Decoding Abilities in Adolescents with Intellectual Disabilities: The Contribution of Cognition, Language, and Home Literacy.

Decoding abilities in individuals with intellectual disabilities (ID) are substantially lower than for typical readers. The underlying mechanisms of their poor reading remain uncertain. The aim of this study was to investigate the concurrent predictors of decoding ability in 136 adolescents with non-specific ID, and to evaluate the results in relation to previous findings on typical readers. The study included a broad range of cognitive and language measures as predictors of decoding ability. A LASSO regression analysis identified phonological awareness and rapid automatized naming (RAN) as the most important predictors. The predictors explained 57.73% of the variance in decoding abilities. These variables are similar to the ones found in earlier research on typically developing children, hence supporting our hypothesis of a delayed rather than a different reading profile. These results lend some support to the use of interventions and reading instructions, originally developed for typically developing children, for children and adolescents with non-specific ID. [Abstract copyright: Copyright: © 2021 The Author(s).

Investigating Reading Comprehension in Adolescents with Intellectual Disabilities: Evaluating the Simple View of Reading

Reading comprehension difficulties are common in individuals with intellectual disabilities (ID), but the influences of underlying abilities related to reading comprehension in this group have rarely been investigated. One aim of this study was to investigate the Simple View of Reading as a theoretical framework to describe cognitive and linguistic abilities predicting individual differences in reading comprehension in adolescents with non-specific ID. A second aim was to investigate whether predictors of listening comprehension and reading comprehension suggest that individuals with ID have a delayed pattern of development (copying early grade variance in reading comprehension) or a different pattern of development involving a new or an unusual pattern of cognitive and linguistic predictors. A sample of 136 adolescents with non-specific ID was assessed on reading comprehension, decoding, linguistic, and cognitive measures. The hypotheses were evaluated using structural equation models. The results showed that the Simple View of Reading was not applicable in explaining reading comprehension in this group, however, the concurrent predictors of comprehension (vocabulary and phonological executive-loaded working memory) followed a delayed profile

Children's reading profiles on exiting the Reading Recovery programme: do they predict sustained progress?

© UKLA. The aim of this study was to identify reading profiles, which predict the literacy progress of Reading Recovery graduates. Reading Recovery is an intensive remediation for children after the first year of school. Children were assessed at exit from the programme and at 3-month, 6-month and 12-month follow-up points. Text Reading Level made unique contributions to word reading, spelling and writing at all time points and was consistently the best predictor of word reading. Phonological processing also made unique contributions to word reading and spelling. Reading comprehension was found to be the best predictor of National Curriculum sublevels for reading and writing, 12months later. These findings indicate that levelled texts, as employed in Reading Recovery, provide a good indication of progress in word reading, spelling and writing after the programme has been discontinued, but also present a case for assessing other reading skills (e.g., phonological processing and reading comprehension) in order to help predict sustained progress in literacy

