Popular education and the digital citizen: a genealogical analysis

This paper historicises and problematises the concept of the digital citizen and how it is constructed in Sweden today. Specifically, it examines the role of popular education in such an entanglement. It makes use of a genealogical analysis to produce a critical ‘history of the present’ by mapping out the debates and controversies around the emergence of the digital citizen in the 1970s and 1980s, and following to its manifestations in contemporary debates. This article argues that free and voluntary adult education (popular education) is and has been fundamental in efforts to construe the digital citizen. A central argument of the paper is that popular education aiming for digital inclusion is not a 21st century phenomenon; it actually commenced in the 1970s. However, this digitisation of citizens has also changed focus dramatically since the 1970s. During the 1970s, computers and computerisation were described as disconcerting, and as requiring popular education in order to counter the risk of the technology “running wild”. In current discourses, digitalisation is constructed in a non-ideological and post-political way. These post-political tendencies of today can be referred to as a post-digital present where computers have become so ordinary, domesticized and ubiquitous in everyday life that they are thereby also beyond criticism. (DIPF/Orig.

Små barns lärande i förskolan. En kvalitativ undersökning med utgångspunkt i estetiska läroprocesser.

Vi har förstått att det sker en stor utveckling i små barns lärande, och anser att detta är av stort intresse. Barnens vardag består till stor del av lek, och andra praktiska uttrycksformer. Vi reflekterar då över hur estetiska läroprocesser samverkar med lärandet. Vi ville i denna rapport se hur små barns lärande i förskolan såg ut, och hur pedagogerna använde sig av estetiska aktiviteter för att stärka det. För att ta reda på detta undersökte vi hur pedagogerna såg på kunskapsutvecklingen hos barnen och vi ville undersöka vilken roll de ansåg att den estetiska verksamheten hade. Till sist tog vi reda på hur balansen mellan omsorg och lärande såg ut. Vi observerade en småbarnsavdelning och intervjuade pedagogerna. Vidare analyserade vi dessa med hjälp av teorier och tidigare forskning på området som hade relevans. Vi har genomgående använt oss av läroplanen för förskolan i vår uppsats. Detta är ett styrdokument, som vi ska följa, därför ser vi det som en viktig del av uppsatsen. Vi såg att barnen lärde sig vid alla tillfällen, och att pedagogerna medvetet använde sig av planerade verksamheter för att förmedla kunskaper till barnen. Vi observerade även att pedagogerna använde sig av estetisk verksamhet i ämnesöverskridande arbete. Vi såg att detta görs i syfte att förmedla en kunskap som i förväg bestämts av pedagogerna, och för att göra lärandet mer lustfyllt för barnen. Vi observerade även att pedagogerna använde sig av estetisk verksamhet för att barnen skulle få en konkret upplevelse. Genom uppsatsen har vi sett olika möjligheter till lärande genom estetiska uttrycksmedel. Vi inser att vi själva har stora möjligheter att medverka i små barns lärande och att vi med estetiska verksamheter kan utmana barnen från deras nivå. Det viktiga är att vi tar utgångspunkt i deras tidigare erfarenheter och inte försöker anlägga ett vuxenperspektiv

Den estetiska matematiken i förskolan - En kvalitativ studie om hur estetiska uttrycksformer används för att understödja förskolebarns grundläggande matematikförståelse

Syfte: Vårt syfte är att belysa betydelsen av att använda estetiska uttrycksformer för inlärning av grundläggande matematik hos förskolebarn. Ett delsyfte i vår undersökning är att utreda hur man i förskolans verksamhet kan arbeta med estetiska uttrycksformer för att understödja barns grundläggande matematikförståelse. För att förtydliga vårt syfte har vi valt dessa frågeställningar: Hur kan man i förskolan synliggöra och understödja matematikförståelse och matematikinlärning genom estetiska uttrycksformer? Hur ser verksamma pedagoger på betydelsen av estetiska uttrycksformer för att stimulera barns förståelse för grundläggande matematik? Hur använder pedagoger estetisk verksamhet för att stimulera och öka barns förståelse för grundläggande matematik på ett lustfyllt sätt? Metod och material: För att besvara dessa frågor har vi valt att utföra en kvalitativ studie om hur förskolans verksamhet arbetar med estetiska uttrycksformer i syfte att ge barn grundläggande matematik förståelse. Vårt empiriska material utgörs av observationer i tre verksamheter och intervjuer med tre verksamma pedagoger samt kommunens matematikutvecklare. Resultat: Resultatet av vår undersökning ger en bild hur pedagoger i förskolan använder estetiska uttrycksformer för att stimulera och stödja barns matematikförståelse. Vårt resultat visar att pedagogerna lyfter matematiken i många situationer i den pedagogiska vardagen. Resultatet visar också att pedagogerna utgår ifrån barnens erfarenheter och intresse för att utmana dem vidare i sin matematiska förståelse i situationer med kommunikativt samspel. Betydelse för läraryrket: Kombinationen estetik och matematik skapar ett lustfyllt, kreativt och mångsidigt lärande, där barn erbjuds mångfald, variation och olika ingångar till lärandet. Genom estetiska uttrycksformer som genererar sinnliga och kroppsliga upplevelser berikas barns erfarenheter och fortsatta lärande. Vi anser att barns tidiga möte med matematik i en mångfald av situationer och sammanhang skapar gynnsammare förutsättningar för deras fortsatta förståelse och lärande i och om matematik.

