Liiketoimintasuunnitelma koulutusyhdistykselle : Sensorimotorinen psykoterapiayhdistys

Tämän opinnäytetyön tarkoituksena oli luoda uudelle, voittoa tavoittelemattomalle yhdistykselle suunnitelma liiketoimintaa varten. Yhdistys oli todellisuudessa tarkoitus perustaa vuoden 2014 lopussa. Liikeideana oli järjestää koulutusta sensorimotorisesta psykoterapiasta kiinnostuneille. Se on maailmalla suuresti kasvava ajattelumalli traumojen hoidossa. Yhdistyksen toimintaympäristöön, eli terveysalaan, paneutuvassa osuudessa kuvattiin sitä, miten lait ja säännökset syntyvät. Kuvauksen tarkoituksena oli antaa lukijalle tietoa byrokratian toimivuudesta aina eduskunnan ja sosiaali- ja terveysministeriön päätöksistä yrityksille ja yhteisöille asti. Työssä käytiin läpi liiketoimintasuunnitelman teoriaa voittoa tavoittelemattoman yhdistyksen pohjalta. Teoriapohjan avulla luotiin suunnitelma sensorimotoriselle psykoterapiayhdistyksen toimintaa varten. Tärkeimpänä alueena oli yhdistyksen kirjanpitoon ja rahoitukseen liittyvät asiat. Lähdemateriaalina käytettiin alan kirjallisuutta, lakeja ja verkkolähteitä. Johtopäätöksenä voitiin todeta, että Sensorimotorisella psykoterapiayhdistyksellä on paljon mahdollisuuksia. Tärkeää on luoda vakaa pohja toiminnalle, jotta jäsenten määrä saadaan kasvuun. Tulevaisuudessa on mahdollista nousta alalla tärkeäksi vaikuttajaksi, jos siihen on halukkuutta. Toiminnan kannattavuus ei tule olemaan suuri ongelma, sillä yhteistyökumppaneiden avulla yhdistys saa esimerkiksi toimitilat koulutustilaisuuksia varten.The purpose of this thesis was to create a business plan for a new nonprofit association. This association is meant to be founded at the end of the year 2014. The business idea is to organize training for people interested in sensomotoric psychotherapy, Which is growing form of therapy in the field of trauma care. The thesis introduces the environment where the association will operate. Focus is on describing how the bureaucracy works all the way from the decisions given by the parliament and the Ministry of Social Affairs and Health to companies and communities operating in health care. The theoretical part of this thesis concentrated on matters related to a business plan for nonprofit organizations in general. With the help of theoretical framework, the business plan for the Sensomotoric Psychotherapy Association was created with the main focus on accounting and financial aspects of running a business. As a conclusion, it can be said that Sensomotoric Psychotherapy Association has a lot of potential. It is important to create a stable base for the operations. This is how the number of members can be raised. In the future it will be possible to grow to an effective association. The profitability will not be any issue because with partnerships the association will, for example get facilities for the lectures

Childhood neurodevelopmental disorders and violent criminality : a sibling control study

Introduction: The longitudinal relationship between attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) and violent criminality has been extensively documented, while long-term effects of autism spectrum disorders (ASDs), tic disorders (TDs), and obsessive compulsive disorder (OCD) on criminality have been scarcely studied.Methods: Using population-based registers of all child and adolescent mental health services in Stockholm, we identified 3,391 children, born 1984–1994, with neurodevelopmental disorders, and compared their risk for subsequent violent criminality with matched controls. Results: Individuals with ADHD or TDs were at elevated risk of committing violent crimes, no such association could be seen for ASDs or OCD. Conclusions: ADHD and TDs are risk factors for subsequent violent criminality, while ASDs and OCD are not associated with violent criminality.VetenskapsrådetFASAccepte

Nationell flygbildsinventering av gräsmarker och lövskogar med hjälp av ortofoton, NILS 2020

