Hur uppfattar den svenska lantbrukarkåren den digitala utvecklingen inom AI?

Den här uppsatsen ämnar undersöka svenska lantbrukares uppfattning av AI och ny teknik. Dagens lantbruk står inför många utmaningar, bland annat miljöomställningar, en åldrande lantbrukskår och snabb utveckling av teknik. För att bevara svenskt lantbruk konkurrenskraftigt krävs det ny teknik och hjälpmedel att rationalisera verksamheten. De innovationer som utvecklas måste dock ta hänsyn till lantbrukarnas behov för att dessa innovationer ska kunna uppfattas som användbara. För att kunna undersöka uppfattningen kring dessa har ett teoretiskt ramverk bildats. Teknik acceptansmodellen (TAM) appliceras för att se vad för faktorer som påverkar lantbrukarnas benägenhet att använda det. Även legitimitetsteorin används för att undersöka vilka faktorer som påverkar uppfattningen av företagen som står för utvecklingen av AI och andra digitala hjälpmedel. Utöver dessa två teorier kommer även innovativ diffusionsteori bidra till att skapa en förståelse för vilka informationskanaler som påverkar lantbrukarna, samt i vilken mån de olika källornas vikt influerar uppfattningen och beslutsprocessen. De slutsatser som uppsatsen funnit är att de svenska lantbrukarnas uppfattning inför ny teknik är positiv. Uppfattningen är att AI kommer underlätta i det vardagliga arbetet med minskning av löpande kostnader, främst av besparingar av insatsvaror. Även arbetsbördan uppfattas minska genom rationalisering och effektivisering av AI. Ytterligare en slutsats som framkom var benägenheten att implementera ny teknik. Lantbrukarna var positiva till att applicera AI men en ovilja fanns att vara först. Andra slutsatser som togs var att en viktig faktor för uppfattningen var välkända återförsäljare och märken, dessa hade hög legitimitet och även olika roller i beslutsprocessen och uppfattningen.This essay intends to examine Swedish farmers perception of AI and new technologies in the agricultural field. Modern agriculture stands before a plethora of challenges ranging from environmental changes, an aging population of farmers and a rapid development in the field of technology. To preserve Swedish agriculture competitive on a global market there is a need for new technology and tools for the rationalization of farming operations. The innovations currently being developed needs to take into consideration the needs of the farmers to be perceived as useful. To examine the perception of usefulness for new technology a theoretical framework has been constructed. The Technology Acceptance Model (TAM) will be applied to determine which factors affects farmers inclination to apply new technology. Furthermore, the legitimacy theory helps to study which elements plays a role in farmers perception and tendency to put their trust in the companies developing AI and new technologies. Besides the two previously mentioned theories Innovation Diffusion Theory will be used to create a picture of which communications channels affects farmers the most, as well as in which extent the different channels influence the perception and decision-making process. The conclusions of the study determined that Swedish farmers perception of AI and new technology is positive. The perception is that AI will simplify everyday work for the farmers by decreasing external costs, primarily in the saving of input materials. Also, the workload is expected to decrease by rationalizing and streamlining using AI. Another conclusion that emerged was the inclination to implement new technologies. The farmers were positive towards applying AI but an animosity towards being an early adopter was present. Other conclusions were that an important factor in the perception of new technology was well known retailers and brands, these actors had a high legitimacy and played different roles in the decision-making process and perception

Hur påverkas investeringsbeslut i ny teknik inom lantbruk?

