Naturvårdsbiologiska urvalskriterier inom METSO-handlingsplanen

Syftet med handlingsprogrammet för åren 2008–2016 för att trygga mångfalden i skogarna i södra Finland är att förhindra tillbakagången för skogarnas naturtyper och arter, och att stabilisera en gynnsam utveckling för naturens mångfald före utgången av år 2016. Livsmiljöer som är betydelsefulla för mångfalden tryggas genom markägarnas frivilliga skyddsåtgärder inom ramen för METSO-handlingsplanen. De naturvårdsbiologiska urvalskriterierna underlättar identifieringen av de ur mångfaldssynpunkt viktiga livsmiljöerna och deras särdrag. De är till stöd när livsmiljöer bedöms och väljs ut till objekt som ska ingå i METSO-handlingsplanen. I rapporten presenteras de naturvårdsbiologiska urvalskriterierna för METSO som bearbetats av arbetsgruppen samt kompletterande urvalskriterier. Dessutom granskas den regionala förekomsten av olika livsmiljöer

Situationen för lagstiftning som gäller digitalisering och förslag för att främja den

Den arbetsgrupp för tillämpning och främjande av lagstiftningen som finansministeriet tillsatt i programmet för främjande av digitalisering har utarbetat en slutrapport om sina utredningar om utmaningarna med att utveckla digitala tjänster. Det finns många författningar som hänför sig till digitalisering och som gäller den offentliga förvaltningens organisation. Vissa motstridigheter mellan den allmänna lagstiftningen och speciallagstiftningen och oklarheterna i tolkningen av dem försvårar främjandet av elektronisk kommunikation. Eftersom förhållandena kring den elektroniska kommunikationen har förändrats och fortsätter att förändras bland annat i och med ikraftträdandet av lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019), har det varit nödvändigt att bedöma hur den gällande lagstiftningen fungerar och vilka ändringsbehov det finns i den. Arbetsgruppen har utrett utmaningarna i fråga om elektronisk kommunikation i vid omfattning genom att höra användare och tjänsteutvecklare. Utifrån tillgänglig information identifierade arbetsgruppen åtgärder för att främja digitala tjänster och utveckling och användning av tjänsterna ur lagstiftningsperspektiv. Arbetsgruppen har sammanställt åtgärdsförslag med beaktande av iakttagelserna i slutrapporten och de remissvar som kompletterar dem. Publikationen kan användas vid planering av projekt med målet att utveckl

Ensuring the right to education for Roma children : an Anglo-Swedish perspective

Access to public education systems has tended to be below normative levels where Roma children are concerned. Various long-standing social, cultural, and institutional factors lie behind the lower levels of engagement and achievement of Roma children in education, relative to many others, which is reflective of the general lack of integration of their families in mainstream society. The risks to Roma children’s educational interests are well recognized internationally, particularly at the European level. They have prompted a range of policy initiatives and legal instruments to protect rights and promote equality and inclusion, on top of the framework of international human rights and minority protections. Nevertheless, states’ autonomy in tailoring educational arrangements to their budgets and national policy agendas has contributed to considerable international variation in specific provision for Roma children. As this article discusses, even between two socially liberal countries, the UK and Sweden, with their well-advanced welfare states and public systems of social support, there is a divergence in protection, one which underlines the need for a more consistent and positive approach to upholding the education rights and interests of children in this most marginalized and often discriminated against minority group

Talking via the child : discursively created interaction between parents and health care professionals in a pediatric oncology ward

The aim of this study was to describe discursively constructed interactions between parents and health care professionals (HCPs) in a pediatric oncology ward. Field notes from 70 focused participant observations and 16 informal interviews with 25 HCPs interacting with 25 parents of children with cancer were analyzed using discursive psychology. Six dominant interpretative repertoires (flexible parts of discourses used in everyday interaction) were found. Repertoires used by the HCPs were child, parent, or family oriented, mirroring the primary focus of the interaction. Parents used a spokesperson repertoire to use their own expertise to talk on behalf of the child; an observer repertoire, in which they kept in the background and interfered only when needed; or a family member repertoire to position themselves on a level equal to the ill child. The results are discussed in relation to philosophies influencing pediatric nursing, such as family-centered nursing and child-centered nursing