The effects of school closures due to Covid-19 on parental labor supply : evidence from the United States

The spread of Covid-19 led to social restrictions of various kinds, of which closing schools was one. This paper studies the effect of school closures on parental labor supply. To this end, I use repeated cross-sectional data on households at the monthly level from the US Current Population Survey (CPS), and employ a difference-in-differences methodology where I compare the labor market outcomes for parents to school-aged children that require supervision with parents to slightly older children, before and after March 2020. The results show that there is a significant reduction in the labor supply of parents to younger children as a result of school closures, and that the effects are larger for mothers than for fathers.

Designing for Transformational Change in School : Digitalizing the Digitized

Digital technologies have gained a prominent role in education and schools, but research concerning how digital technologies can create better conditions for improved teaching and enhanced learning for students is scarce and inconclusive. Successful use of digital technologies requires a complex combination of interacting factors, including integrating technology and pedagogy as well as organizing and leading a structured transformation process. The capability of school organizations to lead and support the digitalization process is an under-researched field compared to the well-established focus on individual stakeholders. This thesis examines how experimentation and innovation processes in school can be designed and pursued to support and enhance digitalization across an entire school organization by using a Design Science Research (DSR) approach to answer the question: How can a school organization at municipal level lead digital transformation through the digitalization of teaching and learning processes in an organized, professional, and, as far as possible, scientifically based way? The findings show that the design and use of the Information System Artifact model (ISA) together with a DSR development method can support both improved teaching and enhanced learning within and across a school organization. Effective use of digital technologies to improve teaching and learning across the school organization requires fundamental changes of ordinary practices and engagement as well as commitment from school authorities and school leaders. This thesis contributes with empirically and theoretically based insights from leading (digital) transformational change in school through the iterative design of IS artifacts used as a driver and quality control for the shift from digitization towards digitalization aiming at improved teaching and enhanced learning

Korta rörelsepauser under lektionstid : Har detta en positiv effekt på koncentrationen och den kognitiva förmågan hos en klass i årskurs 9?

Sammanfattning Fler rör sig mindre och det börjar redan i skolåren. En stor del av skoldagen består av stillasittande lektioner och i de högre årskurserna ökar stillasittandet alltmer. Det finns en mängd strategier som har utvecklats för att integrera fysisk aktivitet i inlärningsmiljön, såsom fysiskt aktiva lektioner benämnt som movement integration, (MI). Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att se om korta rörelsepauser under lektionstid kunde öka den kognitiva förmågan och koncentrationsförmågan, samt bryta stillasittandet för elever i årskurs 9. Frågeställning som undersöktes var: Kan den kognitiva förmågan och koncentrationsförmågan förbättras av korta rörelsepauser under lektionstid i årskurs 9? Metod Studien riktade sig till en klass i årskurs 9 med 27 elever. Metoden som användes var en kvantitativ mätmetod, där eleverna fick fylla i en enkät om deras upplevda koncentration i klassrummet och ett kognitivt ord- och färgtest (Stroop) innan och efter interventionen. Under en period på 3 veckor skulle klassen utföra rörelsepauser under de teoretiska lektionerna. Dessa rörelsepauser skulle utföras var 20:e minut under cirka 2–3 minuter och kunde innehålla knäböj, dansrörelser och avslappningsövningar med mera. Resultat Av totalt 27 elever slutförde 25 stycken studien. Resultaten från två frågor i enkäten visade signifikanta förbättringar gällande den upplevda koncentrationen och ljudnivån i klassrummet. Ord- och färgtestet visade en signifikant förbättring i tid. Slutsats Rörelsepauser kan ha en positiv påverkan på elevernas upplevda koncentrationsförmåga och kognitiva förmåga, men det behövs mer forskning kring området. Det är viktigt att poängtera att all rörelse är betydelsefull oavsett under hur lång tid övningen utförs. Det behövs bara att eleverna gör enkla rörelser i klassrummet för att det ska ge effekt på deras koncentration och kognitiva förmåga