Community Assembly and Spatial Ecology of Saproxylic Coleoptera

Community assembly is the process deciding inclusion/exclusion of species in a developing community. Spatial ecology integrates spatial habitat factors with local biotic interactions within a given patch. I used standardized tree bolts (0.35-1 m long) to sample saproxylic (wood living) beetles in natural and managed forest types. Density-dependent effects were more intense in old-growth coniferous forest than in burnt forest. The final-state assemblages in these two forest types diverged regarding species composition but converged regarding community structure. The communities also followed forest-type specific assembly trajectories. Order of arrival can influence the species assemblage, I found priority effects when comparing the reproductive success of two cerambycid species. A two-week head start had a positive effect on fitness in both species. Different fitness components were affected in the two species: offspring number in Acanthocinus aedilis and offspring quality in Rhagium inquisitor. In birch-living Coleoptera a large part of variance in species composition could be explained by habitat variables (22.9 %), such as forest type, or spatial variables (15.8 %), such as distance apart. The assemblages in deciduous sites responded to distance apart and showed positive spatial autocorrelation up to a distance of 80 km. For assemblages in deciduous sites a metacommunity perspective is warranted – on a surprisingly large scale. I compared two regions, one more fragmented and one less fragmented, (with 2.2 % more deciduous forest in the landscape). The effects of habitat fragmentation was primarily found in mature coniferous forest. Host-tree patches in this matrix forest were perceived as matrix by the Coleoptera in the more fragmented region but as habitat in the less fragmented region. Some of my study sites consisted of protected old-growth forest. These were embedded in a landscape dominated by forestry. These protected areas were invaded by generalist species, thriving in managed forests

Understanding of trophic interactions in secondary school students

Syftet med denna studie var att ta reda på hur elever på naturvetarprogrammet formulerar sin förståelse av trofiska interaktioner efter att ha avslutat ekologimomentet i gymnasiets kurs Biologi 1. Jag genomförde kvalitativa intervjuer med tolv elever på en gymnasieskola i Kalmar län. Intervjufrågorna inleddes med öppna frågor där eleven fritt fick formulera sin kunskap. Därefter ställdes semi-strukturerade förberedda frågor om enskilda delar av förståelsen om trofiska interaktioner. Med hjälp av en analys enligt den fenomenografiska forskningsansatsen kunde elevsvaren delas in i tre kategorier. I kategori ett formulerad eleverna sina kunskaper om trofiska interaktioner redan på de öppna frågorna. Eleverna beskrev hur en näringspyramid ser ut och resonerade korrekt kring energiförluster mellan de trofiska nivåerna. De beskrev också skillnaderna mellan de tre representationerna: näringskedja, näringsväv och näringspyramid. I kategori två beskrev eleverna korrekt hur näringspyramiden ser ut och vilka typer av organismer man hittar på de olika trofiska nivåerna. Eleverna kunde också förklara skillnaden mellan näringspyramid och näringskedja. Eleverna förklarade dock detta utförligt först i sina svar på uppföljningsfrågorna, på de öppna frågorna var svaren korta eller diffusa. Slutligen, i kategori tre svarade eleverna väldigt lite på de öppna frågorna och gav sedan enkla eller felaktiga svar på uppföljningsfrågorna. Elevernas användning av ekologiska termer och namngivna arter för att förklara sina tankegångar var en av de tydligaste skillnaderna mellan kategorierna där eleverna i kategori ett använde mest namngivna arter och ekologiska termer i sina resonemang

Activity Pattern and Correlation between Bat and Insect Abundance at Wind Turbines in South Sweden

Simple Summary:& nbsp;Wind power is an important energy system in the global transition towards renewable energy. As new wind farms are erected in increasing numbers, they will have an impact on many organisms, e.g., through habitat changes and collision mortalities. In this study, we measure bat activity, insect abundance, and weather conditions to test the hypothesis that insect abundance attracts bats to wind turbines because of feeding opportunities. We found that the relationship between insect abundance and bat activity was relatively weak, providing some support for the feeding-attraction hypothesis. However, we also found a strong correlation between bat passes and weather conditions. This suggests that stop-regulation based on weather conditions might be a solution to avoid collisions. However, this study highlights some of the problems with defining the limits for stop-regulation, as bat activity may be high also at relatively high wind speeds and low temperatures.& nbsp;We present data on species composition and activity of bats during two years at three different wind- turbines, located in south Sweden, both at the base and nacelle height. To test the hypothesis that bats are attracted to wind turbines because of feeding opportunities, insects were sampled at nacelle height at one wind turbine using a suction trap, simultaneously as bat activity were measured. At this wind turbine, we also compared two different technical systems for ultrasound recordings and collect meteorological data. The variation in bat activity was high between nights and between wind turbines. In addition to the expected open-air foraging species (Pipistrellus, Nyctalus, Vespertilio and Eptesicus), some individuals of unexpected species (Myotis, Barbastella, and Plecotus) were found at nacelle height. There was a weak but significant positive relation between bat activity and insect abundance, so the hypothesis could not be rejected, suggesting there might be other factors than insect abundance explaining the frequency of bat visits at the nacelle. We found a strong correlation between bat passes and weather conditions. A reasonable way to mitigate collisions is with stop-regulation. However, this study highlights some of the problems with defining the limits for stop-regulation based on weather conditions