Jämställdhet och hälsoupplevelser : arbetsplatsmönster i norra Sverige

Gendered practices of working life create gender inequalities through horizontal and vertical gender segregation in work, which may lead to gender inequalities in health experiences. The workplace is an important part of the social circumstances under which health opportunities and constraints are shaped. The workplace has also been identified as an important arena for gender constructions. Still, there is a lack of research about the relations between workplace gender equality and health experiences. The aim of this thesis was to explore gender equality and health experiences in a workplace setting. Qualitative and quantitative methods were used. In the qualitative studies all caregiving staff at two establishments providing care for elderly was invited to participate in focus groups (Papers I & II). A moderator led 14 focusgroup discussions. Qualitative content analysis was used to analyse the transcribed discussions. For the quantitative studies questionnaire data from the Northern Swedish Cohort (n=836) were analysed and supplemented with register data about the participants’ workplaces. The register data were used to stratify the workplaces according to gender composition (paper IV) and to create gender equality indicators of the number of women and men at the workplace, education, salary and parental leave (Paper III). Cluster analysis was used to identify patterns of gender equality at the workplaces. Logistic regression analysis, adjusting for individual socio-demographics and previous psychological distress, were used to analyse psychological distress in relation to both clusters and gender compositions. This thesis identifies various workplace patterns of gender equality and how they are related to health experiences. The results from the focus group study showed that workplace stressors had a structural character, often originating from societal processes outside the own organization, whereas health resources had a relational character and were constructed within the organization (paper I). Gender equality was seen as a structural issue not connected to the individual health experiences and gender inequalities were justified through focusing on personalities and interests in work division (paper II). The cluster analysis resulted in six distinctive clusters with different workplace patterns of gender equality (paper III). The most gender-equal cluster was characterized by gender equality in salary and parental leave and was associated with the lowest prevalence of psychological distress, with no significant differences between women and men. The clusters were associated with psychological distress among women only. The highest odds for psychological distress among women were found in a traditional unequal cluster. Analyses of the gender composition at the workplace showed that the highest prevalence of psychological distress was found at workplaces with a mixed gender composition (paper IV). The psychosocial work environment was rather similar independent of the workplace gender composition.The factors most strongly associated with psychological distress were high demands and low control at workplaces with more men, being looked down upon at workplaces with a mixed gender composition, and social support at workplaces with more women. Gender perspectives highlight the importance of gender relations in research on work-related health. Gender inequalities at workplaces can be part of the explanation to women’s worse self-rated health. A multidimensional view of gender equality is necessary to understand health consequences of specific workplace situations. Workplaces are important arenas for health promotion activities and gender equality aspects needs to be taken into account to reach both women and men. Adequate health promotion needs to shift focus from individual health strategies to structural solutions that can challenge the root of the problem.Ojämställdhet i arbetslivet kan innebära olika hälsokonsekvenser för kvinnor och män. Arbetsplatsen är en viktig del av de sociala omständigheter under vilka hälsomöjligheter och -begränsningar skapas. Arbetsplatsen har också identifierats som en viktig arena för genuskonstruktioner. Trots detta saknas forskning om relationerna mellan jämställdhet på arbetsplatser och hälsoupplevelser. Den här avhandlingen syftar till att studera sambanden mellan jämställdhet på arbetsplatser och de anställdas hälsoupplevelser. Avhandlingen använder både kvalitativa och kvantitativa metoder. I de kvalitativa studierna erbjöds all vårdpersonal på två äldreboenden att delta i fokusgruppsdiskussioner (Artikel I & II). Sammanlagt genomfördes 14 fokusgrupper. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de transkriberade fokusgrupperna. I de kvantitativa studierna användes enkätdata från Luleåkohorten(n= 836) som kompletterats med registerdata om deltagarnas arbetsplatser. Registerdata användes för att stratifiera deltagarna utifrån könssammansättningen på deras arbetsplatser (artikel IV) och för att skapa jämställdhetsindikatorer för arbetsplatserna vad gäller andel män och kvinnor, utbildningsnivå, lön och föräldraledighet (artikel III). Klusteranalys användes för att identifiera mönster av jämställhet på arbetsplatserna. Skillnader i psykiska besvär mellan klustren respektive de olika könssammansättningarna analyserades med logistisk regressionsanalys som justerats för sociodemografiska variabler och tidigare psykiska besvär. Avhandlingen identifierar olika jämställdhetsmönster på arbetsplatsenoch hur de är relaterade till hälsoupplevelser. Resultaten från fokusgruppstudierna visade att de hälsorelaterade stressorerna hade en strukturell karaktär som ofta hade sitt ursprung i sociala processer utanför den egna organisationen. Hälsoresurserna var i hög utsträckning av relationell karaktär och skapades inom organisationen. Ojämställdhet sågs som ett strukturellt problem som inte kopplades till individuell hälsa. Ojämställdhet i arbetsfördelningen försvarades genom att fokusera på personligheter och individuella intressen. Kvantitativa analyser resulterade i sex kluster med olika jämställdhetsmönster på arbetsplatserna. Det mest jämställda klustret kännetecknades av arbetsplatser med jämställda löner och föräldraledighet och var relaterat till den lägsta förekomsten av psykiska besvär. I detta kluster hade också män och kvinnor samma förekomst av psykiska besvär. Bland kvinnorna fanns det skillnader mellan klusterna vad gäller psykiska besvär, men inte bland männen. Den högsta förekomsten av psykiska besvär bland kvinnor fanns i det traditionellt mest ojämställda klustret (artikel III) samt på arbetsplatser med en blandad könssammansättning (artikel IV). Variationen i den psykosociala arbetsmiljön var liten mellan arbetsplatser med olika könssammansättning men det fanns skillnader i sambanden mellan den psykosociala arbetsmiljön och psykiska besvär. De faktorer som hade starkast samband med psykiska besvär var höga krav och låg kontroll på arbetsplatser med en majoritet män, att bli ”sedd ner på” på könsblandade arbetsplatser, och socialt stöd på arbetsplatser med en majoritet kvinnor. Genusperspektiv är viktiga för att lyfta fram betydelsen av genusrelationer i forskning om arbetsrelaterad hälsa. Ojämställdhet på arbetsplatser kan vara en del av förklaringen till kvinnors sämre självskattade hälsa. En mångdimensionell syn på jämställdhet är nödvändig för att förstå hälsokonsekvenser av specifika arbetsplatssituationer. Arbetsplatser utgör också viktiga arenor för hälsofrämjande åtgärder och jämställdhetsaspekter måste beaktas för att dessa åtgärder ska nå både kvinnor och män på arbetsplatserna. Hälsofrämjande arbete måste skifta fokus från individuella, beteendeinriktade hälsostrategier till strukturella lösningar som kan utmana grunden till problemen

