The strength of a brand and its distribution : an investigation applied to lifestyle brands

Background: A strong brand is becoming an increasingly important factor when surviving on a competitive market. A strong brand can therefore be considered a strategically important resource. The relationship between a brand's strength and its distribution can decide the future of a brand in the long run. Lifestyle branding is becoming a more popular way of differentiating ones brand from the competition. Purpose: The purpose of this thesis is to identify factors which according to the lifestyle brand owners are central when measuring the strength of a brand. Furthermore it will also identify functions of the distribution channel over which the brand owner wishes to have control. The goal is to try to capture these dimensions in a measuring model. The model is aimed at being used by lifestyle brand owners in order to identify a position of the relationship of a brands strength and its distribution. Procedure: We chose to conduct a qualitative study and performed five interviews. Our chosen method was one of induction. By combining empirical data with existing theories of brand strength and distribution we have identified factors and functions which according to the brand owner are considered central. Results: When evaluating a brands strength the factors which could be considered are quality, recognition, recall, loyalty, and market share. To evaluate the distribution one can consider the control the brand owner has over the following functions of distribution; assortment, exposure, price, and knowledge of the personnel. We conclude that an increase of brand strength will provoke an increase of control over distribution. This relation also works in the opposite direction

Att bemöta flygskam : En kvalitativ fallstudie av varumärkesomprofilering i syfte att möta intressenters hållbarhetskrav inom Scandinavian Airlines

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur omprofilering används för att bemöta intressenters krav. Detta undersöks med utgångspunkt i hur flygbolaget Scandinavian Airlines (SAS) bemött och hanterat fenomenet flygskam under perioden 2017-2022. Teorier om omprofilering samt intressentteorin utformar studiens teoretiska ramverk. Metoden är kvalitativ och består av en fallstudie där primär datainsamling skett genom semi-strukturerade intervjuer av informanter i ledande befattningar inom SAS. Primärdatan har kompletterats med sekundärdata i form av års- och hållbarhetsrapporter som hämtats från SAS hemsida. Insamlad primär- och sekundärdata bygger studiens empiriska ramverk. En tematisk analys tillämpas baserad på fem teman förankrade i studiens teoretiska ramverk. Studien påvisar att omprofilering har skett i syfte att bemöta intressenters krav. Studien påvisar även att det skett två olika typer av omprofilering, revolutionär och evolutionär omprofilering. Studien bidrar till en bättre förståelse för hur omprofilering används för att bemöta intressenters krav

“Has there ever been girls in space?” : A study of boys' and girls' interest in science and technology

Den här studiens bakgrund grundades i att flera studier har visat en växande skillnad gällande attityder till naturvetenskap och teknik mellan pojkar och flickor. Flickor uppvisar en tendens att vara mer skeptiska till ämnena än vad pojkar är. Funderingar växte fram om skillnader gick att finna även hos yngre elever. Syftet var att undersöka hur yngre elever i årskurs 3 ser på NO och teknik i skolan. Fokus lades på elevernas intresse gentemot ämnena både som skolämnen och som framtida yrken. Metoderna som användes i studien var en enkät, som genomfördes med 89 stycken elever, samt intervjuer med 12 stycken elever från tre olika skolor. Sammanfattningsvis visade studien att elever i årskurs 3 hade positiv inställning till NO och teknik samt fann ämnena intressanta. Studien visar också att vissa skillnader gick att finna mellan flickors och pojkars tankar kring framtida yrken inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik

