FUSIONS Definitional Framework for Food Waste

none21To develop reliable food waste estimates, which can be accurately repeated over time, it is necessary to produce data within a robust methodological framework. This must comprise a consistent definition of food waste and its components, and consistent system boundaries for the food supply chain. The absence of a framework for defining food waste to date has led to the production of datasets that are not always comparable or transparent as to which fractions are included. A common definitional framework will support policy-makers at both EU and Member State level, and stakeholders across the food supply chain, by enabling them to accurately track the rate of food waste reduction, and the effectiveness of their waste prevention strategies. The development of this framework for defining food waste signals a key step towards improving our understanding of the food waste challenge in Europe and its consistent use will help measure progress towards both resource efficiency and food security goals.openKarin Östergren; Jenny Gustavsson; Hilke Bos-Brouwers; Toine Timmermans; Ole-Jørgen Hansen; Hanne Møller; Gina Anderson; Clementine O’Connor; Han Soethoudt; Tom Quested; Sophie Easteal; Alessandro Politano; Cecilia Bellettato; Massimo Canali; Luca Falasconi; Silvia Gaiani; Matteo Vittuari; Felicitas Schneider; Graham Moates; Keith Waldron; Barbara RedlingshöferKarin Östergren; Jenny Gustavsson; Hilke Bos-Brouwers; Toine Timmermans; Ole-Jørgen Hansen; Hanne Møller; Gina Anderson; Clementine O’Connor; Han Soethoudt; Tom Quested; Sophie Easteal; Alessandro Politano; Cecilia Bellettato; Massimo Canali; Luca Falasconi; Silvia Gaiani; Matteo Vittuari; Felicitas Schneider; Graham Moates; Keith Waldron; Barbara Redlingshöfe

Palmitoylation-dependent association with CD63 targets the Ca2+ sensor synaptotagmin VII to lysosomes

Posttranslational lipid modifications promote association of Syt VII with the tetraspanin CD63, determining its exit from the Golgi and targeting to lysosomes

Oro kring Covid-19 i förskoleklassen : "Viktigt med rutiner och det vanliga"

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka om lärarna har märkt att barnen/elevern har påverkats av Covid-19 rapporteringen i media samt om och då i så fall hur skolan/lärarna har bemött eleverna i detta. Min tredje fråga handlar om hur lärarna trpr att barnen/eleverna påverkas av att skolan stänger och barnen/eleverna måste stanna hemma. Jag har valt att intervjua sex stycken lärare som arbetar i förskoleklasser/F1. Detta var har jag gjort flr att jag har förstått att barn i 5-7 års ålder många gånger brottas med existintiella frågor. Barnen börjar också i just den åldern he en konkret uppfattning om döden. Jag har som ni förstår en tes om att barnen i och med rapporteringen kring Covid-19/Corona får tankar kring smitta och kanske om att dö i denna sjukdom. Jag har också funderat lite på hur påverkan på samhället skulle se ut om skolorna stänger. Om mindre barn/elever måste stanna hemma måste någon av vårdnadshavarna vara hemma med sina barn och då kommer arbetsplatser och samhället att drabbas på olika plan är min tanke kring detta.  I resultatet framkommer att lärarna upplever att en dek barn har en oro och frågor kring Covid-19/Corona. Lärarna upplever att det varierar mellan olika barn/elever. Lärarna uppger att skolan/lärarna har bemött barnens/elevernas oro genom att ge barnen/eleverna tid till att samtala och ställa frågor kring det som oroat dem. Lärarna uppger också att skolan har följt de anpassningar som Folkhälsomyndigheten har föreskrivit om att man möblerar om och man umgås inte över klassgränser för att minska smittspridningen. Vidare tror alla lärare att det har varit bra att skolan har hållit öppet så mycket som möjligt. Lärarna menar att skolan är en trygghet med rutiner som barnen/eleverna verkligen behöver i en värrld som inte ser ut som den brukar