Swing it magistern, swing it! -En studie om dans som verktyg i undervisning

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur man i skolan kan använda dans och rörelse som ett verktyg för ökat lärande. Vi har också undersökt några av de problem och möjligheter som uppdagas i arbetet med dans och rörelse i skolan samt huruvida det finns teoretiskt stöd för att arbeta med dans som verktyg i undervisning. Ytterligare en fråga har varit om vissa elevers lärande gynnas särskilt av denna metod? För att finna svar på frågeställningarna har vi genomfört kvalitativa intervjuer, för att få uttömmande svar med informanternas personliga ställningstaganden. Vi har valt informanter som integrerar dans och rörelse med andra ämnen och verksamheter och som inte enbart arbetar med dans som en isolerad företeelse. Två av informanterna har också en mer övergripande roll i arbetet för dans i skola i egenskap av danskonsulenter. Den teoretiska bakgrunden bygger till stor del på forskning kring lärande och mänskliga intelligenser men också på en mer kulturell syn på lärande genom estetiska verksamheter. Resultatet visar på att dans kan bidra till ett känslomässigt engagemang, vilket vi anser vara viktigt för många elevers lärande, samt att dans är en viktig källa till icke verbal kommunikation. Vi har också blivit varse att dans är ett ämne som kan användas på olika sätt, med olika syften och att dans som eget ämne är viktigt och förtjänar status. Men dans och rörelse har även en viktig roll som verktyg för att bidra till ökad förståelse, även i andra ämnen. Dans möts ofta av ett positivt mottagande i skolan men trots detta har den, varken som eget ämne eller som verktyg i andra ämnen, särskilt hög status. För att statusen ska höjas och för att dans ska få en mer central roll i skolan har vi kommit fram till att teoribildning, mer dans på lärarutbildningen samt mer handledning för lärare är viktiga faktorer