Saproxylic insect fauna in stumps on wet and dry soil: Implications for stump harvest

International audienc

Insekters attraktion till färger och hinderbelysning på vindkraftverk : Slutrapport

Insekter som samlas vid vindkraftverk utgör föda för fladdermöss och vissa fågelarter. Det är antagligen flera faktorer som bestämmer hur mycket insekter som finns tillgängliga för fladdermöss och fåglar vid vindkraftverk. Rapporten beskriver studier som har testat om blinkfrekvensen och färgsammansättningen av hinderbelysningen, samt färgen på vindkraftverken, kan påverka i vilken utsträckning insekter lockas till vindkraftverk. Resultaten av blinkförsöken visade att ansamlingen av insekter minskade om lampan var tänd kortare tid per minut än den nuvarande blinkregimen. Färgsammansättningen av hinderbelysningen kan inte på ett enkelt sätt ändras för att radikalt minska antalet insekter. Nuvarande sammansättning får anses vara bra. De LED-lamporna som testades lockade till sig flera djur. När det gäller färgen på vindkraftverken, visade resultatet det skulle gå att minska anlockningen av insekter genom att måla nederdelen av tornen i rosa eller ljusgrönt. Detta skulle dock påverka synligheten för människor och är inte en lämplig åtgärd i alla miljöer

Aktivitet av fladdermöss och insekter vid ett vindkraftverk

Det ar val dokumenterat att fladdermoss kan kollidera med vindkraftverkoch det ar viktigt att kartlagga de bakomliggande faktorerna for att minska risken for kollisioner. Det finns ett antal hypoteser som kan forklara varfor fladdermoss kan forekomma vid vindkraftverkens rotorblad. En av dessa, som testas i den har studien, ar att vindkraftverken attraherar insekter, och att fladdermossen nyttjar denna resurs for fodosok. For att testa hypotesenplacerades en insektsfalla vid nacellen pa ett vindkraftverk i Smaland, tillsammansmed en mikrofon som registrerar fladdermusljud. Insektsfallan var ensugfalla som endast fangade insekter under natten, och utan att attraherainsekterna. Fangst av insekter och registrering av fladdermusljud gjordes under perioden 28 juni till 3 november, 2017. Samtidigt registrerades vaderleksvariabler som temperatur, vindhastighet, vindriktning och nederbord. Registrering av fladdermoss gjordes aven under perioden 1 juli till 31 oktober 2018. Resultatet visar att det finns en korrelation mellan fladdermusaktiviteten och insektsabundansen. Det finns ocksa signifikanta korrelationer mellan fladdermusaktivitet, temperatur och vindhastighet, liksom mellan insektsabundans och vindhastighet. Den negativa korrelationen mellan antal insekter ochvindhastighet var ganska stark. Ovriga korrelationer ar dock ganska svaga och variationen var stor bade nar det galler fladdermusaktivitet och insektsabundans. Sambanden mellan fladdermusaktivitet och vaderlek tycks inte vara linjara. Fladdermusaktiviteten minskar nar temperaturen sjunker under 10 grader och nar vindhastigheten ar storre an 12 m/s. Vi kan ocksa konstatera att det inte fanns nagon korrelation mellan fladdermusaktiviteten pa marken och aktiviteten uppe vid nacellen. Olika fladdermustaxa hade sin maximala aktivitet vid nacellen under olika tidpunkter, men med ett visst overlapp. Resultatet fran studien ger stod at hypotesen att fladdermossen forekommer vid nacellen av vindkraftverken for fodosok, men eftersom sambandet ar sa svagt, och variationen sa stor ligger det nara till hands att anta att det finns fler faktorer inblandade, alternativt att fladdermossen ar ganska daliga pa att prediktera insektsforekomsten. Ett satt att minska dodligheten for fladdermoss i ett konfliktomrade skulle kunna vara att minska vindkraftverkens attraktion av insekter (ljud, farg, belysning mm). Ett annat satt kan vara stoppreglering under vissa vaderbetingelser, och under vissa tidsperioder. Om man valjer stoppreglering blir det viktigt att sa bra som mojligt ringa in under vilka forutsattningar vindkraftverken bor sta stilla. Var bedomning ar att variationen nar det galler fladdermusforekomst och dess respons pa vaderfaktorer kan vara ganska stor i olika geografiska regioner och det ar darfor viktigt att upprepa den har typen av forsok pa flera platser