"Det är tufft att plugga... men jag tror att jag klarar det" : En studie om akademiska studier och skriftspråkliga svårigheter

Abstract

En betydande andel, 42 procent, av en årskull elever som lämnar svensk gymnasieskola idag fortsätter sina studier vid universitet och högskolor inom tre år efter grundläggande examen (scb.se, 2008:079). Största delen av den kunskap som studenterna förväntas tillägna sig vid akademiska studier förmedlas via skriftspråket och de högt ställda kraven på skriftspråklig kompetens kan bli problematiska för studenter med läs- och skrivsvårigheter. I denna studie var det övergripande syftet att studera studiemöjligheter och studiehinder för studenter med funktionsnedsättningen läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inom högre utbildning. Hur ser studietakten ut för denna studerandegrupp och vilka studieresultat redovisas? Vidare söktes genom studien kunskap om studiesituationen och studievardagen för studenter med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studiens datainsamling genomfördes under år 2010 och data hämtades dels från dokumentstudier och dels från samtalsliknande telefonintervjuer. Resultaten visar att studietakten för de allra flesta studenter med skriftspråkliga svårigheter är lägre än den förväntade (30 hp/termin). Det framgår vidare att det är ett litet antal studenter som uppvisar en extremt låg studietakt och deras begränsade studieresultat visar sig tidigt under studietiden. Trots att alla studenter som medverkade i intervjustudien hade upplevt svårigheter med skriftspråkligt lärande under tidigare skolgång hade endast två av dem fått formell bekräftelse på svårigheterna innan de akademiska studierna påbörjades. Tillgång till olika former av kompensatoriskt stöd var betydelsefullt men för att kunna använda stödet som kompensatoriska redskap ställdes krav på både tid och övning. Detta innebar en parallell lärprocess för att lära sig lära. Ett tydligt mönster i de upplevelser och erfarenheter som studenterna förmedlade innebar beskrivningar av en pendling mellan känslor som kan beskrivas som motsatser till varandra. Det är uttalanden och berättelser som visar på ett ambivalent förhållningssätt till studievardagen och de studiekrav som de ställs inför. Det var pendling mellan upplevelser av självständighet och beroende, uthållighet/målinriktning och tvivel samt ställningstaganden att vara öppen eller sluten när det gäller de skriftspråkliga svårigheterna. Pendlingen mellan dessa känsloyttringar finns säkert hos många studerande men här grundar sig pendlingen och det ambivalenta förhållningssättet på svårigheterna att möta och övervinna de höga skriftspråkliga kraven i de akademiska studierna