Hur anser muslimska representanter att svenska läroböcker framställer islam?

Med bakgrund av den aktuella samhällsdebatt som förs angående islamofobi har vi valt att undersöka hur ett antal muslimer själva anser att muslimer och islam presenteras i läromedel som används på gymnasieskolor i Sverige. Detta ska undersökas genom att låta tre representanter från tre olika muslimska samfund och en muslimsk lärarstudent kommentera om islam presenteras på ett tillfredställande sätt i svenska läroböcker. Vår frågeställning är "Hur anser muslimska representanter att svenska läroböcker framställer islam?" Vår metod består utav att presentera valda läroböcker för ovanstående informanter. Dessa texter läses av informanterna innan vi genomför en kvalitativ intervju. Resultaten från intervjuerna sammanställs sedan där vi söker kartlägga informanternas kommentarer och reaktioner på läroböckernas bild av islam. Urvalet av läroböcker består av gymnasieböcker som har utgivits mellan 004-007. Resultatet ifrån intervjuerna analyseras och sätts i förhållande till vår teori angående emic och etic, ett inifrån- eller utifrånperspektiv. Vidare förs en diskussion angående religionsundervisningen kring skolans styrdokument

Mötet med den muslimska familjen på mödrarådgivningen

Sammandrag: Oroligheter och krig i världen leder till att det kommer mera invandrare och flyktingar till Finland hela tiden, många av dessa har islam som religion. Uppdrags-givaren för examensarbetet var Vanda stad, syftet med arbetet var att ta reda på om det finns särdrag i den islamska religionen eller muslimska kulturen gällande mödraråd-givning, graviditet och förlossning. Och att ta reda på vilka erfarenheter eller önskemål muslimska kvinnor har gällande mödrarådgivning. Forskningsfrågorna som ställdes var ”Vilka är särdragen för den muslimska kulturen i förhållande till graviditet, förlossning och prenatal vård” och ”Hurdana erfarenheter av och vilka önskemål har muslimska familjer gällande mödrarådgivningen” Som teoretiskt perspektiv för arbetet fungerar Madeleine Leiningers teori om transkultu-rellt vårdande. Studien är en litteratur översikt med systematisk litteratursökning. En de-duktiv, kvalitativ innehållsanalys har valts till analysmetod. Resultatet på studien visar att de största särdragen gällande vården av en muslimsk gravid kvinna är att ta familjen i beaktan, respektera deras vilja om kvinnliga vårdare och att diskutera ramadan under gra-viditeten. Resultatet gällande erfarenheter av mödravård visar att muslimska kvinnor öns-kar en vårdande relation och stöd från mödrarådgivningen och på förlossningssjukhuset. Vårdpersonalen bör vara medveten om och visa känslighet gällande kulturella eller reli-giösa behov hos patienter och deras familjer.Abstract: Civil unrest and wars in the world means that there will be more immigrants and refugees moving to Finland, many of these have Islam as a religion. The commiss-ioner for this degree thesis was the city of Vantaa and the aim of this study is to explore what characterizes the Islamic religion or Muslim culture regarding maternal counseling, pregnancy and childbirth. And to find out what experiences or desires Muslim women have regarding maternal care. The research questions asked was "What are the characteristics of the Muslim culture in relation to pregnancy, childbirth and prenatal care" and "What kind of experience of and what are the wishes of Muslim families regarding maternity care" As a theoretical perspective for the work functions Madeleine Leininger's theory of transcultural nursing. The study is a litterature review with systematic search of litterature. A deductive qualitative content analysis has been chosen as method of analysis. The results of the study show that the main characteristics regarding the care of a Muslim pregnant woman is to take the family into account, respect their will of women caretakers and to discuss Ramadan during pregnancy. The results regarding experiences of maternity care indicate that Muslim women desire a caring relationship and support from the maternity clinic and the maternity hospital. Healthcare professionals should be aware of and show sensitivity regarding cultural or religious needs of patients and their families.Tiivistelmä: Levottomuudet ja sota maailmassa johtavat siihen, että Suomeen muuttaa enemmän maahanmuuttajia ja pakolaisia. Monella heillä on islami uskontona. Opinnäy-tetyön toimeksiantaja oli Vantaan kaupunki. Työn tavoite oli selvittää, onko piirteitä islaminuskoon tai muslimikulttuurin koskien äitien neuvontaa, raskautta ja synnytystä, sekä selvittää, minkälaisia kokemuksia tai toivomuksia musliminaisilla on äitiysneuvo-lan suhteen. Tutkimuskysymykset olivat ”Mitä piirteitä on muslimikulttuurissa tai Islamin uskonnossa koskien raskautta, synnytystä sekä äitiyshuoltoa.” ja ”Minkälaisia kokemuksia ja toivomuksia muslimiperheillä on koskien äitiysneuvolaa”. Madeleine Leiningerin teoria transkulttuurisesta hoitotyöstä toimii teoreettisena vii-tekehyksenä. Tutkimus on kirjallisuuskatsaus systemaattisella kirjallisuus haulla. De-duktiivinen laadullinen sisällön analyysi on valittu analyysimenetelmäksi. Tutkimuksen tulokset osoittavat, että tärkeimmät ominaisuudet raskaana olevan musliminaisen hoi-dossa on ottaa perhe huomioon, kunnioittaa tahtoa naislääkäreistä ja naishoitajista sekä keskustella Ramadanista raskauden aikana. Tulos kokemuksista äitiyshuollosta osoittaa, että musliminaiset haluavat huolehtivan suhteen ja tukea äitiysneuvolasta ja syn-nytyssairaalasta. Terveyden- huollon ammattilaisten tulisi olla tietoisia ja näyttää herkkyyttä potilaiden ja heidän per-heiden kulttuurisiin ja uskonnollisiin tarpeisiin