Tidiga prediktorer för läsförståelseproblem

The aim of the present thesis was to examine the cognitive and language profile in children with poor reading comprehension using a longitudinal perspective. Even though comprehension skills are closely connected to educational success, comprehension deficits in children have been neglected in reading research. Understanding factors underlying reading is important as it improves possibilities of early identification of children at risk of developing reading problems. In addition, targeted interventions may prevent or reduce future problems. Descriptions of the cognitive and language profile in children with different types of reading problems from an early age and over time is an important first step. The three studies included in this thesis have been conducted using data from the International Longitudinal Twin Study (ILTS). In the ILTS, parallel data have been collected in the US, Australia, Sweden and Norway. Altogether, more than 1000 twin pairs have been examined between the ages 5 and 15 years using well known predictors of reading, along with decoding, spelling, reading comprehension and oral language measures. In the three studies, the Simple View of Reading has been used as a theoretical framework and children who exhibited different kinds of comprehension related difficulties have been identified at different ages. The studies include both retrospective and prospective analyses. The results across studies indicated a robust oral language deficit in all subtypes displaying comprehension problems. The oral language deficit was widespread and included vocabulary, grammar and verbal memory. In addition, the oral language deficit was manifested as compromised phonological awareness and print knowledge prior to reading instruction. Reading comprehension deficits were late emerging across studies in children with comprehension difficulties.Syftet med avhandlingen har varit att undersöka den kognitiva och språkliga profilen hos barn med läsförståelseproblem i ett longitudinellt perspektiv. Förståelserelaterade problem är eftersatt del av läsforskningen, trots att denna typ av svårigheter har visat sig få stora konsekvenser för fortsatt framgång i skolan. Att förstå underliggande faktorer när det gäller läsning är viktigt för att kunna identifiera barn tidigt i utvecklingen och anpassa undervisningen efter deras behov. Att beskriva barnens kognitiva och språkliga profil från tidig ålder och över tid är ett viktigt första steg i detta arbete. De tre studierna som ingår i avhandlingen har baserats på data från the International Longitudinal Twin Study (ILTS). I projektet har data samlats in i USA, Australien, Sverige och Norge. Sammanlagt har mer än 1000 tvillingpar testas vid upprepade tillfällen i åldersspannet 5 till 15 år. Testmaterialet innefattar ett stort batteri av språkliga och kognitiva tester, samt tester i läsning och stavning. Med utgångspunk i the Simple View of Reading har grupper av barn med olika typer av förståelseproblem identifierats vid olika tidpunkter i utvecklingen. Studierna innehåller både retrospektiva och prospektiva analyser. Resultaten visar en tydligt bred språklig nedsättning hos barnen med förståelserelaterade problem som visar sig tydligt i mätningar av ordförråd, grammatik och verbalt minne. Problemen är stabila över tid och visar sig tidigt i utvecklingen även som fonologiska svårigheter. Svag språklig profil påverkar inte läsförståelse förrän barnen gått i skolan ett antal år

Learning by Liking- a Mere Exposure Version of the AGL Paradigm

The artificial grammar learning (AGL) paradigm has been intensively researched since the 60-s. In general, these investigations attempt to study the implicit acquisition of structural regularities. Among other things, it has been suggested that the AGL paradigm can serve as a model for the process of acquiring a natural language. Thus it can serve as a well-controlled laboratory task that might be used to understand certain aspects of the process of language acquisition. For example the AGL paradigm has been used in an attempt to isolate the acquisition of syntactic aspects of language. Several experimental studies show that the participants acquire knowledge of the underlying rule system since they are able to differentiate grammatical strings from non-grammatical ones. It has been argued that the traditionally conducted AGL paradigm with grammaticality instructions might make the task explicit, at least during the test phase. In order to imitate the language learning process as close as possible, to rule out the possibility of an explicit component during the testing phase (i.e., keeping the retrieval process implicit) and to rule out explicit rule conformity or rule following, we modified the classical AGL paradigm. In a behavioural study we combined the AGL paradigm with an altered mere exposure paradigm in an attempt to better model aspects of language acquisition. We were able to show that subjects, classifying under mere exposure instructions, categorize grammatical and non-grammatical strings just as well as those solving the classification task with the grammaticality instructions. This indicates that the mere exposure version might serve as a more appropriate model for language acquisition

