RF-MEMS for high-performance and widely reconfigurable passive components – A review with focus on future telecommunications, Internet of Things (IoT) and 5G applications

Abstract Since its first discussions in literature during late '90s, RF-MEMS technology (i.e. Radio Frequency MicroElectroMechanical-Systems) has been showing uncommon potential in the realisation of high-performance and widely reconfigurable RF passives for radio and telecommunication systems. Nevertheless, against the most confident forecasts sparkling around the successful exploitation of RF-MEMS technology in mass-market applications, with the mobile phone segment first in line, already commencing from the earliest years of the 2000s, the first design wins for MEMS-based RF passives have started to be announced just in late 2014. Beyond the disappointment of all the most flattering market forecasts and, on the other hand, the effective employment of RF-MEMS in niche applications (like in very specific space and defence scenarios), there were crucial aspects, not fully considered since the beginning, that impaired the success of such a technology in large-market and consumer applications. Quite unexpectedly, the context has changed rather significantly in recent years. The smartphones market segment started to generate a factual need for highly reconfigurable and high-performance RF passive networks, and this circumstance is increasing the momentum of RF-MEMS technology that was expected to take place more than one decade ago. On a broader landscape, the Internet of Things (IoT) and the even wider paradigm of the Internet of Everything (IoE) seem to be potential fields of exploitation for high-performance and highly reconfigurable passive components in RF-MEMS technology. This work frames the current state of RF-MEMS market exploitation, analysing the main reasons impairing in past years the proper employment of Microsystem technology based RF passive components. Moreover, highlights on further expansion of RF-MEMS solutions in mobile and telecommunication systems will be briefly provided and discussed

Outdoor teaching in preschool: factors that enable outdoor teaching : An interview study with preschool teachers

Utomhusvistelse utgör en viktig del av förskolans vardag. Tidigare forskning visar att vistelse utomhus har positiv påverkan på barns hälsa, välmående, koncentrationsförmåga och inlärning. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har kring begreppet utomhusundervisning samt vilka faktorer som utgör möjligheter för att bedriva undervisning utomhus. Följande frågeställningar formulerades: Vad innebär begreppet utomhusundervisning i förskolan för förskollärare? Vilka förutsättningar krävs enligt förskollärare för att kunna undervisa utomhus? För att samla in data för studien genomfördes intervjuer med fem förskollärare som är intresserade av utomhuspedagogik, men som arbetar i förskolor utan utomhusprofil. Resultatet från studien visar att begreppet undervisning utomhus har samma betydelse för förskollärarna som undervisning inomhus men genomförs i olika miljöer. Studiens resultat synliggör förskollärares uppfattning kring två faktorer som är viktiga för att kunna bedriva undervisning utomhus nämligen utemiljö och organisation. Möjligheten att kunna använda förskolans gård och närmiljö är betydelsefulla för utomhusundervisningen. Viktiga delar av organisationen som framkommer är pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogiken, samarbete mellan avdelningar, möjlighet att planera för undervisningen samt möjlighet att dela barngruppen i mindre grupper. Utifrån studiens resultat dras två slutsatser nämligen att utomhusundervisning ses som ett komplement till inomhusundervisning, samt att utemiljö och organisation uppfattas av förskollärare som de viktigaste faktorerna för att kunna bedriva undervisning utomhus

Outdoor teaching in preschool: factors that enable outdoor teaching : An interview study with preschool teachers

Utomhusvistelse utgör en viktig del av förskolans vardag. Tidigare forskning visar att vistelse utomhus har positiv påverkan på barns hälsa, välmående, koncentrationsförmåga och inlärning. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har kring begreppet utomhusundervisning samt vilka faktorer som utgör möjligheter för att bedriva undervisning utomhus. Följande frågeställningar formulerades: Vad innebär begreppet utomhusundervisning i förskolan för förskollärare? Vilka förutsättningar krävs enligt förskollärare för att kunna undervisa utomhus? För att samla in data för studien genomfördes intervjuer med fem förskollärare som är intresserade av utomhuspedagogik, men som arbetar i förskolor utan utomhusprofil. Resultatet från studien visar att begreppet undervisning utomhus har samma betydelse för förskollärarna som undervisning inomhus men genomförs i olika miljöer. Studiens resultat synliggör förskollärares uppfattning kring två faktorer som är viktiga för att kunna bedriva undervisning utomhus nämligen utemiljö och organisation. Möjligheten att kunna använda förskolans gård och närmiljö är betydelsefulla för utomhusundervisningen. Viktiga delar av organisationen som framkommer är pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogiken, samarbete mellan avdelningar, möjlighet att planera för undervisningen samt möjlighet att dela barngruppen i mindre grupper. Utifrån studiens resultat dras två slutsatser nämligen att utomhusundervisning ses som ett komplement till inomhusundervisning, samt att utemiljö och organisation uppfattas av förskollärare som de viktigaste faktorerna för att kunna bedriva undervisning utomhus