Under 2020 pågick ett intensivt utvecklingsarbete inom alla delar av de nya gräsmarks- och lövskogsinventeringarna, på uppdrag av Naturvårdsverket. För flygbildsinventeringen togs en ny metodik fram med grund i den mångåriga erfarenhet som finns vid avdelningen för landskapsanalys, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU. I den här arbetsrapporten beskrivs arbetet som gjordes för att kunna genomföra en flygbildsinventering anpassad till de nya behov som finns i och med den stickprovsdesign, med två faser, som utvecklats och används i de nya inventeringarna. Det här är även en beskrivning av den metodik som användes inom flygbildsinventeringen för gräsmarks- och lövskogsinventeringarna 2020. Målen för inventeringarna var att inventera såväl ovanliga som vanliga naturtyper under samma paraply. Nyckeln till att det är möjligt är flygbildsinventeringen. Genom klassningar av provytor i flygbildsinventeringen kan fältinventeringen fokuseras till de naturtyper som ligger inom uppdraget från Naturvårdsverket. Klassningen inom flygbildsinventeringen gör det också möjligt att inventera ovanliga naturtyper i tätare stickprov och att anpassa stickprovstätheter utifrån regionala skillnader. Hur detta gjordes för flygbildsinventeringen 2020 beskrivs i den här arbetsrapporten. Under 2020 baserades flygbildsinventeringen framförallt på ortofoto. För att säkerställa att inventeringarna inkluderade alla provytor som potentiellt kunde innehålla en naturtyp av intresse för inventeringarna så tillämpades en princip om överklassning. Det är en statistiskt viktig princip som i praktiken innebar att provytor där marktypsklassningen var osäker gavs en aktuell klass för gräsmark- och/eller lövskogsinventeringen så att provytan gavs möjligheten att vidare väljas för fältbesök. För att försöka skilja på marktyper med olika potential för hög kvalitet användes en tidsserie av gamla ortofoton för att bedöma marktypens historiska kontinuitet i provytan. Även andra digitala skikt användes som stöd i flygbildsinventeringen

Metodbeskrivning : 2020 års inventeringar av gräsmarker och lövskogar

En generell stickprovsdesign, inom vilken det går att inventera både vanliga och ovanliga fenomen på såväl nationell som regional nivå, utvecklades under 2019 och 2020. Under 2020 har den nya stickprovsdesignen använts för inventeringar av gräsmarker och lövskogar med syfte att förbättra nationella data på naturtyper med höga naturvärden, dvs. naturtyper som uppfyller kriterierna för EU:s art- och habitatdirektivs annex 1, samtidigt som vanligare naturtyper följdes där behov funnits för att komplettera befintliga data. I den här rapporten redovisar vi metodiken vi utvecklat för flygbilds- och fältinventeringarna samt hur urval av trakter till stickprov och provytor för fältbesök gått till.För gräsmarks- och lövskogsinventeringarna gjordes först ett gemensamt så kallat balanserat urval för att slumpmässigt välja ut trakter ur urvalsramen till stickprov. Sedan klassades alla provytor inom de utvalda trakterna i en flygbildsinventering till både lövskogs- och gräsmarksklasser. Utifrån de flygbildsinventerade klasserna skapades urvalsklasser separat för gräsmarks- respektive lövskogsinventeringen. Urvalsklasserna användes sedan för att välja ut provytor för fältbesök, ett urval som gjordes för gräsmarks- respektive lövskogsinventeringen oberoende av varandra.Metodiken för flygbildsinventering utvecklades för att gräsmarks- och lövskogsinventeringarna skulle kunna använda stora stickprov, i linje med den nya stickprovsdesignen. En viktig princip vid flygbildsinveteringen var överklassning, dvs att provytor inkluderades där klassningen var osäker. Detta för att säkerställa att alla gräsmarker och lövskogar inom inventeringarnas respektive ramverk hade möjlighet att ingå så att det statistiska kravet för stickprovsdesignen var uppfyllda. Provytor som utifrån flygbildsinventeringen helt säkert inte innehöll eftersökta naturtyper behövde inte besökas i fält vilket gjorde att fältbesöken fokuserades till provytor av intresse för gräsmarks- eller lövskogsinventeringarna. Det minskade kostnaden för fältbesök och vi kunde använda större stickprov. Sammantaget flygbildsinventerades över 137 000 provytor fördelat på 701 trakter inför fältinventeringen 2020.För fältinventeringen inom gräsmarks- och lövskogsinventeringarna introducerades flera nyheter jämfört med tidigare inventeringar för att samla in mer data på bl.a. naturtypers kvalitet. Varje delyta klassades t.ex. till en naturtyp oavsett om den uppfyller kravet för att bli klassad som en annex 1-naturtyp. Utöver det registrerades ett antal kvalitetsvariabler som visar vilka kriterier för annex 1 som är uppfyllda eller inte. Det gör att det går att jämföra areal och statusvariabler för en annex 1-naturtyp) med areal och statusvariabler av motsvarande naturtyp med låga naturvärden (dvs. där annex 1-kriterierna inte är uppfyllda). 1763 provytor fördelat på 187 trakter slumpades ut för att inventeras i fält 2020. Av dem inventerades 64 provytor 2021 eftersom de inte hanns med säsongen 2020.Eftersom antalet trakter är den viktigaste faktorn i att bestämma precisionen i skattningarna så vill vi inte minska antalet trakter eftersom det ökar osäkerheten i skattningarna. För att effektivisera inventeringarna arbetar vi därför med två olika angreppssätt för en viss stickprovstäthet. Dels vill vi förbättra möjligheten att korrekt kunna utesluta provytor, och ibland hela trakter, från fältbesök genom att förbättra flygbildsinventeringen. Det kan t.ex. handla om att minska överklassningen, genom att göra kriterierna för klasserna snävare . Under det första inventeringsåret 2020 tog det lite längre tid att inventera en trakt i fält än vad som var önskvärt. För att minska fälttiden kan vi därför behöva minska antalet provytor som vi inventerar per trakt alternativt förenkla fältmetodiken per provyta. Fältinsatsen kan också bli effektivare genom att inventering av smala linjära objekt, som åker- och vägrenar, görs genom en linjekorsningsinventering istället för via gräsmarks- och lövskogsinventeringarnas provytor. För lövskogsinventeringen 2020 var ålderskriteriet >30 år . Ett sätt att fokusera denna inventering mot naturtyper av större intresse är att höja ålderskriteriet så att inventeringen riktas mer mot äldre lövskogar. Utöver färre provytor skulle det antagligen också leda till att vi behöver besöka färre trakter inom lövskogsinventeringen. Nackdelen blir förstås att inventeringen inte inkluderar yngre skogar, så det är ett beslut som bör tas utifrån vilka frågeställningar som ska besvaras och hur prioriteringen ser ut för vilka data som ska samlas in.För att kunna ta tillvara de möjligheter som den nya stickprovsdesignen ger har vi utvecklat ny metodik för flygbildsinventering av stora stickprov inom gräsmarks- och lövskogsinventeringarna. Det förbättrar våra möjligheter att möta kraven på tillfredställande data även för mer ovanliga naturtyper. För att möta de ökade kraven på data till artikel 17-rapporteringen har vi också utvecklat och omprioriterat fältinventeringen. 2020 var det första året för gräsmarks- och lövskogsinventeringarna. Redan då fanns allt på plats men många delar behöver utvecklas vidare för att ytterligare effektivisera dem