Samverkan mellan skola och lantbruk

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka erfarenheter av samver-kan mellan lantbruk och skolor som i första hand finns vetenskapligt publicerade. Hur har samarbetet bedrivits och vad blev resultatet? Vilka är argumenten för ett sådant samarbete? I Sverige finns idag inga mål i läroplanen som direkt pekar på behovet av att lära om lantbruk och livsmedelsproduktion. Kravet på att barn skul-le odla i skolan försvann på 60-talet i samband med den ökade välfärden. Intresset för utomhuspedagogik och erfarenhetsbaserat lärande är dock stort, framförallt med tanke på lärande om hållbar utveckling. Forskning visar att vuxna som är vil-liga att ta miljöhänsyn ofta hade mycket kontakt med natur som barn. För att en person ska vara beredd att ta miljöhänsyn krävs kunskap, engagemang och känslan av att kunna påverka. Forskare anser att skolbarn bör arbeta med lokala miljöfrå-gor som går att överblicka, påverka och ger egna erfarenheter. Odling under längre tid ger barn insikter om sin roll och delaktighet i naturen och naturen blir därmed något som berör och går att påverka. Odling ger också övning i samarbete, långsik-tighet, förståelse för årstidsväxlingar och kretslopp samt ett ökat intresse för att äta grönsaker. Kontakt med djur tränar empati, kommunikation, ansvar, tålamod och ger personen en känsla av att betyda något för en annan varelse. Maten är central, alla äter och maten och vår livsmedelsproduktion påverkar miljön. Ett lantbruk kan erbjuda en plats för utomhuspedagogik med kontakt med djur och växter samt praktiska ämnesövergripande uppgifter. Matematik, språk, naturvetenskap och historia är några exempel på ämnen vars lärandemål kan uppnås genom återkom-mande besök på en gård via praktiskt arbete i en verklig miljö. Därutöver tillkom-mer också många allmänna mål i läroplanen som kan vara svåra att uppnå i en klassrumssituation. På gården lär eleverna av egna erfarenheter och med alla sin-nen. Utomhuspedagogik startar ofta för att lära ämneskunskaper, medan stor vinst i form av social utveckling blir tydlig i efterhand. Gården som pedagogisk resurs (GSPR) startades i Norge som en följd av en ny läroplan med krav på erfarenhetsbaserat lärande 1995. Ursprungstanken var "hur kan man skapa hopp och färdigheter hos barn så att de kan delta på ett produktivt och konstruktivt sätt i utvecklingen av sin omgivning". Som en följd av detta ut-vecklades samarbeten mellan skolor och lantbruk. Elever besöker gården vid flera tillfällen under sin skoltid. Det kan vara hela klasser eller enstaka elever. Lantbru-ket får nya affärsmöjligheter, men också en viktigare roll i lokalsamhället. Elever-na får lära i en verklig miljö där större sammanhang kan tydliggöras och barn med svårigheter i klassrumssituationen får ökade möjligheter. Studien visar att den norska modellen är unik. Samarbeten mellan skolor och lantbruk förekommer på andra håll, men oftast inte med samma helhetsperspektiv. Många anser att dagens barn behöver mer kunskap om livsmedelsproduktion, lantbruk och markanvänd-ning. Lantbruksorganisationer erbjuder studiebesök på gårdar och skolmaterial. I USA och England satsas pengar på skola/lantbrukssamarbeten med elevhälsa i fokus genom bättre och närproducerad skolmat. Att utveckla en svensk variant av "Gården som pedagogisk resurs", med den nors-ka modellen som förlaga känns angeläget ur flera olika aktörers perspektiv, den enskilde elevens, samhällets, skolans, samt lantbrukets. Alla skulle vara långsikti-ga vinnare i ett sådant scenario. Det optimala vore att utöver att låta eleverna delta i arbetet på en gård också koppla samman skolmaten och skolrestaurangen med pedagogiken och med producenter i närområdet. Genom att erbjuda närodlad mat i skolrestaurangen och låta elever och skolpersonal uppleva produktionen, skulle diskussioner om mat, hälsa, djuromsorg och livsmedelsproduktion på ett naturligt sätt kunna genomsyra skolans vardag. Det skulle också kunna ge incitament för eleverna att äta nyttigare, i större utsträckning laga mat från grunden samt se vär-det av att äta tillsammans. Ökat samarbete mellan skola och lantbruk skulle ge lantbruk, stora som små, möj-lighet att utveckla en ny verksamhetsgren, få större kontaktyta i närområdet, möj-lighet till dialog och förankring i närsamhället samt öka möjligheterna att utveckla kunskap och förståelse för livsmedelsproduktion hos morgondagens beslutsfattare och konsumenter. Om skolor satsade på att köpa närodlat skulle nya möjligheter för många lantbrukare öppnas. Genom ett aktivt deltagande i arbetet att fostra kommande generationer skulle det svenska lantbruket kunna återta sin tydliga och viktiga roll i samhället, som delvis gått förlorad i diskussioner kring EU-stöd, djur-fabriker och miljöpåverkan. Lantbruket och livsmedelsproduktionen skulle åter kunna fungera som den stomme den är i vårt gemensamma arbete för en hållbar samhällsutveckling

Editor’s Note

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lärande i matematik. För att ta reda på effekterna har förklaringar på hur elevers prestationer påverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur självbedömning kan utveckla elevers lärande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte. Det som undersökningen visar är att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lärande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft måttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stämmer alltså överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer. Det finns alltså skäl att tro att formativ bedömning har en positiv inverkan för elevers lärande i matematik och är därmed är ett viktigt redskap i undervisningen

Subordinating careers to market forces? A critical analysis of European career guidance policy

This study explores language regarding career and career development in European policy documents on career guidance in order to disclose underlying view(s) of these phenomena conveyed in the texts. Qualitative content analysis was used to approach the subject in the texts, followed by a sender-oriented interpretation. Sources for interpretation include several sociological and pedagogical approaches based upon social constructionism. These provide a framework for understanding how different views of career phenomena arise. The characterization of career phenomena in the documents falls into four categories: contextual change, environment-person correspondence, competence mobility, and empowerment. An economic perspective on career dominates, followed by learning and political science perspectives. Policy formulations convey contradictory messages and a form of career \u27contract\u27 that appears to subordinate individuals\u27 careers to global capitalism, while attributing sole responsibility for career to individuals. (DIPF/Orig.