Taswir - perspektiver fra en meningsutveksling om figurativ fremstilling i sunni-islam

På hvilke måter angår det oss hva islamske lærde måtte mene om figurativ fremstilling? Vi lever i massemedienes og de sosiale medienes tidsalder der visuelle budskap når ut til store og sammensatte betraktergrupper. Stadig flere av oss mestrer avanserte kommunikasjons-medier, men vår kunnskap om forskjellige visuelle tradisjoner har ikke økt i takt med den teknologiske utviklingen. Denne artikkelen går tett på tradisjonstrekk som er mindre kjente for mange i den vestlige verden, men som jevnlig kommer til uttrykk i både norsk og global offentlighet: Innenfor sunni-islamsk visuell tradisjon foregår det en fortløpende menings-utveksling om virkningene av figurativ fremstilling (taswir). De ulike synspunktene som lar seg høre, bygger på omhyggelig fortolkning av religiøse kilder, og de formidles ofte i polemiske former på internett. Den foreliggende oversikten over bredden og nyansene på taswir-feltet er blitt til ved samling og strukturering av stoff over lang tid. Målsettingene med å presentere denne oversikten er å inspirere leseren til å sende tankene i nye retninger. For det første får leseren innblikk i hvordan forestillinger om det visuelle utvikles, prøves ut og konsolideres i en sunni-islamsk tradisjonskontekst. For det andre plasseres taswir i en global samtidskontekst, i en posisjon som synliggjør det presserende behovet for en debatt om kompetanse og sensibilitet i samtidens visuelle kommunikasjonssituasjon

En kvalitativ studie om forholdet mellom unge muslimers tro og fremstillingen som gis i religion- og etikkfagets lærebøker i den videregående skolen