Landscape Epidemiology of Tularemia Outbreaks in Sweden

Transmission sites of specific Francisella tularensis genotypes were highly localized during natural outbreaks of human tularemia

Seurantakäsikirja Suomen merenhoitosuunnitelman seurantaohjelmaan vuosille 2020–2026

Tämä merenhoidon seurantakäsikirja käsittää merenhoitosuunnitelman seurantaohjelman kuvauksen kokonaisuudessaan. Se päivittää vuoden 2014–2020 seurantaohjelman ja sitä sovelletaan vuoden 2020 heinäkuusta vuoden 2026 heinäkuuhun. Seurantaohjelma on osa merenhoidon suunnittelua, jota tehdään vesienhoidon ja merenhoidon järjestämisestä annetun lain (272/2011) ja merenhoidon järjestämisestä annetun valtioneuvoston asetuksen (980/2011) toteuttamiseksi. Tämä laki ja asetus on annettu meristrategiadirektiivin (Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivi 2008/56/EY yhteisön meriympäristöpolitiikan puitteista) kansallista toimeenpanoa varten. Suomessa meristrategiadirektiivin mukaista meristrategiaa kutsutaan merenhoitosuunnitelmaksi. Suomen seurantaohjelma koostuu 13:sta ohjelmasta, joiden alla on yhteensä 44 alaohjelmaa. Tähän päivitettyyn seurantaohjelmaan lisättiin kuusi uutta alaohjelmaa ja useita alaohjelmia muokattiin joko muuttuneiden vaatimusten, kehittyneempien menetelmien tai muuttuneen toimintaympäristön takia. Merenhoidon uusia vaatimuksia ovat meristrategiadirektiivin liitteen 3 päivitys (EU/2017/845), Euroopan komission päätös EU/2017/848 merivesien hyvän ekologisen tilan vertailuperusteista ja menetelmästandardeista sekä seurantaa ja arviointia varten tarkoitetut täsmennykset standardoiduista menetelmistä. Seurantakäsikirja koostuu kolmesta osasta: seurantaohjelman tausta, varsinainen seurantaohjelma, ja kolmas osa, joka käsittelee seurannan kehitystarpeita, kustannuksia ja riittävyyttä. Seurantaohjelma kattaa ekosysteemilähestymistavan mukaisesti erilaisia muuttujia, jotka kuvaavat toisaalta veden ominaisuuksia ja laatua ja toisaalta ekosysteemin osia ja niiden tilaa sekä niihin kohdistuvia ihmisestä johtuvia paineita. Seurannan alaohjelmissa on kuvattu mitattavat meriympäristön ominaisuudet tai paineet, niiden seurantatiheys, indikaattorit, joihin seurantatietoa käytetään, seurannalla kootun tiedon hallinta ja yhteydet meristrategiadirektiivin hyvän tilan laadullisiin kuvaajiin ja kriteereihin

