The elimination of the audit requirement : the effect of the elimination according to the demand and supply of the auditservice

Sedan 1983 har revisionen varit lagstyrd. Alla aktiebolag är skyldiga att utse en revisor för att godkänna bolagets räkenskaper. Dock har revisionens nytta gentemot dess kostnader på senare tid börjat ifrågasättas. Regeringen har därför år 2006 utsett en utredning för att mäta nyttan av revisionen för de mindre aktiebolagen, Utredningen om revisorer och revisorns uppdrag. Ett avskaffande av revisionsplikten kan komma att förändra aktiebolagens efterfrågan av tjänster från revisionsbyråerna, vilket kan leda till en ny arbetssituation för dagens revisorer. Denna uppsats har till syfte att undersöka aktiebolagens insikt i revisionspliktens eventuella avskaffande och se till deras förändrade tjänstebehov. Uppsatsen ser också till revisionsbyråernas tankar och förväntningar för de eventuellt kommande lagförändringarna. Uppsatsen är uppbyggd av litteraturstudier och genom intervjuer med revisionsbyråer i Uppsala. En enkätundersökning har även gjorts på de aktiebolag som har en revisor i Uppsala, detta för att fördjupa resultatet. Enligt denna undersökning har en stor del av aktiebolagen som intervjuats en vilja att ha kvar den lagstadgade revisionen efter revisionspliktens avskaffande. Det finns en något lägre avsikt att behålla revisionen när de gäller mikrobolagen, detta är även något som de intervjuade revisionsbyråerna förutspår. Enligt enkäten framgår det att aktiebolagen har svårt att tänka sig revisorn i en annan roll, de har alltså svårigheter med att föreställa sig revisorn utföra andra tjänster än den lagstadgade revisionen. Dock syns en nyfikenhet på att pröva andra tjänster utöver den lagstadgade revisionen. Det kan finnas en anledning till att tro att bolagen av ren vana kommer behålla revisionen till en början för att det senare möta en successiv förändring i efterfrågan med tiden. En tid efter revisionspliktens avskaffande kan aktiebolagen möjligtvis ha fått en större förståelse av vad en revision innebär och då göra mer aktiva val utifrån revisionsbyråernas tjänsteutbud. Aktiebolagen kan då ta tillvara på revisionsbyråernas tjänster på ett mer tillfredställande sätt. Revisionsbyråerna kommer troligen att behöva arbeta med att ändra sina klienters uppfattning gällande revisionens nytta och även ändra sitt tjänsteutbud på sikt.The auditing has been forced upon all Swedish companies by law since 1983. All companies are required to engage an auditor to approve the company’s accounting. However, the benefit of auditing against its costs has lately been questioned. The Government therefore appointed an investigation in 2006, the Investigation of auditors and auditor’s duties. Its main task was to measure the usefulness of the audit for the smaller companies. An elimination of the audit requirement could change the company’s demand of services from the accounting firms, which can lead to a new work situation for today’s auditors. This paper aim to explore the companies understanding according to the possible elimination of the forced audit and to understand the companies change in service needs. The paper also explores the auditor’s thoughts and expectations of the possible change in the companies’ demands, if the audit becomes voluntary. This essay is based on literature studies and interviews with accounting firms in Uppsala. A survey has also been sent out to companies with an auditor in Uppsala in order to deepen the results. According to this study, a large proportion of the survey interviewed companies have a desire to keep the statutory audit after it becomes voluntary. The micro companies are somewhat less committed to maintain the audit; this is also something that the interviewed audit firms are predicting. This survey shows that the companies have a difficult time imagining their auditor performing other assignments than the statutory audit. However, the survey shows that the clients are curios to try other services than the statutory audit. There may be a reason to believe that the companies out of habit will retain the audit in the beginning and then gradually change their demand over time. After the elimination of the statutory audit the companies may have created a better understanding of what an audit entails. Because of their new knowledge they should be able to make more active choices based on the audit firm’s service offerings. The companies can then use the auditor in a more satisfying way. The accounting firms will probably have to work more with the clients to change their perspective regarding the benefits of the audit and to modify their own service output