Varför lyckas vissa chefer bättre än andra? – En studie av arbetsklimatanalysen på ”Tillverka AB”

Personalen är den främsta tillgången för flertalet, om inte alla, organisationer idag. Detta innebär att arbetsmiljö och trivsel på arbetsplatsen blir väldigt viktigt för ett företags prestationer. För att mäta hur nöjda medarbetarna är genomför vår uppdragsgivare ”Tillverka AB” årligen en arbetsklimatsanalys (AKA) i hela organisationen. (Företaget är ett internationellt tillverkande företag som önskade att behålla sitt riktiga namn anonymt.) Våra kontaktpersoner på företaget önskade att vi skulle undersöka AKA-processen hos produktionschefer (verkstadsanställdas närmaste överordnade) för att se vilka faktorer som påverkar produktionschefernas och deras respektive avdelningars AKA-resultat. Utifrån uppdraget formulerade vi vår forskningsfråga: Hur kan produktionscheferna på Tillverka AB arbeta för att förbättra sina AKA-resultat? Vårt mål var att besvara denna fråga genom att lyfta fram och analysera eventuella skillnader mellan produktionscheferna och arbetsgrupperna, dels i deras sätt att arbeta med AKA´n och dels i deras attityder gentemot denna. Vi fokuserade på chefernas och de verkstadsanställdas lärande, utveckling och motivation då vi ansåg att dessa faktorer är direkt avgörande när det gäller hur cheferna kan förbättra sina AKA-resultat. I teorikapitlet fokuserade vi exempelvis på teori som rör just lärande och kunskaps betydelse för organisationers utveckling. Vi koncentrerade oss även på teorier och studier om feedbackens och motivationens roll i en individs lärande och utveckling, samt hinder mot detta. För att förstå attityder gentemot AKA´n valde vi ut motivationsteorier som fokuserar på exempelvis anställdas förväntningar på företaget samt vikten av att ledningens retorik också avspeglas i den faktiska verksamheten. Vi genomförde intervjuer med sex produktionschefer och två till fyra verkstadsanställda under respektive chef. Urvalet gjorde vi genom att välja ut de tre chefer som hade erhållit lägst respektive högst resultat på 2007 års AKA. Mer precist delade vi in de sex produktionscheferna och deras verkstadsanställda i två grupper. I Grupp 1 ingick cheferna med lägre resultat och i Grupp 2 ingick de med högre. Denna uppdelning efter AKA-resultat användes genomgående under undersökningen. Ser man till intervjufrågorna behandlade de arbetssätt med och attityd gentemot AKA´n, utvecklingsmöjligheter, feedback, kontakt med andra produktionschefer etcetera. Chefernas och de anställdas svar sammanställdes i varsin tabell och utifrån dessa kunde såväl skillnader som likheter mellan grupperna identifieras. De likheterna som kom fram rörde utvecklingsmöjligheter, arbetssätt med AKA´n samt bristande kommunikation mellan produktionscheferna. De skillnader som kom fram var attityder och motivation gentemot AKA´n, uppfattningar om feedback, uppföljning av AKA-aktiviteter samt chefernas sätt att hantera problem kring AKA´n. Av undersökningen kom vi fram till att cheferna i Grupp 2 lyckats bättre eftersom de är mer angelägna om att hitta tid till uppföljning av aktiviteterna, även under tidspress. De ser också större betydelse i AKA-aktiviteterna jämfört med Grupp 1. Utifrån undersökningen anser vi att Tillverka AB därför borde uppmärksamma uppföljningen av aktiviteterna i större utsträckning. Vi kom också fram till att det är dålig kommunikation mellan fabrikerna vilket hindrar spridning av viktig kunskap om arbetet med AKA´n – något som skulle kunna hjälpa cheferna att förbättra sina AKA-resultat. Vår rekommendation blir därför att skapa forum där erfarenheter kan utbytas mellan cheferna. Resultatet visade också att många verkstadsanställda angav att AKA´n inte ger dem något, vilket skulle kunna bero på att deras förväntningar på AKA´n och aktiviteterna är för höga. Chefen måste därmed vara tydlig med vilken nivå AKA-aktiviteterna ligger på och att förväntningarna ska anpassas till avdelningen. Avslutningsvis visade studien att det fanns negativa attityder till AKA´n i båda grupperna men främst i Grupp 1. Vår uppfattning är att cheferna i Grupp 2 har en mer positiv attityd och på så sätt skapar bättre förutsättningarna för att nå högre AKA-resultat. Vår rekommendation är således att företaget skapar mer uppmärksamhet kring produktionschefernas arbete med AKA´n för att skapa motivation och åtagande, och på så sätt försöka förändra chefernas attityder till den