The iBLAD study: patient-reported outcomes in bladder cancer during oncological treatment: a multicenter national randomized controlled trial

Background: Patient-reported outcomes (PROs) are getting widely implemented, but little is known of the impact of applying PROs in specific cancer diagnoses. We report the results of a randomized controlled trial (RCT) of the active use of PROs in patients with locally advanced or metastatic bladder cancer (BC) undergoing medical oncological treatment (MOT) with focus on determining the clinical effects of using PROs during chemo- or immunotherapy compared to standard of care.Methods: We recruited patients from four departments of oncology from 2019 to 2021. Inclusion criteria were locally advanced or metastatic BC, initiating chemo- or immunotherapy. Patients were randomized 1:1 between answering selected PRO-CTCAE questions electronically once weekly with a built-in alert-algorithm instructing patients of how to handle reported symptoms as a supplement to standard of care for handling of side effects (intervention arm (IA)) vs standard procedure for handling of side effects (control arm (CA)). No real-time alerts were sent to the clinic when PROs exceeded threshold values. Clinicians were prompted to view the completed PROs in the IA at each clinical visit. The co-primary clinical endpoints were hospital admissions and treatment completion rate. Secondary endpoints were overall survival (OS), quality of life (EORTC's QLQ-C30 and QLQ-BLM30) and dose reductions.Results: 228 patients with BC were included, 76% were male. 141 (62%) of the patients had metastatic disease. 51% of patients in the IA completed treatment vs. 56% of patients in the CA, OR 0.83 (95% CI 0.47-1.44, p = 0.51). 41% of patients in the IA experienced hospitalization vs. 32% in the CA, OR 1.48 (95% CI 0.83-2.65, p = 0.17). OS was comparable between the two arms (IA: median 22.3mo (95% CI 17.0-NR) vs. CA: median 23.1mo (95% CI 17.7-NR). Patient and clinician compliance was high throughout the study period (80% vs 94%).Conclusions: This RCT did not show an effect of PRO on completion of treatment, hospitalizations or OS for BC patients during MOT despite a high level of patient and clinician compliance. The lack of real-time response to alerts remains the greatest limitation to this study

Study protocol for OptimalTTF-2:enhancing Tumor Treating Fields with skull remodeling surgery for first recurrence glioblastoma: a phase 2, multi-center, randomized, prospective, interventional trial

Abstract Background OptimalTTF-2 is a randomized, comparative, multi-center, investigator-initiated, interventional study aiming to test skull remodeling surgery in combination with Tumor Treating Fields therapy (TTFields) and best physicians choice medical oncological therapy for first recurrence in glioblastoma patients. OptimalTTF-2 is a phase 2 trial initiated in November 2020. Skull remodeling surgery consists of five burrholes, each 15 mm in diameter, directly over the tumor resection cavity. Preclinical research indicates that this procedure enhances the effect of Tumor Treating Fields considerably. We recently concluded a phase 1 safety/feasibility trial that indicated improved overall survival and no additional toxicity. This phase 2 trial aims to validate the efficacy of the proposed intervention. Methods The trial is designed as a comparative, 1:1 randomized, minimax two-stage phase 2 with an expected 70 patients to a maximum sample size of 84 patients. After 12-months follow-up of the first 52 patients, an interim futility analysis will be performed. The two trial arms will consist of either a) TTFields therapy combined with best physicians choice oncological treatment (control arm) or b) skull remodeling surgery, TTFields therapy and best practice oncology (interventional arm). Major eligibility criteria include age ≥ 18 years, 1st recurrence of supratentorial glioblastoma, Karnofsky performance score ≥ 70, focal tumor, and lack of significant co-morbidity. Study design aims to detect a 20% increase in overall survival after 12 months (OS12), assuming OS12 = 40% in the control group and OS12 = 60% in the intervention group. Secondary endpoints include hazard rate ratio of overall survival and progression-free survival, objective tumor response rate, quality of life, KPS, steroid dose, and toxicity. Toxicity, objective tumor response rate, and QoL will be assessed every 3rd month. Endpoint data will be collected at the end of the trial, including the occurrence of suspected unexpected serious adverse reactions (SUSARs), unacceptable serious adverse events (SAEs), withdrawal of consent, or loss-to-follow-up. Discussion New treatment modalities are highly needed for first recurrence glioblastoma. Our proposed treatment modality of skull remodeling surgery, Tumor Treating Fields, and best practice medical oncological therapy may increase overall survival significantly. Trial registration ClinicalTrials.gov Identifier: NCT0422399 , registered 13. January 2020