Världsbefolkningen ökar och med den även efterfrågan på mat. För en minskande lantbrukarkår innebär detta högre krav på effektivitet och avkastning för att kunna tillgodose en växande befolkning. Utöver detta står världen även inför klimatförändringar vilket innebär mer extrema väderomslag och större skillnader mellan växtodlingsåren än förut. För att kunna möta detta krävs det att lantbruksbranschen ställer om till mer avancerade tekniska lösningar. Detta innebär intensivare och större investeringar som i sin tur ställer högre krav på lantbrukare att vara pålästa och kunniga om olika tekniska lösningar på en marknad som ständigt förnyas och utvecklas. Inom det svenska lantbruket har den tekniska utvecklingen accelererat under de senaste generationerna och teknik blir förlegat i snabb takt i dagens klimat. Det är även en skillnad i hur anpassade lantbruken är till modern teknik och vart i den teknologiska utvecklingen de är. Med detta omväxlande klimat krävs det att lantbrukarna tar välgenomtänkta och underbyggda beslut för att välja de mest hållbara investeringarna. Den här studien är baserad på prospektteorin och den kumulativa prospektteorin vilka ämnar förklara beslutsfattande genom att uppföra prospekt som sedan utvärderas för att finna det alternativ med högst nyttokapacitet. Dessa teorier bidrar med att förklara tillvägagångsättet vid investering hos lantbrukare och hur deras tankar går om olika investeringsmöjligheter. Genom att undersöka vad som påverkar investeringsbeslut av ny teknik inom lantbruksbranschen kan producenter av lantbruksteknik enklare och effektivare erbjuda just den teknik som lantbrukare efterfrågar och behöver för att kunna bedriva ett hållbart lantbruk i framtiden. Det bidrar även med att ge en insikt i vad som driver näringsverksamheter inom de gröna näringar och vad de anser är effektivitet och framtidens lantbruk. Skillnaden mellan maskinstationer och familjelantbruk som denna studie speglar uppvisar även skillnader i hur två aktörer inom samma bransch kan ha skillnader i sin driftsplanering. Sammanfattningsvis speglar denna studie hur teknisk förnyelse är framtiden för ett hållbart lantbruk och vad branschens utövare efterfrågar för att kunna uppnå framtidens mål. Resultatet av studien är att det finns tre parametrar som påverkar lantbrukare i deras investeringsbeslut. Parametrarna är; riskaversion, effektivisering samt fria eller forcerade investeringar.The global population and its’ demand for nutrient is steadily increasing. This requires an increased efficiency and agricultural output from a dwindling number of farmers. Furthermore, our planet stands before climate change which in turn means more extreme fluctuations in weather and greater disproportions between planting seasons. To be able to face these perils the agricultural industry needs to adapt and implement more advanced technical solutions. This entails more intensive and larger investments which in turn creates greater demands on the farmers to be more knowledgeable on different technical solutions in a market that is ever evolving and renewed. In the Swedish agricultural sector, the technical advancements have accelerated during the last couple of generations and technology quickly becomes obsolete in today's climate. There’s also a difference in how well-adapted the agriculture is and where in the technical development they are. This alternating climate requires farmers to make well-founded decisions into sustainable investments. This study is based on the prospect theory and the cumulative prospect theory which aims to explain decision making by constructing prospects to later evaluate in the strive of finding the alternative with the highest benefit. These theories contribute with explaining how investment decisions are made by farmers and their reasoning behind different investment opportunities. By researching what affects investment decisions regarding new technology in the agricultural sector producers of agricultural technology can more easily and effectively offer precisely the technology farmers demand and need to be able to drive sustainable farming into the future. It also contributes by giving insight into what drives these businesses in the agricultural sector and what they believe is effectiveness and the future of farming. The difference between agricultural contracting businesses and family farms as this study show is the different perspective on operations that two actors in the same sector can have. In conclusion this study shows how technical innovation is the future of sustainable farming and what the sector demands to achieve the goals of the future. The results of the findings in this study are that there are three parameters that affects farmers in their investment decisions. The parameters are; risk aversion, effectiveness and free or forced investments

Combined solar and membrane drying technologies for sustainable fruit preservation in low-income countries – prototype development, modelling, and testing

publishedVersionpublishedVersio

Fire severity as a key determinant of aboveground and belowground biological community recovery in managed even-aged boreal forests