Mortality from gastrointestinal congenital anomalies at 264 hospitals in 74 low-income, middle-income, and high-income countries: a multicentre, international, prospective cohort study

Summary Background Congenital anomalies are the fifth leading cause of mortality in children younger than 5 years globally. Many gastrointestinal congenital anomalies are fatal without timely access to neonatal surgical care, but few studies have been done on these conditions in low-income and middle-income countries (LMICs). We compared outcomes of the seven most common gastrointestinal congenital anomalies in low-income, middle-income, and high-income countries globally, and identified factors associated with mortality. Methods We did a multicentre, international prospective cohort study of patients younger than 16 years, presenting to hospital for the first time with oesophageal atresia, congenital diaphragmatic hernia, intestinal atresia, gastroschisis, exomphalos, anorectal malformation, and Hirschsprung’s disease. Recruitment was of consecutive patients for a minimum of 1 month between October, 2018, and April, 2019. We collected data on patient demographics, clinical status, interventions, and outcomes using the REDCap platform. Patients were followed up for 30 days after primary intervention, or 30 days after admission if they did not receive an intervention. The primary outcome was all-cause, in-hospital mortality for all conditions combined and each condition individually, stratified by country income status. We did a complete case analysis. Findings We included 3849 patients with 3975 study conditions (560 with oesophageal atresia, 448 with congenital diaphragmatic hernia, 681 with intestinal atresia, 453 with gastroschisis, 325 with exomphalos, 991 with anorectal malformation, and 517 with Hirschsprung’s disease) from 264 hospitals (89 in high-income countries, 166 in middleincome countries, and nine in low-income countries) in 74 countries. Of the 3849 patients, 2231 (58·0%) were male. Median gestational age at birth was 38 weeks (IQR 36–39) and median bodyweight at presentation was 2·8 kg (2·3–3·3). Mortality among all patients was 37 (39·8%) of 93 in low-income countries, 583 (20·4%) of 2860 in middle-income countries, and 50 (5·6%) of 896 in high-income countries (p<0·0001 between all country income groups). Gastroschisis had the greatest difference in mortality between country income strata (nine [90·0%] of ten in lowincome countries, 97 [31·9%] of 304 in middle-income countries, and two [1·4%] of 139 in high-income countries; p≤0·0001 between all country income groups). Factors significantly associated with higher mortality for all patients combined included country income status (low-income vs high-income countries, risk ratio 2·78 [95% CI 1·88–4·11], p<0·0001; middle-income vs high-income countries, 2·11 [1·59–2·79], p<0·0001), sepsis at presentation (1·20 [1·04–1·40], p=0·016), higher American Society of Anesthesiologists (ASA) score at primary intervention (ASA 4–5 vs ASA 1–2, 1·82 [1·40–2·35], p<0·0001; ASA 3 vs ASA 1–2, 1·58, [1·30–1·92], p<0·0001]), surgical safety checklist not used (1·39 [1·02–1·90], p=0·035), and ventilation or parenteral nutrition unavailable when needed (ventilation 1·96, [1·41–2·71], p=0·0001; parenteral nutrition 1·35, [1·05–1·74], p=0·018). Administration of parenteral nutrition (0·61, [0·47–0·79], p=0·0002) and use of a peripherally inserted central catheter (0·65 [0·50–0·86], p=0·0024) or percutaneous central line (0·69 [0·48–1·00], p=0·049) were associated with lower mortality. Interpretation Unacceptable differences in mortality exist for gastrointestinal congenital anomalies between lowincome, middle-income, and high-income countries. Improving access to quality neonatal surgical care in LMICs will be vital to achieve Sustainable Development Goal 3.2 of ending preventable deaths in neonates and children younger than 5 years by 2030