Denne oppgaven har hatt som tema å undersøke hvordan forholdet er mellom unge muslimers tro og lærebøkenes framstilling av islam, og hva muslimske ungdommer mener om det som står skrevet om deres tro i lærebøkene i den videregående skolen. Hensikten med oppgaven er å bidra til økt kunnskap om hvordan muslimske ungdommer selv forstår og uttrykker sin tro. Mitt prosjekt har fokusert på islam og hva som skjer når lærebøkene møter troen til shia-muslimske ungdommer. Jeg har arbeidet med utgangspunkt i følgende problemstilling: Hvordan er forholdet mellom lærebøkenes og unge muslimers framstilling av tro, og hva mener unge muslimer om det som står skrevet om deres tro i religion- og etikkfagets lærebøker i den videregående skole? Det bærende teoriperspektivet i oppgaven er den fortolkende religionspedagogikken som er utviklet av Robert Jackson ved the University of Warwick hvor refleksjon over religion knyttes til individnivå så vel som gruppenivå og tradisjonsnivå. For å finne svar på problemstillingen valgte jeg å benytte meg av kvalitativ metode, nærmere bestemt lærebokanalyse og fokusgruppeintervju med unge muslimer. Studiens hovedfunn er knyttet til at ungdommene følte at det ikke gis en balansert framstilling, men at sunni-islam gis mer oppmerksomhet i lærebøkene. Ungdommene problematiserte også billedbruk og oppslag som kan virke stigmatiserende fordi det blir fokusert på praksiser som ungdommene ikke opplever som representative. Et annet interessant funn var at informantene beskrev hvordan de kunne bruke ulike innganger til samtalen om islam, og at den endres ut i fra hvilken kontekst og agenda som ligger til grunn for samtalen. I følge noen av mine informanter var det en forskjell i det å snakke med ikke-muslimer og muslimer om tro. Hvis man snakket med ikke-muslimer var det på et mer generelt nivå. Kvinneaspektet i religionen var også noe de viste engasjement for, og flere av informantene mente at kvinnesynet med fordel kunne fått en noe mer nyansert framstilling i lærebøkene.

Religion og deltakelse: Moskeen som kjønnet arena

The article discusses the participation of immigrant Muslim women in mosques in Oslo. Muslim women have to relate to a religiously given patriarchal structure, but are also actors that can make choices and take advantage of possibilities that challenge patriarchal gender regimes. At times, complex and contradictory processes increase the participation of women, while at other times they constrain women’s activities through various forms of discipline and control. The study shows that immigrant women are decisive for the building of religious institutions among Muslim migrants in diaspora, and that women tend to achieve greater space and be included in more varied forms of participation in the mosque after migration. Despite signs of increased participation by women, the mosque may still be described as a patriarchal gender regime where such participation to a large extent depends on the goodwill of men

Med sikkerhed, måske! Om forskningsprojektet Ambiguity and Precision in the Qurʾān

Intet resum

"Er Koranens budskap troverdig?" : hva historiske analyser kan vise oss om Koranens troverdighet

Masteroppgave i religion - Universitetet i Agder 20132018-07-0

Da Koranen blev til en app… En genforhandling af Koranens status som helligt objekt

English abstract: The Qurʾān is both a holy scripture and a holy object. As the latter, certain rules pertain to it as a physical book, including rules of placement, disposal, and ritual purity. In this article, we discuss the material aspects of the Qurʾān, the transition from the physical version to the digital or ‘appified’ version, and which religious practices are transferred, adapted, or entirely dropped in this transition, forming the point of depature for our study. The article is based on an ongoing qualitative study of the attitudes of 13 Danish-Muslim informants regarding the physical as well as the digital Qurʾān. From this data, we argue that the transition between these two types of media caused several new issues to be considered by our informants, for example, concerning rules of purity when dealing with a Qurʾān app. Dansk resume: Koranen er både en hellig tekst og et helligt objekt. Som en fysisk bog findes der derfor diverse regler, som muslimer skal tage højde for, fx i forhold til placering, bortskaffelse og rituel renselse. I denne artikel diskuterer vi Koranens materielle aspekter med det udgangspunkt at undersøge, hvordan man forholder sig til overgangen fra den fysiske koran til den digitale eller ‘appificerede’ koran, og hvilke religiøse praksisser der overføres, tilpasses eller helt droppes i denne overgang. Artiklen er baseret på et igangværende kvalitativt studie af 13 dansk-muslimske informanters holdninger til Koranen, såvel i fysisk som i digital form. Ud fra denne data argumenterer vi, at overgangen imellem de to typer medier medførte en del nye overvejelser og problematikker, som vores informanter blev nødt til at forholde sig til, fx i forhold til renhedsforskrifter når man havde at gøre med en koran-app. &nbsp

Islam som feministisk strategi : en uppsats om islamiska feministers argumentationsstrategier i samband med deras ambition att frigöra sig från en muslimskt paternalistisk världsbild

This essay’s main purpose is to examine the argumentation technics used by Islamic feminists within international women’s organisation on the Internet in their ambition to emancipate themselves from the current patriarchal society and create an improved Muslim society based on equality and fairness. The essay will inquire different Islamic feministic technics such as hermeneutics and analysis of different cultural phenomenon with an oppressing character, and also exemplify how they are used in an analysis in order to illustrate how arguments are formed