En styrd frihet? Spänningen mellan Summativ och Formativ bedömning

I och med reformen och den nya läroplanen 2011 så har det skett förändringar på hur elever och kunskaper ska bedömas och även vilka kunskaper som ska bedömas. Läroplanen från 2011 innehåller betydligt många fler punkter än den tidigare från 1994. Det framgår tydligare vad det är som ska behandlas i de olika ämnena och vad syftet med dessa ska vara. Kunskapskriterierna är som tidigare målstyrda, det har även här blivit tydligare vad det är som ska bedömas och hur progressionen i bedömningen ska se ut. I och med att det är många saker som har förändras så har detta väckt många frågor hos både lärare, elever och vårdnadshavare. Vad är det som ska bedömas, hur ska man väga de olika förmågorna och progressionen i dessa förmågor så som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Skolverket har i och med detta gett ut ett antal dokument för att förtydliga arbetet med betyg och bedömning. Fokus i arbetet kommer att vara skolverkets dokument angående bedömning och dessa läses med stöd av forskning. Jag har även gjort intervjuer med tre lärare för att få en bild över hur man som lärare kan arbeta med formativ och summativ bedömning. De lärare jag har intervjuat vittnar om att det både blivit tydligare vad som ska ingå i ett ämne och att det har blivit lättare att se individuella skillnader. Dock finns det inte så mycket tid att följa upp utvecklingen i elevernas lärande i och med att det är så mycket annat som ska göras. Det är tydligt att det är olika hur mycket tid lärarna har fått till att sätta sig in i arbete med de nya kunskapskriterierna och att man kan tolka dessa på mängder med olika sätt. Fokus bör enligt forskningen ligga på det formativa arbetet med eleven. Att läraren genom att kunna medvetligöra eleven om elevens egen utveckling göra så att eleven kan ta sig vidare i sitt lärande. Att läraren är medveten om vad eleven har uppfattat gör också att läraren kan omforma sin undervisning för att anpassa sig efter eleverna. Svårigheterna är när det formativa arbetet prioriteras bort pga. tidsbrist. Lärarna behöver mer tid att tillsammans diskutera igenom vad kunskapskriterierna innebär för respektive lärare och komma till en samsyn. Det är viktigt att man kan mötas på en likvärdig kunskapssyn och man utifrån det utformar sina lektioner och uppgifter. Undervisningen och bedömningen måste ha som fokus att utveckla eleverna. Med den arbetsmängd som lärarna har i dag så kommer man inte att fullt ut ha chans at utföra detta, med eller utan skolverkets styrdokument. Kan lärarna få tid tillsammans och tid för att ta till sig nya studier och forskning så kommer skolan att grundas på vad som är bästa för eleverna och deras lärande. Om målet med skolan och undervisningen får vara det formativa och den utvecklande delen av lärandet så kommer eleverna att lära sig mer och vara bättre rustade för att möta världen utanför samt framtiden

Gud eller Big Bang : En argumentation mellan religiös tro och den vetenskapliga världsbilden

Abstrakt Jag har gjort en textanalys av fem böcker skrivna av författare och forskare där det gemensamma ämnet för litteraturen är Guds existens. Böckerna är Richard Dawkins Livet flod, Richard Dawkins Illusionen om Gud, John Lennox Guds dödgrävare, Christer Sturmark Tro och vetande 2.0 och Stefan Gustavsson Kristen på goda grunder. De frågor jag ställer mig är om diskussionen mellan den religiösa sidan och den vetenskapliga sidan diskuterar Guds existens på samma plan eller om dessa två sidor diskuterar bevisen på olika nivåer.  Analysen görs med genom en komparativ studie där frågan om arguments hållbarhet och relevans diskuteras. Frågeställningarna i mitt arbete är att visa på vilka argument som används när vetenskap och religion diskuteras samt om det finns några argument som väger tyngre än andra?      De diskussioner som jag lyft ur litteraturen handlar om tro och vetande, och om dessa står på helt olika sidor av varandra eller inte. De diskussioner som förs rör frågor så som, är tron en blid tro utan underbyggda resonemang eller handlar tron om just dessa underbyggda resonemang. Är vetenskapen en form av bevis för eller emot Gud? Kanske är det så att tron inte är vetandes motsats utan dess förutsättning och ett gensvar på de bevis som finns. Behöver verkligen naturlagarna ha en förklaring? Är förklaringen Gud eller är naturlagarna en förklaring av sig själv. Kan vi få svar på livets mening med hjälp av en Gud eller är det så att det inte finns en mening. Är skapelsen bara en tillfällighet eller handlar det överhuvudtaget inte alls om slumpen för någon av parterna. Är svaret att det finns en högre makt som styr skapelsen eller är det bara vårt DNA som gör vad som krävs för att överleva? Dessa är några av de frågor som diskuteras mellan författarna representerade i min uppsats.      Visst finns det vissa argument som väger tyngre än andra. Många gånger är det representanterna för den troende sidan som håller sig mest till sakfrågan. Dawkins och Sturmark argumenterar ibland genom att försöka ta poäng i form av humor och ironi. Som jag ser det är det dock tron i detta fall som får försvara sin syn på Gud. Det är även denna sida som står lite i underläge sett utifrån debattens ämne, inte just bara i dessa fall som jag tar upp, utan även sett över tid. Det stora problemet med argumenten är att personerna, som argumenterar, inte alls läser av bevisen på samma sätt. Samt att bara för att det finns hållbara och relevanta förklaringar på Guds ickeexistens så utesluter inte det den psykologiska funktionen Gud har, i form av tröst och mening

Gud eller Big Bang : En argumentation mellan religiös tro och den vetenskapliga världsbilden