Språkutvecklande arbetssätt för elever med språkstörning

Lärares kompetens är avgörande för att kunna bedriva god undervisning för elever i svårigheter, men överlag är kunskapen låg när det gäller elever med språkstörning. Vårt syfte med denna studie har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva olika yrkesgruppers uppfattningar om språkstörning men också att lyfta fram hur en språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan se ut för eleverna. Ytterligare ett syfte har varit att fokusera på framgångsfaktorer som kan bidra till att elever undviker skolmisslyckanden. Vi har valt att skriva en kvalitativ uppsats eftersom vi ville få fatt på uppfattningar som olika yrkesgrupper såsom; speciallärare, logopeder och talpedagoger har. Vi genomförde vår undersökning genom grupp/parintervjuer och observationer. Vi valde att göra ett strategiskt urval då vi ville möta olika yrkesgrupper som hade stor erfarenhet av vårt intresseområde. Därför besökte vi två tal- och språkklasser. Vi intervjuade även personer som driver ett projekt för att hitta hållbara metoder som gynnar elevgruppen. Deltagarna beskrev elevgruppens svårigheter med språket som svårt med språkförståelsen, uttal, litet ordförråd, ordmobiliseringssvårigheter, litet arbetsminne och behov av struktur. De poängterade att en anpassad undervisning är viktig och de genomför den med hjälp av ord- och begreppsförklaringar, ger eleverna förförståelse, repetition och bildstöd. De framgångsfaktorer som deltagarna framhöll var vikten av repetition, goda relationer och ett gott samarbete kollegor emellan. Det sociokulturella perspektivet genomsyrar vår studie på så sätt att samspel är viktigt för att lärande ska ske och detta syns på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Även känslan av sammanhang [KASAM]blir synligt genom att deltagarna gör undervisningen begriplig genom mycket bildstöd, gör den hanterbar genom relationerna och slutligen meningsfull genom samspelet

Språkutvecklande arbetssätt för elever med språkstörning

Lärares kompetens är avgörande för att kunna bedriva god undervisning för elever i svårigheter, men överlag är kunskapen låg när det gäller elever med språkstörning. Vårt syfte med denna studie har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva olika yrkesgruppers uppfattningar om språkstörning men också att lyfta fram hur en språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan se ut för eleverna. Ytterligare ett syfte har varit att fokusera på framgångsfaktorer som kan bidra till att elever undviker skolmisslyckanden. Vi har valt att skriva en kvalitativ uppsats eftersom vi ville få fatt på uppfattningar som olika yrkesgrupper såsom; speciallärare, logopeder och talpedagoger har. Vi genomförde vår undersökning genom grupp/parintervjuer och observationer. Vi valde att göra ett strategiskt urval då vi ville möta olika yrkesgrupper som hade stor erfarenhet av vårt intresseområde. Därför besökte vi två tal- och språkklasser. Vi intervjuade även personer som driver ett projekt för att hitta hållbara metoder som gynnar elevgruppen. Deltagarna beskrev elevgruppens svårigheter med språket som svårt med språkförståelsen, uttal, litet ordförråd, ordmobiliseringssvårigheter, litet arbetsminne och behov av struktur. De poängterade att en anpassad undervisning är viktig och de genomför den med hjälp av ord- och begreppsförklaringar, ger eleverna förförståelse, repetition och bildstöd. De framgångsfaktorer som deltagarna framhöll var vikten av repetition, goda relationer och ett gott samarbete kollegor emellan. Det sociokulturella perspektivet genomsyrar vår studie på så sätt att samspel är viktigt för att lärande ska ske och detta syns på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Även känslan av sammanhang [KASAM]blir synligt genom att deltagarna gör undervisningen begriplig genom mycket bildstöd, gör den hanterbar genom relationerna och slutligen meningsfull genom samspelet