Extra! Extra! En studie i urval och nyhetsvärdering av push-notiser

This case study aims to find out whether the promotion of Swedish news through push technology, and the selection process behind it, obeys the traditional criteria of news values. A months-worth of push notifications, sent out by the mobile phone applications of newspapers Dagens Nyheter and Expressen, were analysed through the application of a number of taxonomies meant to determine their newsworthiness. These taxonomies were, however, based on 20th century media, and do not necessarily adapt well to analysis of digital news publication forms. The purpose of this study is therefore to find out which criteria are still relevant to the news selection behind a digital format such as push notifications; and which have become obsolete. The basis of this study is the criteria of news values originally designed by Galtung and Ruge in 1965 and revised by Harcup and O’Neill in 2001; as well as the model of assessing front page news proposed by Hvitfelt. The content analysis was conducted in a manner as similar to that of Harcup and O’Neill’s own study as possible, so as to constitute a re-revisal – revamped for the digital age. Our results show that the criterion of “frequency” – that is the conformance between the time-span of an event and the publication frequency of a medium – has acquired an ambiguous importance. Urgency and freshness of an event have become the most important factors of newsworthiness; still the term “frequency” seems antiquated when there is in digital media no such a thing as a conventional deadline. We conclude by suggesting a further revisal of the Galtung-Ruge-Harcup-O’Neill-criteria, better suited to formats such as push notifications

Enhetstestning: Kostnad mot kvalitet

Unit testing is a type of testing technique which is becoming quite fashionable to the developers and companies that are in the business of creating and managing software. Alas there are seldom any concrete data to support the positive claims of the authors in unit testing methodology books. These claims are instead based on empirical studies and the experience of the authors. The problem that arises from this situation is that it becomes problematic for managers and also the developers themselves to convince both customers and their own management to use this type of testing as there is no exact return of investment model. This essay examines this problem from two points, the first point is from the literature itself and interviews conducted with a number of developers at a software company located in Umea, Sweden. The second point is to compare the experiences from the developers to actual studies conducted about unit testing. The purpose of this comparison is to try and evaluate if unit testing is a cost effective activity. The results of the study are not conclusive as there are no or too few studies that evaluate unit testing from a total cost perspective. Instead the compared studies are mostly concerned with the fewer errors and error prevention that unit testing brings to the software project. The aspect of software quality and the increased manageability that comes with unit testing seems to have a lower priority in this research field. It’s the researcher’s opinion that a broader view of unit testing can create the solid arguments that the managers and developers need. Although the results are inconclusive certain positive tendencies can be observed, more studies with this broader perspective are required in order to evaluate unit testing from a total cost perspective, not only from an error prevention perspective

Enhetstestning: Kostnad mot kvalitet

Unit testing is a type of testing technique which is becoming quite fashionable to the developers and companies that are in the business of creating and managing software. Alas there are seldom any concrete data to support the positive claims of the authors in unit testing methodology books. These claims are instead based on empirical studies and the experience of the authors. The problem that arises from this situation is that it becomes problematic for managers and also the developers themselves to convince both customers and their own management to use this type of testing as there is no exact return of investment model. This essay examines this problem from two points, the first point is from the literature itself and interviews conducted with a number of developers at a software company located in Umea, Sweden. The second point is to compare the experiences from the developers to actual studies conducted about unit testing. The purpose of this comparison is to try and evaluate if unit testing is a cost effective activity. The results of the study are not conclusive as there are no or too few studies that evaluate unit testing from a total cost perspective. Instead the compared studies are mostly concerned with the fewer errors and error prevention that unit testing brings to the software project. The aspect of software quality and the increased manageability that comes with unit testing seems to have a lower priority in this research field. It’s the researcher’s opinion that a broader view of unit testing can create the solid arguments that the managers and developers need. Although the results are inconclusive certain positive tendencies can be observed, more studies with this broader perspective are required in order to evaluate unit testing from a total cost perspective, not only from an error prevention perspective