Tidiga prediktorer för läsförståelseproblem

The aim of the present thesis was to examine the cognitive and language profile in children with poor reading comprehension using a longitudinal perspective. Even though comprehension skills are closely connected to educational success, comprehension deficits in children have been neglected in reading research. Understanding factors underlying reading is important as it improves possibilities of early identification of children at risk of developing reading problems. In addition, targeted interventions may prevent or reduce future problems. Descriptions of the cognitive and language profile in children with different types of reading problems from an early age and over time is an important first step. The three studies included in this thesis have been conducted using data from the International Longitudinal Twin Study (ILTS). In the ILTS, parallel data have been collected in the US, Australia, Sweden and Norway. Altogether, more than 1000 twin pairs have been examined between the ages 5 and 15 years using well known predictors of reading, along with decoding, spelling, reading comprehension and oral language measures. In the three studies, the Simple View of Reading has been used as a theoretical framework and children who exhibited different kinds of comprehension related difficulties have been identified at different ages. The studies include both retrospective and prospective analyses. The results across studies indicated a robust oral language deficit in all subtypes displaying comprehension problems. The oral language deficit was widespread and included vocabulary, grammar and verbal memory. In addition, the oral language deficit was manifested as compromised phonological awareness and print knowledge prior to reading instruction. Reading comprehension deficits were late emerging across studies in children with comprehension difficulties.Syftet med avhandlingen har varit att undersöka den kognitiva och språkliga profilen hos barn med läsförståelseproblem i ett longitudinellt perspektiv. Förståelserelaterade problem är eftersatt del av läsforskningen, trots att denna typ av svårigheter har visat sig få stora konsekvenser för fortsatt framgång i skolan. Att förstå underliggande faktorer när det gäller läsning är viktigt för att kunna identifiera barn tidigt i utvecklingen och anpassa undervisningen efter deras behov. Att beskriva barnens kognitiva och språkliga profil från tidig ålder och över tid är ett viktigt första steg i detta arbete. De tre studierna som ingår i avhandlingen har baserats på data från the International Longitudinal Twin Study (ILTS). I projektet har data samlats in i USA, Australien, Sverige och Norge. Sammanlagt har mer än 1000 tvillingpar testas vid upprepade tillfällen i åldersspannet 5 till 15 år. Testmaterialet innefattar ett stort batteri av språkliga och kognitiva tester, samt tester i läsning och stavning. Med utgångspunk i the Simple View of Reading har grupper av barn med olika typer av förståelseproblem identifierats vid olika tidpunkter i utvecklingen. Studierna innehåller både retrospektiva och prospektiva analyser. Resultaten visar en tydligt bred språklig nedsättning hos barnen med förståelserelaterade problem som visar sig tydligt i mätningar av ordförråd, grammatik och verbalt minne. Problemen är stabila över tid och visar sig tidigt i utvecklingen även som fonologiska svårigheter. Svag språklig profil påverkar inte läsförståelse förrän barnen gått i skolan ett antal år

Genus och jämställdhet i förskolan : - Hur några pedagoger arbetar med och tänker kring genus och jämställdhet

En utgångspunkt för vårt arbete har varit det som står skrivet i förskolans läroplan, att vuxnas förväntningar och krav skapar traditionella könsmönster och könsroller. Förskolan ska motverka dessa genom att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen (Utbildningsdepartementet 1998). Vårt syfte med det här arbetet har varit att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med genus och jämställdhet. Arbetet bygger på en kvalitativ undersökning, då vi vill få fram respondenternas åsikter och uppfattningar. För att få svar på våra frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer. Undersökningen har visat att pedagogerna på de båda förskolorna arbetar olika med genus. En förskola arbetar medvetet med genus och jämställdhet genom exempelvis flick- och pojkgrupper samt genom diskussion och reflektion i arbetslaget och i barngruppen. Den andra förskolan arbetar inte uttalat med genus och jämställdhet. Personalen reflekterar enskilt över sitt eget bemötande gentemot barnen samt lyfter frågor kring genus och jämställdhet när barnen har frågor kring ämnet. Trots det här visade det sig att de flesta pedagoger hade liknande tankar kring genus och jämställdhet. De pedagoger som deltog i undersökningen var överens om att det behövs mer tid och kunskap kring genus och jämställdhet för att kunna arbeta medvetet med det