Flicker adaptation can be explained by probability summation between ON- and OFF-mechanisms

This study considered whether the dynamics of flicker adaptation can be explained in terms of probability summation over time between independent ON- and OFF-processors. Foveal thresholds were measured for flickering probes, and for static ON- and OFF-probes that have durations consistent with the flicker duty cycle. Thresholds were obtained using a probe-flash stimulus onset asynchrony paradigm. The outcome of the experiment suggests that flicker thresholds are lower than the component ON- and OFF-thresholds, and that the flicker response can be predicted by assuming probability summation between the ON- and OFF-mechanisms

Image repair-theory vid livsmedelskris : Textanalys av Findus kriskommunikation kring hästköttsskandalen

This study intends to use a text analysis and analyze Findus crisis communication, on their website, about the horse meat scandal in February and March 2013. The main focus is to examine if Findus crisis communication can be connected to Beniot’s image repair strategies and the rhetorical appeal forms, in five press releases and four blog posts, and also if they are different depending on the media format. The results show that Findus usually used three of the five image repair strategies and the three appeal forms (ethos, pathos and logos) interacted and therefore became Findus crisis communication consistent in all material. The results also show that Findus had a clear position because they conveyed a consistent message.Denna uppsats har studerat Findus kriskommunikation kring hästköttsskandalen 2013, när hästkött hittades i Findus 1-portions lasagne. Syftet med studien var att se hur budskapen i kriskommunikationen formulerats på Findus.se och hade fem frågeställningar för att besvara syftet. Metoden som användes var textanalys och tillvägagångssättet hade förhandsdefinierade kategorier för att allt material skulle analyseras efter samma förutsättning. Materialet som valdes ut var fem pressmeddelanden och fyra blogginlägg som alla publicerats under krisens förlopp. Studien utgick från teorierna om image repair, de retoriska appellformerna ethos, pathos och logos och krisens faser. Resultatet visade att Findus var konsekventa i sin kriskommunikation, oavsett medieformat, men att det som skiljer medieformaten åt, var hur budskapen formulerats och vad de lade tyngd på beroende på vilken krisfas de befann sig i. Tre image repair-strategier var dominerande; förnekande, minska händelsens anstötlighet och tillrättaläggande. Strategierna användes i olika varianter och de förkom flera strategier i varje text. Findus använde sig mycket av ethos för att bygga upp sitt företroende genom att påvisa moralisk karaktär och välvilja. De anspelade på pathos genom att de försökte associera sig själv med positiva känslor och sin underleverantör med negativa känslor. Logos användes för att skapa trovärdighet i sin argumentation, genom bevisning från fakta och pålitliga källor. Det var tydligt att appellformerna samspelade genomgående i texterna för att förmedla ett enhetligt budskap och de samspelade även med image repair-strategierna. Det blir tydligt att de arbetar efter krisens förlopp och fas, eftersom man lätt kan avläsa vilken fas Findus befinner sig i utifrån textens innehåll. Oavsett i vilket medieformat och under vilken krisfas de befann sig i, markerade Findus en tydlig ståndpunkt i krisen, eftersom att de sände ut likande budskap i alla texter

Organisationsaspekter på Hans Persson Bil

Vår hypotes är det finns ett särskilt sätt att arbeta på eller att det finns en anda inom koncernen och bland medarbetare. När nu ett utomstående företag som dessutom varit bitter konkurrent under många år tar över syret tror vi det finns en risk att en sådan anda kan kvävas eller att sättet att arbeta förändras. Syftet med vår studie är att genom en fallstudie undersöka hur maktstrukturen ser ut inom Hans Persson bil i Västerås, med ett fokus på beslutsfattande. Vi vill också undersöka om anställda värdesätter och känner en tillhörighet till varumärket Hans Persson. Vi har gjort fyra intervjuer med anställda på olika positioner i Hans Persson bil. Vi har även genomfört en enkätundersökning bland tjugosju anställda. Vi har funnit att det finns en tydlig känsla av tillhörighet till Hans Persson bil. De anställda utrycker sin stolthet och identifierar sig med Hans Persson bil. Det finns också unika aspekter i ledarskapet som skapat stor handlingsfrihet för de anställda där kunden sätts i centrum och egna initiativ är lika självklara som viktigaOur hypothesis is that there excists a special way of doinng things and also a special spirit among coworkers. We belive that when a new company that also is a long time competitior takes the control of Hans Persson there is a risk that this spirit or way of working disappears. The purpose is to see what the power structures looks like and whether employees at Hans Persson bil experience a strong bond and appreciate the brand of Hans Persson bil. This is made by conducting a case study at Hans Persson bil We have carried out four interwievs with people from differnt parts of the company.We have also made a questionnaire with twentyseven people from all of the organisation. We have discoverd that there is a unique feeling of belongingness among the employees and that the eployess also feel proud and identify themselves with Hans Persson bil. It also exists a certain way of leadership at Hans Persson bil were the eployees are not tied to rules and encouraged to make decissions of there own. The customer is allways in focus and it’s up to the employee to satisfy him