Changes in fire regime of boreal forests in response to climate warming are expected to impact postfire recovery. However, quantitative data on how managed forests sustain and recover from recent fire disturbance are limited.Two years after a large wildfire in managed even-aged boreal forests in Sweden, we investigated how recovery of aboveground and belowground communities, that is, understory vegetation and soil microbial and faunal communities, responded to variation in the severity of soil (i.e., consumption of soil organic matter) and canopy fires (i.e., tree mortality).While fire overall enhanced diversity of understory vegetation through colonization of fire adapted plant species, it reduced the abundance and diversity of soil biota. We observed contrasting effects of tree- and soil-related fire severity on survival and recovery of understory vegetation and soil biological communities. Severe fires that killed overstory Pinus sylvestris promoted a successional stage dominated by the mosses Ceratodon purpureus and Polytrichum juniperinum, but reduced regeneration of tree seedlings and disfavored the ericaceous dwarf-shrub Vaccinium vitis-idaea and the grass Deschampsia flexuosa. Moreover, high tree mortality from fire reduced fungal biomass and changed fungal community composition, in particular that of ectomycorrhizal fungi, and reduced the fungivorous soil Oribatida. In contrast, soil-related fire severity had little impact on vegetation composition, fungal communities, and soil animals. Bacterial communities responded to both tree- and soil-related fire severity.Synthesis: Our results 2 years postfire suggest that a change in fire regime from a historically low-severity ground fire regime, with fires that mainly burns into the soil organic layer, to a stand-replacing fire regime with a high degree of tree mortality, as may be expected with climate change, is likely to impact the short-term recovery of stand structure and above- and belowground species composition of even-aged P. sylvestris boreal forests

Ten new insights in climate science 2020 – a horizon scan

Non-technical summary We summarize some of the past year's most important findings within climate change-related research. New research has improved our understanding of Earth's sensitivity to carbon dioxide, finds that permafrost thaw could release more carbon emissions than expected and that the uptake of carbon in tropical ecosystems is weakening. Adverse impacts on human society include increasing water shortages and impacts on mental health. Options for solutions emerge from rethinking economic models, rights-based litigation, strengthened governance systems and a new social contract. The disruption caused by COVID-19 could be seized as an opportunity for positive change, directing economic stimulus towards sustainable investments. Technical summary A synthesis is made of ten fields within climate science where there have been significant advances since mid-2019, through an expert elicitation process with broad disciplinary scope. Findings include: (1) a better understanding of equilibrium climate sensitivity; (2) abrupt thaw as an accelerator of carbon release from permafrost; (3) changes to global and regional land carbon sinks; (4) impacts of climate change on water crises, including equity perspectives; (5) adverse effects on mental health from climate change; (6) immediate effects on climate of the COVID-19 pandemic and requirements for recovery packages to deliver on the Paris Agreement; (7) suggested long-term changes to governance and a social contract to address climate change, learning from the current pandemic, (8) updated positive cost–benefit ratio and new perspectives on the potential for green growth in the short- and long-term perspective; (9) urban electrification as a strategy to move towards low-carbon energy systems and (10) rights-based litigation as an increasingly important method to address climate change, with recent clarifications on the legal standing and representation of future generations. Social media summary Stronger permafrost thaw, COVID-19 effects and growing mental health impacts among highlights of latest climate science

Kodakregelen

Hvor langt strekker vernet for velkjente varemerker seg

The Financial Flexibility Piece in the Dividend Puzzle - A Study of Firms Listed in Sweden

The purpose of this master thesis is to examine in which way dividend policies are affected by managers strive for financial flexibility in listed Swedish firms. The underlying reason for the thesis is to attain a broader knowledge regarding dividend policies. Since present theories do not provide a satisfactory explanation or are not satisfactory tested, we find it relevant to perform a study within this field. Hypotheses are generated and the means of these tests are compared using independent sample t-test. Further, a panel data multivariate regression is used to control for time trends. Theoretical framework consists of signaling theory regarding dividends, free cash flow hypothesis and financial flexibility. Our study shows that financial flexibility is a piece of the dividend puzzle and therefore managers who value financial flexibility do incorporate this when deciding dividend policy