En intervjustudie om den pedagogiska rollen utomhus

Syftet med studien har varit att närma sig förskollärares uppfattningar av sin pedagogiska roll i relation till barnens lek och samspel i det fysiska uterummet. Vi ville ta reda på hur förskollärare beskriver sin pedagogiska roll i relation till det fysiska uterummet och på vilket sätt deras beskrivningar skiljer sig åt i jämförelse mot vistelsen inomhus. Tanken har varit att både närma sig förskollärares individuella tankar och samtidigt fånga det som uppstår i interaktionen mellan medlemmarna i arbetslagen. För att undersöka detta användes en kvalitativ forskningsmetod bestående av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiriska underlag har samlats in från två traditionella förskolor och en förskola med utomhusprofil som också kallas för ur och skur-förskola. Två av studiens centrala begrepp roll och social ordning används i anknytning till vårt teoretiska ramverk den symboliska interaktionismen. Det fysiska uterummet är studiens tredje centrala begrepp som används för att beskriva den miljö som barnen vistas i på förskolans gård. Med hjälp av dessa begrepp knyter vi in till de huvudsakliga mönster som framträdde analysen. Dessa delas in i avsnitten förskollärares olika roller, miljöns utformning och barnens behov. Resultatet visar att förskollärarna beskriver sin roll som flexibel och mångfacetterad och varierar utifrån barnens behov. Vid utomhusvistelse skiljer sig rollen åt i jämförelse mot inomhus och detta beror till stor del på miljöernas varierade ytor, uppbyggnad samt materialet som finns att tillhandahålla. Under fokusgruppsintervjuerna hänvisar förskollärarna återkommande till läroplanen för förskolan och betonar ofta vikten av att förhålla sig till dess skrivningar i anknytning till samtal om den pedagogiska rollen. Genomgående i studien betonas samspelet som en faktor som kan ha påverkat förskollärarnas verbala och icke-verbala handlingar under samtliga fokusgruppsintervjuer

Att vara eller inte vara - en hälsocoach : En kvalitativ studie om hur yrkesrollen som hälsocoach bidrar till att forma den personliga identiteten och förhållningssättet till hälsa

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lärandet av yrkesrollen som hälsocoach bidrar till att forma den personliga identiteten. Syftet var även att undersöka hur denna lärprocess skulle kunna påverka hälsocoachernas individuella hälsa, genom beskrivningar av deras personliga förhållningssätt till hälsa. Metod: Föreliggande studie har haft en kvalitativ metodansats där datainsamlingen har skett genom sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma hälsocoacher. Studien hade en hermeneutisk epistemologisk ansats, och utgick vidare från ett abduktivt arbetssätt. Det empiriska materialet sammanställdes till olika teman och analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket. Resultat: Resultatet visade att deltagarna identifierar sig med yrkesrollen som hälsocoach, och att det kan vara svårt att bortse från rollen som hälsocoach även i privata sammanhang. Genom sociala interaktioner med kunder och kollegor har hälsocoacherna lärt sig vad yrket kräver och har utvecklats i sin yrkesroll genom att anamma särskilda egenskaper och färdigheter som anses viktiga för yrkesrollen. Genom att utvecklas i yrkesrollen som hälsocoach har intervjupersonerna fått ökad kunskap inom hälsoområdet och vidare fått en mer balanserad syn på hälsa. Hälsocoacherna anser att det finns yttre förväntningar på hur de bör vara och agera, men upplever inga negativa konsekvenser av detta. Slutsats: Lärprocessen som sker inom yrkesrollen har format hälsocoacherna på så sätt att särskilda egenskaper utvecklats och yrkesrollen har blivit en stor del av den personliga identiteten. Den ökade kunskapen och utvecklingen i yrkesrollen har bidragit till att hälsocoacherna har förändrat sitt sätt att tolka, tillämpa och förstå hälsoinformation. Detta har i sin tur resulterat i ett mer balanserat förhållningssätt till hälsa, vilket i sin tur kan ha positiva hälsoeffekter.Aim: The purpose of this study was to examine how the learning of the professional role as health coach contributes to shape the personal identity. The aim was also to investigate how this learning process could affect the health coaches' individual well-being, through their descriptions of personal approach to health. Method: The present study had a qualitative methodological approach, where data collection occurred through six semi-structured interviews with professional health coaches. The empirical data were compiled into themes and then analyzed through the theoretical framework. Results: The results shows that learning, in terms of interactions with customers and colleagues, and the adoption of particular characteristics and skills, may influence the personal identity of health coaches. Through learning, the individuals identified themselves, even in private settings, with the professional role. Due to learning, the health coaches have a more balanced approach to diet, exercise, and individual health. Conclusion: The learning process that takes place within the professional role has shaped the health coaches in such ways that special characteristics has developed and the professional role has become a big part of their personal identity. Furthermore, the results also shows that learning may influence the way of interpreting, applying, and understanding health information. Even their personal approach to health has changed for more balanced, which in turn may have positive health effects

