbörjades. Tillgång till olika former av kompensatoriskt stöd var betydelsefullt men för att kunna använda stödet som kompensatoriska redskap ställdes krav på både tid och övning. Detta innebar en parallell lärprocess för att lära sig lära. Ett tydligt mönster i de upplevelser och erfarenheter som studenterna förmedlade innebar beskrivningar av en pendling mellan känslor som kan beskrivas som motsatser till varandra. Det är uttalanden och berättelser som visar på ett ambivalent förhållningssätt till studievardagen och de studiekrav som de ställs inför. Det var pendling mellan upplevelser av självständighet och beroende, uthållighet/målinriktning och tvivel samt ställningstaganden att vara öppen eller sluten när det gäller de skriftspråkliga svårigheterna. Pendlingen mellan dessa känsloyttringar finns säkert hos många studerande men här grundar sig pendlingen och det ambivalenta förhållningssättet på svårigheterna att möta och övervinna de höga skriftspråkliga kraven i de akademiska studierna

"Det är tufft att plugga... men jag tror att jag klarar det" : En studie om akademiska studier och skriftspråkliga svårigheter

En betydande andel, 42 procent, av en årskull elever som lämnar svensk gymnasieskola idag fortsätter sina studier vid universitet och högskolor inom tre år efter grundläggande examen (scb.se, 2008:079). Största delen av den kunskap som studenterna förväntas tillägna sig vid akademiska studier förmedlas via skriftspråket och de högt ställda kraven på skriftspråklig kompetens kan bli problematiska för studenter med läs- och skrivsvårigheter. I denna studie var det övergripande syftet att studera studiemöjligheter och studiehinder för studenter med funktionsnedsättningen läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inom högre utbildning. Hur ser studietakten ut för denna studerandegrupp och vilka studieresultat redovisas? Vidare söktes genom studien kunskap om studiesituationen och studievardagen för studenter med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studiens datainsamling genomfördes under år 2010 och data hämtades dels från dokumentstudier och dels från samtalsliknande telefonintervjuer. Resultaten visar att studietakten för de allra flesta studenter med skriftspråkliga svårigheter är lägre än den förväntade (30 hp/termin). Det framgår vidare att det är ett litet antal studenter som uppvisar en extremt låg studietakt och deras begränsade studieresultat visar sig tidigt under studietiden. Trots att alla studenter som medverkade i intervjustudien hade upplevt svårigheter med skriftspråkligt lärande under tidigare skolgång hade endast två av dem fått formell bekräftelse på svårigheterna innan de akademiska studierna påbörjades. Tillgång till olika former av kompensatoriskt stöd var betydelsefullt men för att kunna använda stödet som kompensatoriska redskap ställdes krav på både tid och övning. Detta innebar en parallell lärprocess för att lära sig lära. Ett tydligt mönster i de upplevelser och erfarenheter som studenterna förmedlade innebar beskrivningar av en pendling mellan känslor som kan beskrivas som motsatser till varandra. Det är uttalanden och berättelser som visar på ett ambivalent förhållningssätt till studievardagen och de studiekrav som de ställs inför. Det var pendling mellan upplevelser av självständighet och beroende, uthållighet/målinriktning och tvivel samt ställningstaganden att vara öppen eller sluten när det gäller de skriftspråkliga svårigheterna. Pendlingen mellan dessa känsloyttringar finns säkert hos många studerande men här grundar sig pendlingen och det ambivalenta förhållningssättet på svårigheterna att möta och övervinna de höga skriftspråkliga kraven i de akademiska studierna

Kartläggning av utbildningsbakgrund, utbildningsmotivation och utbildningsbehov hos intagna med annat modersmål än svenska

Syftet med föreliggande projekt är således att med hjälp av ett nordiskt gemensamt framtaget undersökningsinstrument kartlägga utbildningsbakgrund, utbildningsmotivation och utbildningsbehov hos gruppen intagna på svenska kriminalvårdsanstalter som ej har svenska som sitt modersmål. Resultatet av denna kartläggning ska kunna ligga till grund för utveckling av organisation, planering och genomförande av Kriminalvårdens utbildningsinsatser av olika slag för den här fokuserade gruppen intagna

District nurse´s experience of their work situation at the health center

Background: The work done by the nurse at the primary health care center includes meeting with people of different ages and with different health problems and diseases. It is important that the work is carried out in a good environment. Former studies show that the workload for the district nurse has increased and become more stressful with threats and violence from patients who expect more treatment. Aim: To describe the district nurse's experiences of their work situation. Method: A qualitative interview study with eight district nurses working in primary health care in Sweden were interviewed. The data was analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Three main categories and nine subcategories were generated by the authors. The categories included: The content of a good day is when all the colleagues are present, and the timetable is good planned with enough work containing good meetings. When planning fails is the change of planning because of more patients and obstacles in communication skills. Experience of their environment is the impact of the physical environment such as good working environment and threatening environment. Conclusion: There was negative employment in the district nurses' work situation, but despite that, the experience was positive to work independently, make decisions and use their resources. They felt collegial support and it was important to know where to turn when things went wrong