En demokratisk kanon? : Demokratibegreppet i samhällskunskapsundervisningen

Föreliggande studies syfte är att undersöka om det finns en samstämmighet i hur samhällskunskapslärare definierar demokratibegreppet. Vidare syftar även studien till att undersöka huruvida det finns en samstämmighet i vilka arbetssätt och examinationsformer som används inom samhällskunskapen gällande demokratimomentet. Detta görs med hjälp av Öberg och Bäckströms studie (2021) som undersöker en eventuell kanon inom samhällskunskapen på högstadiet. I denna studie används Dahls polyarkidefinition och Schumpeters klassiska demokratidefinition för att analysera och utläsa kriterier för demokratier ur läroböcker och lärarsvar. Undersökningen genomförs med läroboksanalys samt en enkät och är därför en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Studien visar att det finns en samstämmighet gällande hur samhällskunskapslärare i stort arbetar och examinerar i delområdet demokrati. Vidare finns en överensstämmelse mellan hur lärare och läroböcker definierar begreppet demokrati. De båda fokuserar på att demokrati innebär att folket väljer företrädare för att föra deras talan, vilket pekar på att Schumpeters demokratidefinition är den som dominerar demokratiundervisningen. Dock förekommer Dahls kriterier, men beskrivs ofta som ett komplement till demokrati som ett folkstyre. Dessa kriterier (exempelvis yttrandefrihet) skildras mer som mänskliga rättigheter än en förutsättning för demokrati. Två läroböcker är tydligt kopplade till Schumpeters demokratidefinition, två läroböcker är ett mellanting men med Schumpeters definition i förgrunden. En lärobok, Arena 123, sticker ut och är mer präglad av Dahls demokratidefinition än Schumpeters

Kan Bitcoin bli framtidens betalningsmedel i utvecklingsländer?

Titel: Kan Bitcoin bli framtidens betalningsmedel i utvecklingsländer? Författare: Isak Bengtsson och Gustaf Starbrant Bakgrund och problemdiskussion: I utvecklingsländer finns det betydande grupper människor som inte har tillgång till ett fungerande bankkonto. Detta skapar problem i form av finansiellt utanförskap för vissa befolkningsgrupper. Bitcoin är en digital valuta som alla människor i teorin skulle kunna få tillgång till, med en mobiltelefon med nätverksuppkoppling som enda krav. Därigenom skulle fler människor i utvecklingsländer ha tillgång till fungerande betalningsmöjligheter och inte utsättas för finansiellt utanförskap. Forskningsfråga: Vilka möjligheter samt risker finns avseende att införa Bitcoin som betalningsmedel i utvecklingsländer? Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera möjligheter samt risker avseende införandet av Bitcoin som betalningsmedel i utvecklingsländer. Metod: Genom en abduktiv ansats och en kvalitativ metodik har vi sammanfattat resonemang, argument och forskning kring Bitcoin. Material har samlats in genom tidigare forskning och semistrukturerade intervjuer. Referensram: Bitcoin och blockkedjetekniken presenteras men även Bitcoin som valuta och dess möjligheter och risker. Teorierna förtroendeteori och penningteori belyses också. Dessa utgör grundstenar och används som ett analysverktyg i uppsatsen. Empiri: Vårt empiriska undersökningsområde innefattar personer med kunskap om Bitcoin och dess underliggande teknik, blockkedjetekniken. Insamlandet av det empiriska materialet skedde genom sex semistrukturerade intervjuer. Analys och slutsatser: Bitcoin är den största digitala valutan i dagsläget och erbjuder stora möjligheter generellt. Det finns dock begränsningar, till exempel skalningsproblematik och deflation, som hade gjort det svårt för en implementering som valuta i utvecklingsländer. Däremot innehar blockkedjetekniken stor potential att förändra infrastrukturen för betalningar. Nyckelord: Betalningsmedel, Bitcoin, blockkedjetekniken, digital valuta, möjligheter, risker, utvecklingslände

The sum of collaboration : A study of collaboration between school and social services

Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjänst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att därigenom undersöka om- och hur samverkan myndigheterna emellan kan förbättra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgått ifrån den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med två representanter ifrån varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ledorden struktur, styrning och samsyn ofta är frånvarande i det vardagliga samverkansarbetet samt att informanterna efterlyser tydlighet och riktlinjer i detsamma. Samverkan bygger istället ofta på informationsutbyte och personliga kontakter emellan de enskilda professionella. Resultatet visar vidare att de professionella vill samverka och menar att tidigare upptäckt av barn som far illa och ett förbättrat helhetsperspektiv kring individen, är potentiella profiter vid fungerande samverkan