Context Factors Facilitating and Hindering Patient Participation in Dialysis Care: A Focus Group Study With Patients and Staff

Background Safe health care of good quality depends on structured and unceasing efforts to progress, promoting strategies tailored to the context, including elements such as patients preferences. Although patient participation is a common concept in health care, there is yet limited understanding of the factors that facilitate and hinder it in a healthcare context. Aims This paper identifies what patients and health professionals depict in terms of enablers and barriers for patient participation in dialysis care. Methods An explorative qualitative design was applied with seven focus group discussions with patients, staff, and managers across different types of hospitals, with the texts analyzed with content analysis. Results The dialysis context represents three key elements-people, resources, and interactions-that can both enable and hinder patient participation. Both barriers and facilitators for patient participation were found to reside at individual, team, and organizational levels, with a greater number of enabling factors implied by both patients and staff. Linking Evidence to Action While the dialysis context comprises opportunities for progress in favor of patient participation, a shared understanding of the concept is needed, along with how contextual factors can facilitate conditions for participation by patient preferences. In addition, the most favorable strategy for implementing person-centered care is not yet known, but to facilitate patient participation from a patient perspective, creating opportunities to enable staff and patients to share a common understanding is needed, along with tools to facilitate a dialogue on patient participation.Funding Agencies|Forskningsradet i Sydostra Sverige [FORSS-751311]</p

Which factors can affect the productivity and dynamics of cod stocks in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak?

Stocks of Atlantic cod (Gadus morhua) in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak (N. Europe) have been strongly exploited for decades bringing them into an enduringly depleted status. Scientific cod stock related advice for targeted and mixed fisheries is provided on an annual basis by the International Council for Exploration of the Sea. This advice forms a basis for ministerial decisions on, e.g., the total allowable catch and management plans. Despite measures to reduce fishing-induced mortality of cod, such as catch and effort restrictions, increased gear selectivity, closed areas and seasons, clear signs of recovery are yet to be seen. Thus, traditional advice for the management of these stocks may have to be complemented by advice on supporting measures focusing on other pressures hampering the recovery of cod. The present study elaborates on potential supportive measures for cod stock recovery in the Baltic Sea, Kattegat, and Skagerrak (including local populations where applicable), based on current knowledge. The list of measures presented here is the outcome of in-depth discussions on the state-of-the-art knowledge, among cod experts and further with stakeholders with the aim to follow principles of ecosystem-based fisheries management. Following the identification of different pressures on and prerequisites for the separate stocks, the listed measures differ between stocks and include cod bycatch mortality reduction, alterations in fisheries affecting food sources for cod, restocking, protection of juvenile habitats, and reduced predation. The literature review and the list of measures are intended to provide decision-support for managers and policymakers aiming to provide conditions for the cod stocks to recover

Interactive light and sound installation using artificial intelligence

This work aims at investigating the relationship between creation and fruition of art in interactive installations that exhibit intelligent responsiveness to participant input. A practice-based research led to the development of an interactive environment, in which the audience members are partners in constructing meanings and producing contents. The presented piece Which is your brass voice? employs artificial intelligence techniques to create unique multi-sensory experience for the audience. The artificial intelligence behind the artwork analyses the individual nuances of people's voices and creates a new music composition in real time on the base of its vast musical knowledge. User input is transformed into sound and coloured lights for further exploration of computer mediated aesthetic experiences. A brief description of the technical system is also included