Abstrakt Jag har gjort en textanalys av fem böcker skrivna av författare och forskare där det gemensamma ämnet för litteraturen är Guds existens. Böckerna är Richard Dawkins Livet flod, Richard Dawkins Illusionen om Gud, John Lennox Guds dödgrävare, Christer Sturmark Tro och vetande 2.0 och Stefan Gustavsson Kristen på goda grunder. De frågor jag ställer mig är om diskussionen mellan den religiösa sidan och den vetenskapliga sidan diskuterar Guds existens på samma plan eller om dessa två sidor diskuterar bevisen på olika nivåer.  Analysen görs med genom en komparativ studie där frågan om arguments hållbarhet och relevans diskuteras. Frågeställningarna i mitt arbete är att visa på vilka argument som används när vetenskap och religion diskuteras samt om det finns några argument som väger tyngre än andra?      De diskussioner som jag lyft ur litteraturen handlar om tro och vetande, och om dessa står på helt olika sidor av varandra eller inte. De diskussioner som förs rör frågor så som, är tron en blid tro utan underbyggda resonemang eller handlar tron om just dessa underbyggda resonemang. Är vetenskapen en form av bevis för eller emot Gud? Kanske är det så att tron inte är vetandes motsats utan dess förutsättning och ett gensvar på de bevis som finns. Behöver verkligen naturlagarna ha en förklaring? Är förklaringen Gud eller är naturlagarna en förklaring av sig själv. Kan vi få svar på livets mening med hjälp av en Gud eller är det så att det inte finns en mening. Är skapelsen bara en tillfällighet eller handlar det överhuvudtaget inte alls om slumpen för någon av parterna. Är svaret att det finns en högre makt som styr skapelsen eller är det bara vårt DNA som gör vad som krävs för att överleva? Dessa är några av de frågor som diskuteras mellan författarna representerade i min uppsats.      Visst finns det vissa argument som väger tyngre än andra. Många gånger är det representanterna för den troende sidan som håller sig mest till sakfrågan. Dawkins och Sturmark argumenterar ibland genom att försöka ta poäng i form av humor och ironi. Som jag ser det är det dock tron i detta fall som får försvara sin syn på Gud. Det är även denna sida som står lite i underläge sett utifrån debattens ämne, inte just bara i dessa fall som jag tar upp, utan även sett över tid. Det stora problemet med argumenten är att personerna, som argumenterar, inte alls läser av bevisen på samma sätt. Samt att bara för att det finns hållbara och relevanta förklaringar på Guds ickeexistens så utesluter inte det den psykologiska funktionen Gud har, i form av tröst och mening

Tro, kön och kärlek : en undersökning av fyra prästers uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par

Denna uppsats är en hermeneutisk och queerteoretisk undersökning av fyra prästers uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par. Materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka ståndpunkter har informanterna i frågorna om vigsel och äktenskap och hur motiverar de dessa? Hur resonerar informanterna kring frågorna om vigsel och äktenskap? Vad anser informanterna om Svenska kyrkans behandling av frågorna om vigsel och äktenskap? Vad tror informanterna att de beslut som kyrkomötet fattade den 22 oktober 2009 beträffande vigsel och äktenskap kommer att leda till? Resultatet visar att skapelseteologi, tradition och heteronorm är centralt för de två informanter som är emot beslutet. De tycker också att kyrkan behandlat frågan illa. För de informanter som är för beslutet utgör olika typer av kärleksmotiv samt hermeneutiskt medvetna tolkningar grunden för deras uppfattningar

Trygghet och kränkningar i skolan

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning av sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet är att genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med hjälp av en kritiskt diskursanalytisk metod undersöka hur verkligheten konstrueras i likabehandlingsplanerna, samt vad som påverkat skolorna i utformningen av dessa. Konstruktionen av verkligheten kan förväntas påverka hur arbetet utformas vilket får konsekvenser för såväl elever som skolpersonal. Resultaten visar att skolorna delar upp likabehandlingsarbetet i främjande och förebyggande arbete. Det råder dock förvirring kring vad som ska falla under vilken kategori. Diskursen tillhandahåller en väl definierat begreppsapparat för negativa begrepp som kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Dessa företeelser uppträder ofta i agentlösa satser vilket döljer de bakomliggande personerna och processerna i texten. Positiva begrepp definieras inte vilket medför att deras betydelse konstrueras i förhållande till de negativa begreppen. Undersökningen visar också att elever konstrueras som passiva i planerna medan skolan och dess representanter är aktivt agerande. Vidare visas att diskrimineringslagen, skollagen, samt Skolverkets handledning för utformandet av likabehandlingsplaner påverkat skolorna i arbetet med planerna. Bristen på definitioner av positiva begrepp antas få följder genom att sådana efterfrågas vid skolornas kartläggningar av verksamheten. Om skolorna inte vet vilken betydelse eleverna lägger i begrepp som trivsel och trygghet vet de heller inte vad kartläggningarna säger. Dessutom kan skildringen av kränkningar som slumpmässiga företeelser göra att skolorna fokuserar mer på att uppmärksamma och åtgärda sådana än på att förebygga dem